Tenn: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Av Ludvig Jealmo'''
=== Materialegenskaper ===
=== Materialegenskaper ===


Rad 13: Rad 15:
* Mohs - Hårdhet 1,5
* Mohs - Hårdhet 1,5
=== Tenn kan används till ===  
=== Tenn kan används till ===  
Korrisionsskydd genom använda ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som använts som behållare för livsmedel har förtennats, för att hindra att giftig kopparoxid kommer i maten. Tenn används också i många legeringar.
Korrisionsskydd genom använda ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som använts som behållare för livsmedel har förtennats, för att hindra att giftig kopparoxid kommer i maten. Tenn används också i många legeringar. Tenn används ofta som komponent till olika legeringar.
Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
 
""Några legeringar med tenn""
 
*Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)
*Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)
*Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)
*Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)
*Malm (80 % koppar, 20 % tenn)
*Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)
*Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)
*Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)
*Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)
*Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)
*Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)
*Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)
*Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)


[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]
[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]


Tenn används ofta som komponent till olika legeringar.
 
Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
_
_
=== Vart finns tenn? ===
=== Vart finns tenn? ===
Rad 28: Rad 46:
Rankning Land  mängd (i t)
Rankning Land  mängd (i t)


# 1 Kina 55 600     11 Thailand 980
# 1 Kina 55 600 ---  11 Thailand 980
# 2 Peru 40 202     12 Kongo-Kinshasa 900
# 2 Peru 40 202 ---    12 Kongo-Kinshasa 900
# 3 Bolivia 16 754   13 Ruanda 427
# 3 Bolivia 16 754   -----  13 Ruanda 427
# 4 Brasilien 13 800  14 Laos 360
# 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360
# 5 Indonesien 10656  15 Portugal 218
# 5 Indonesien 10656  --  15 Portugal 218
# 6 Ryssland 7200     16 Burma 190
# 6 Ryssland 7200   ----- 16 Burma 190
# 7 Vietnam 4 600     17 Indien 54
# 7 Vietnam 4 600   -----  17 Indien 54
# 8 Malaysia 3359     18 Mexiko 21
# 8 Malaysia 3359 -----  18 Mexiko 21
# 9 Australien 1465  19 Niger 17
# 9 Australien 1465-----   19 Niger 17
# 10 Nigeria 1 300   20 Spanien 4
# 10 Nigeria 1 300 -----  20 Spanien 4


Historia
Historia
Rad 58: Rad 76:
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar

Versionen från 8 november 2013 kl. 12.04

Av Ludvig Jealmo

Materialegenskaper

Tin-2
  • Densitet 7310 kg/m^3
  • Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin
  • Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)
  • Resistivitet 1,01*10^-7
  • Mohs - Hårdhet 1,5

Tenn kan används till

Korrisionsskydd genom använda ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som använts som behållare för livsmedel har förtennats, för att hindra att giftig kopparoxid kommer i maten. Tenn används också i många legeringar. Tenn används ofta som komponent till olika legeringar. Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.

""Några legeringar med tenn""

  • Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)
  • Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)
  • Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)
  • Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)
  • Malm (80 % koppar, 20 % tenn)
  • Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)
  • Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)
  • Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)
  • Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)
  • Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)
  • Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)
  • Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)
  • Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)
Cassiterite-rh3-44a


_

Vart finns tenn?

Tenn finns i mineralet kassiterit och kommer från fyndigheter i Kina, Peru, Brasilien Ryssland, Australien, etc. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.

De 20 största tennproducenter i världen (2003) Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005) rankning land mängd Rankning Land mängd (i t)

  1. 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980
  2. 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900
  3. 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Ruanda 427
  4. 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360
  5. 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218
  6. 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190
  7. 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54
  8. 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21
  9. 9 Australien 1465----- 19 Niger 17
  10. 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4

Historia Tenn har varit i användning sedan förhistorisk tid. Under bronsålder kom det europeiska tennet från England. Tennet var i allmänt bruk redan 4000-3000 år f.kr. Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt som legering tillsammans med koppar, känt som brons.

Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.

Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum och stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.

Kvalitéer

Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall. Tenn klarar av att vara i syre, salt, sött och destillerat vatten. Tenn skyddas av en oxidfilm.

Priser

Tenn kostar ca 166kr kg

Källor: