Synkronmotorn: Skillnad mellan sidversioner
(→Teori) |
|||
| (16 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
==Funktion== | ==Funktion== | ||
[[Bild:3phase-rmf-noadd-60f-airopt.gif|thumb|right|Animering av en synkronmotor]] | [[Bild:3phase-rmf-noadd-60f-airopt.gif|thumb|right|Animering av en synkronmotor]] | ||
En synkronmotor har en [https://sv.wikipedia.org/wiki/Rotor rotor] respektive en [https://en.wikipedia.org/wiki/Stator stator]. | En synkronmotor har en [https://sv.wikipedia.org/wiki/Rotor rotor] respektive en [https://en.wikipedia.org/wiki/Stator stator]. | ||
Synkronmotorer fungerar genom att rotorn i motorerna skapar ett magnetiskt fält utifrån en likströmskälla. Detta magnetfält påverkas av ett till magnetiskt fält som uppstår av växelströmmar i statorn. När dessa två magnetfält samverkar uppstår en rotation vilket man självklart driver något med. | |||
==Teori== | |||
Varvtalet ''n'' kan beräknas med hjälp av ''f'' [Hz] samt ''p'' [poltalet] enligt följande formel.<br> | |||
[[Fil:Bildformel.png]] | |||
{{clear}} | {{clear}} | ||
==Begränsningar== | ==Begränsningar== | ||
En av begränsningarna med synkronmotorer är att vissa modeller kräver en separat motor som startar dem.<br>Motorn är alltså inte alltid kapabel av att starta själv till skillnad från exempelvis [https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rbr%C3%A4nningsmotor servo-] eller [https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rbr%C3%A4nningsmotor förbränningsmotorer]. | |||
==Användningsområde== | ==Användningsområde== | ||
< | Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige<br>använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin <br>till elektrisk energi. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk som drivs av Francis- eller Kaplanturbiner. Däremot har synkronmotorer även en stort användningsområde i små maskiner som behöver vara väldigt precisa. Detta är på grund av synkronmotorns förmåga att kontrollera både hastighet och position väldigt precist. | ||
<html><iframe width="504" height="283.5" align="right" src="https://www.youtube.com/embed/OxoGG9SoVG4" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></html>Det finns tre olika användningsområden för en synkronmaskin: | |||
*Generatorer | |||
*Precisa motorer (vinylspelare, positionsrobotar, [https://en.wikipedia.org/wiki/Ball_mill kulkvarn]) | |||
*Synkronkompensator (en maskin som ger stabilitet i elnätverk) | |||
*Större motorer som i t.ex. Elbilar och tåg. | |||
{{clear}} | <br />{{clear}} | ||
==Prestanda== | ==Prestanda== | ||
| Rad 30: | Rad 35: | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
==Pris | ==Pris== | ||
Priset på synkronmotorer varierar kraftigt med skick, storlek, effekt och flera andra faktorer som mycket annat. | |||
<br>De går att hitta begagnade eller nya mellan allt från några hundra till hundra tusentals kronor. | |||
==Källor== | ==Källor== | ||
Nuvarande version från 21 april 2021 kl. 08.19
.jpg)
Funktion
En synkronmotor har en rotor respektive en stator. Synkronmotorer fungerar genom att rotorn i motorerna skapar ett magnetiskt fält utifrån en likströmskälla. Detta magnetfält påverkas av ett till magnetiskt fält som uppstår av växelströmmar i statorn. När dessa två magnetfält samverkar uppstår en rotation vilket man självklart driver något med.
Teori
Varvtalet n kan beräknas med hjälp av f [Hz] samt p [poltalet] enligt följande formel.
Begränsningar
En av begränsningarna med synkronmotorer är att vissa modeller kräver en separat motor som startar dem.
Motorn är alltså inte alltid kapabel av att starta själv till skillnad från exempelvis servo- eller förbränningsmotorer.
Användningsområde
Det huvudsakliga användningsområdet för synkronmaskiner är som generator i kraftstationer. Nästan samtliga kraftstationer i Sverige
använder synkrongeneratorer för att omvandla den mekaniska energin
till elektrisk energi. Synkrongeneratorer används bland annat i vattenkraftverk som drivs av Francis- eller Kaplanturbiner. Däremot har synkronmotorer även en stort användningsområde i små maskiner som behöver vara väldigt precisa. Detta är på grund av synkronmotorns förmåga att kontrollera både hastighet och position väldigt precist.
Det finns tre olika användningsområden för en synkronmaskin:
- Generatorer
- Precisa motorer (vinylspelare, positionsrobotar, kulkvarn)
- Synkronkompensator (en maskin som ger stabilitet i elnätverk)
- Större motorer som i t.ex. Elbilar och tåg.
Prestanda
En synkronmotor är en elektrisk motor för växelspänning. Rotorna roterar synkront med den tillförda växeleffektens frekvens till skillnad från till exempel en asynkronmotor. Synkronmotorn ger fullt vridmoment vid det synkrona varvtalet vilket ger motorn den karaktäristiska egenskapen att varvtalet ej minskar när den belastas (upp till maxmomentet).
Synkronmotorn passar för drifter där det är viktigt med hög verkningsgrad, till exempel för stora kompressorer. Men den är också populär för att driva raffinörer i massafabriker och här har ABB drygt hälften av världsmarknaden.
Pris
Priset på synkronmotorer varierar kraftigt med skick, storlek, effekt och flera andra faktorer som mycket annat.
De går att hitta begagnade eller nya mellan allt från några hundra till hundra tusentals kronor.