Teckenstudium med förstaderivatan: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 32: Rad 32:
=== 1 Derivera funktionen ===
=== 1 Derivera funktionen ===


: <math> f(x)=x4−2x2 </math>  
: <math> f(x)=x^4−2x^2 </math>  


Vi börjar med att identifiera möjliga extrempunkters x-värden. Det gör vi på samma sätt som tidigare genom att derivera funktionen, sätta derivatan till noll och lösa den resulterande ekvationen:
Vi börjar med att identifiera möjliga extrempunkters x-värden. Det gör vi på samma sätt som tidigare genom att derivera funktionen, sätta derivatan till noll och lösa den resulterande ekvationen:
Rad 41: Rad 41:
: <math> x^2−1=0⇒ </math>  
: <math> x^2−1=0⇒ </math>  
: <math> x_2=1 </math>  
: <math> x_2=1 </math>  
: <math> x_3=-1 </math>  
: <math> x_3=-1 </math>


=== 2 Markera punkterna ===
=== 2 Markera punkterna ===
Rad 47: Rad 47:
Vi beräknar funktionsvärdena (y-värdena) i de tre punkterna, där derivatan alltså är lika med noll:
Vi beräknar funktionsvärdena (y-värdena) i de tre punkterna, där derivatan alltså är lika med noll:


: <math> f(−1)=(−1)4−2⋅(−1)2=1−2=−1⇒(−1,−1) </math>  
: <math> f(−1)=(−1)^4−2⋅(−1)^2=1−2=−1⇒(−1,−1) </math>  
: <math> f(0)=04−2⋅02=0⇒(0,0) </math>  
: <math> f(0)=0^4−2⋅0^2=0⇒(0,0) </math>  
: <math> f(1)=14−2⋅12=−1⇒(1,−1) </math>  
: <math> f(1)=1^4−2⋅1^2=−1⇒(1,−1) </math>  


Vi lägger in dessa tre punkter i en figur. Då får vi en bättre överblick på hur kurvan ser ut.
Vi lägger in dessa tre punkter i en figur. Då får vi en bättre överblick på hur kurvan ser ut. '''(rita)'''


=== 3 Beräkna värden för derivatan i "mellanpunkter" ===
=== 3 Beräkna värden för derivatan i "mellanpunkter" ===
Rad 59: Rad 59:
I uttrycket för funktionens derivata testar vi att sätta in ett värde på x som är mindre än -1, ett x som är större än -1 men mindre än 0, ett x som är större än 0 men mindre än 1, samt ett x som är större än 1:
I uttrycket för funktionens derivata testar vi att sätta in ett värde på x som är mindre än -1, ett x som är större än -1 men mindre än 0, ett x som är större än 0 men mindre än 1, samt ett x som är större än 1:


: <math> f′(−2)=4⋅(−2)3−4⋅(−2)=4⋅(−8)+8=−24⇒− </math>  
: <math> f′(−2)=4⋅(−2)^3−4⋅(−2)=4⋅(−8)+8=−24⇒− </math>  
: <math> f′(−0,5)=4⋅(−0,5)3−4⋅(−0,5)=4⋅(−0,125)+2=1,5⇒+ </math>  
: <math> f′(−0,5)=4⋅(−0,5)^3−4⋅(−0,5)=4⋅(−0,125)+2=1,5⇒+ </math>  
: <math> f′(0,5)=4⋅0,53−4⋅0,5=4⋅0,125−2=−1,5⇒− </math>  
: <math> f′(0,5)=4⋅0,5^3−4⋅0,5=4⋅0,125−2=−1,5⇒− </math>  
: <math> f′(2)=4⋅23−4⋅2=4⋅8−8=24⇒+ </math>  
: <math> f′(2)=4⋅2^3−4⋅2=4⋅8−8=24⇒+ </math>


=== 4 Teckentabellen ===
=== 4 Teckentabellen ===
Rad 70: Rad 70:
{| class="wikitable"
{| class="wikitable"
|-
|-
| x || -2 || -1 || 0,5 || 0 || 0,5 || 1 || 2
| <math>x</math>|| -2 || -1 ||-0,5 || 0 || 0,5 || 1 || 2
|-
|-
|f'(x) || - || 0 || + || 0 || - || 0 || +
| <math>f'(x)</math>|| - || 0 || + || 0 || - || 0 || +
|}
|-
| <math>f(x)</math>|| <math>\searrow</math> ||<math>\rightarrow</math> ||<math>\nearrow</math>||<math>\rightarrow</math>||<math>\searrow</math>||<math>\rightarrow</math>||<math>\nearrow</math>
|}  


Vi kan nu komplettera vår tidigare figur ovan med den nya informationen från vår teckenstudie. Vi vet nu hur kurvan lutar mellan punkterna där derivatan är lika med noll. Utöver det vet vi också hur kurvan lutar när man går till vänster om den extrempunkt som ligger längst till vänster och till höger om den som ligger längst till höger.
Vi kan nu komplettera vår tidigare figur ovan med den nya informationen från vår teckenstudie. Vi vet nu hur kurvan lutar mellan punkterna där derivatan är lika med noll. Utöver det vet vi också hur kurvan lutar när man går till vänster om den extrempunkt som ligger längst till vänster och till höger om den som ligger längst till höger.


Skissa nu grafen:
== Skissa nu grafen: ==  
 
== Olika tredjegradsfunktioner ==
 
<html>
<iframe scrolling="no" src="https://www.geogebra.org/material/iframe/id/2622315/width/646/height/386/border/888888/rc/false/ai/false/sdz/true/smb/false/stb/false/stbh/true/ld/false/sri/true/at/auto" width="646px" height="386px" style="border:0px;"> </iframe>
</html>
 
== Öva själv ==
=== Öva själv på uppgifter i Canvas ===


Filen heter: Öva på att använda första- och andraderivatan för skisser
'''(rita)'''

Nuvarande version från 19 januari 2021 kl. 13.23

Mål för undervisningen Idag ska du lära dig:
  • att skissa grafen för en funktion med hjälp av teckentabell
  • Skolverket: Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium, andraderivata och användning av numeriska och symbolhanterande verktyg.


Teckenstudium, hitta extremvärden, mm

Sid 140-147 - Rita kurvor, hitta extremvärden med hjälp av derivata och teckentabell. Av Åke Dahllöf

Det är förhållandevis krångligt att skissa en graf med hjälp teckenstudium och derivatan. Samtidigt är det en typ av uppgift som av tradition är vanlig på olika prov.

Efter att digitala verktyg som exempelvis GeoGebra blivit tillgängliga är det mycket enklare att skissa grafer. Aktiviteten att skissa grafer för hand är fortfarande mycket nyttig för förståelsen.

En stor del av texten som följer kommer från Matteboken.se.

Strängt avtagande / växande

En funktion är strängt avtagande i ett intervall [math]\displaystyle{ a≤x≤b }[/math] om det i detta intervall gäller att varje par av x-värden där [math]\displaystyle{ x1\lt x2 }[/math] också har funktionsvärden där [math]\displaystyle{ f(x1)\gt f(x2) }[/math]. Man kan också uttrycka att en funktion är strängt avtagande i ett intervall om [math]\displaystyle{ f′(x)\lt 0 }[/math] gäller för alla x-värden i intervallet.

Att använda teckentabell

Stegen i korthet:

  1. Derivera och sätt derivatan lika med noll för att hitta nollställen
  2. Sätt in x-värdena i funktionen för att hitta y-värdena. Markera punkterna i koordinatsystemet.
  3. Beräkna derivatans värde för x-värden som ligger på sidorna och mellan nollställena.
  4. Sätt upp en teckentabell

1 Derivera funktionen

[math]\displaystyle{ f(x)=x^4−2x^2 }[/math]

Vi börjar med att identifiera möjliga extrempunkters x-värden. Det gör vi på samma sätt som tidigare genom att derivera funktionen, sätta derivatan till noll och lösa den resulterande ekvationen:

[math]\displaystyle{ f′(x)=4x^3−4x }[/math]
[math]\displaystyle{ 0=4x \cdot (x^2−1) }[/math]
[math]\displaystyle{ x_1=0 }[/math]
[math]\displaystyle{ x^2−1=0⇒ }[/math]
[math]\displaystyle{ x_2=1 }[/math]
[math]\displaystyle{ x_3=-1 }[/math]

2 Markera punkterna

Vi beräknar funktionsvärdena (y-värdena) i de tre punkterna, där derivatan alltså är lika med noll:

[math]\displaystyle{ f(−1)=(−1)^4−2⋅(−1)^2=1−2=−1⇒(−1,−1) }[/math]
[math]\displaystyle{ f(0)=0^4−2⋅0^2=0⇒(0,0) }[/math]
[math]\displaystyle{ f(1)=1^4−2⋅1^2=−1⇒(1,−1) }[/math]

Vi lägger in dessa tre punkter i en figur. Då får vi en bättre överblick på hur kurvan ser ut. (rita)

3 Beräkna värden för derivatan i "mellanpunkter"

Härefter går vi vidare med teckenstudium. Syftet med teckenstudien är att vi ska ta reda på om var och en av våra punkter är en maximi-, minimi- eller terrasspunkt. För säkerhets skull ska vi identifiera hela kurvan, även den del av kurva som är utanför intervallet.

I uttrycket för funktionens derivata testar vi att sätta in ett värde på x som är mindre än -1, ett x som är större än -1 men mindre än 0, ett x som är större än 0 men mindre än 1, samt ett x som är större än 1:

[math]\displaystyle{ f′(−2)=4⋅(−2)^3−4⋅(−2)=4⋅(−8)+8=−24⇒− }[/math]
[math]\displaystyle{ f′(−0,5)=4⋅(−0,5)^3−4⋅(−0,5)=4⋅(−0,125)+2=1,5⇒+ }[/math]
[math]\displaystyle{ f′(0,5)=4⋅0,5^3−4⋅0,5=4⋅0,125−2=−1,5⇒− }[/math]
[math]\displaystyle{ f′(2)=4⋅2^3−4⋅2=4⋅8−8=24⇒+ }[/math]

4 Teckentabellen

De här resultaten sammanställer vi i en teckentabell:

[math]\displaystyle{ x }[/math] -2 -1 -0,5 0 0,5 1 2
[math]\displaystyle{ f'(x) }[/math] - 0 + 0 - 0 +
[math]\displaystyle{ f(x) }[/math] [math]\displaystyle{ \searrow }[/math] [math]\displaystyle{ \rightarrow }[/math] [math]\displaystyle{ \nearrow }[/math] [math]\displaystyle{ \rightarrow }[/math] [math]\displaystyle{ \searrow }[/math] [math]\displaystyle{ \rightarrow }[/math] [math]\displaystyle{ \nearrow }[/math]

Vi kan nu komplettera vår tidigare figur ovan med den nya informationen från vår teckenstudie. Vi vet nu hur kurvan lutar mellan punkterna där derivatan är lika med noll. Utöver det vet vi också hur kurvan lutar när man går till vänster om den extrempunkt som ligger längst till vänster och till höger om den som ligger längst till höger.

Skissa nu grafen:

(rita)