Skruvning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{#ev:youtube| 3idFBB2A |300|right }}')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{#ev:youtube| 3idFBB2A |300|right }}
{{#ev:youtube| 3idFBB2A |300|right }}
Skruvning
Tillvägagångssätt:
Skruv finns speciellt utformad för montage av spånskivor, gipsskivor, lister, utvändiga och invändiga panelbräder, tralläkt, byggbeslag och golvbräder. Skruv för bärande konstruktioner kan vara metrisk med mutter alternativt ha trägänga. Skruv används vid kraftiga konstruktioner och för att fästa byggbeslag. För montage av limträkonstruktioner används specialskruvar, till exempel genomgående skruvar.
Utdragskrafterna klaras bäst med skruv.
Spik är mjukare än skruv och kan ta upp små rörelser i virket utan att det spricker.
Demontering är ofta lättare med skruv.
Undvik att skruva eller spika närmare än 100 – 150 mm från ändträ.
Vid infästning närmare än 100 – 150 mm från ändträ gäller
– förborra vid spikning
– använd självborrande skruv vid skruvning.
Spikning av utvändig panel med spikpistol bör undvikas eftersom spikarna lätt
tränger in för djupt i panelbräderna och bidrar till fuktinträngning vid spikhuvudet.
Detta kan även gälla vid för hårt dragen skruv.
Delar på en skruv:
Gänga
Delgängad: skruvstammen närmast huvudet är inte gängad (trä/spånskiva/plywood). Helgängad skruv: (normalgips).
Vanligaste ytbehandling
Invändigt: elförzinkad, fosfaterad, gulkromaterad, vitlackerad. Utvändigt: zink/nickel C4, varmförzinkad, rostfritt, rostfritt/syrafast.
Huvud
Koniskt: ofta rillor under huvudet för försänkt montage i trä/spånskiva/plywood/medel/hård träfiberskiva.
Trumpet: för invändiga gipsskivor.
Spår
Rakt spår, krysspår (Philips och Pozidrive), fyrkantsspår, insex- eller torxspår.
Spets
Borrspets: så kallad självborrande skruv, behöver inte förborras. Gängad spets: för gips- och spånskivor.
Fibercutspets: används vid hårda material, till exempel spånskivor.
Trubbig spets: så kallad spikspets medför mindre risk för sprickbildning i virket än gängad spets.
Lämplighet för olika typer av material:
Man brukar använda skruvning till trä, gips, tunnplåt och spånplattor.
Fördelar och nackdelar:
En nackdel är att skruv är något dyrare än spik, dock kräver spik generellt något tätare infästningspunkter, vilket medför att man spar in på det totala antalet infästningar och i viss mån även en del av arbetsinsatsen.
Vid bärande konstruktioner t.ex. takstolar där ankarspik traditionellt används vid infästningen, har en ankarskruv utvecklats. Skruv med mutterhuvud s.k. fransk skruv används då kraftig infästning krävs. Vid bärande konstruktioner ska konstruktör anlitas för ett korrekt utförande.
Användningsområden:
Spiktyper, exempel
Trådspik. Den vanligaste spiktypen för byggnads- och snickeriändamål, till exempel trästommar och byggnadsställningar.
Rostfri trådspik. Används bland annat till spikning av ädelträ, omålade träytor, järnvitriolbehandlat eller impregnerat trä.
Dyckert. Används där huvudet ska vara försänkt, till exempel vid dold spikning.
Rostfri dyckert. Används till samma ändamål som rostfri trådspik men där försänkt huvud krävs.
Pappspik. Används till takpapp och asfaltboard.
Huggen spik. Används där extra god fästförmåga krävs, till exempel vid spikning av gipsskivor på träreglar.
Huggen räfflad dyckert. Används till bland annat spånskivor och hårda träfiberskivor.
Dubbelhuvad spik. Används till bland annat form- sättning och tillfälliga konstruktioner, till exempel stomsträvor under byggnadsskedet.
Panelspik. Används för spikning av målad utvändig panel.
Rostfri panelspik. Används för spikning av utvändig panel av ädelträ, omålade träytor, järnvitriolbehandlat eller impregnerat trä.
Kamspik. Används där höga krav ställs på utdragshållfastheten.
Rostfri kamspik. Används i fuktig och korrosiv miljö och där det ställs höga krav på utdragshållfasthet.
Klammerspik. Används inom plåtslageri, exempelvis till fönsterbleck och fotplåt.
Ankarspik. Används i kombination med byggbeslag.
Lackerad trådspik. Används till spikning av färdigmålade snickerier.
Slagspik. Används i samband med hårda material, såsom betong och tegel.
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Skruv#Anv.C3.A4ndningsomr.C3.A5den_i_urval
http://www.svenskttra.se/om_tra_1/forbandstyper/spik-och-skruv

Nuvarande version från 8 februari 2016 kl. 10.00

Skruvning


Tillvägagångssätt:

Skruv finns speciellt utformad för montage av spånskivor, gipsskivor, lister, utvändiga och invändiga panelbräder, tralläkt, byggbeslag och golvbräder. Skruv för bärande konstruktioner kan vara metrisk med mutter alternativt ha trägänga. Skruv används vid kraftiga konstruktioner och för att fästa byggbeslag. För montage av limträkonstruktioner används specialskruvar, till exempel genomgående skruvar.

Utdragskrafterna klaras bäst med skruv. Spik är mjukare än skruv och kan ta upp små rörelser i virket utan att det spricker. Demontering är ofta lättare med skruv. Undvik att skruva eller spika närmare än 100 – 150 mm från ändträ. Vid infästning närmare än 100 – 150 mm från ändträ gäller – förborra vid spikning – använd självborrande skruv vid skruvning. Spikning av utvändig panel med spikpistol bör undvikas eftersom spikarna lätt tränger in för djupt i panelbräderna och bidrar till fuktinträngning vid spikhuvudet. Detta kan även gälla vid för hårt dragen skruv.

Delar på en skruv:

Gänga Delgängad: skruvstammen närmast huvudet är inte gängad (trä/spånskiva/plywood). Helgängad skruv: (normalgips).

Vanligaste ytbehandling Invändigt: elförzinkad, fosfaterad, gulkromaterad, vitlackerad. Utvändigt: zink/nickel C4, varmförzinkad, rostfritt, rostfritt/syrafast.

Huvud Koniskt: ofta rillor under huvudet för försänkt montage i trä/spånskiva/plywood/medel/hård träfiberskiva. Trumpet: för invändiga gipsskivor.

Spår Rakt spår, krysspår (Philips och Pozidrive), fyrkantsspår, insex- eller torxspår.

Spets Borrspets: så kallad självborrande skruv, behöver inte förborras. Gängad spets: för gips- och spånskivor. Fibercutspets: används vid hårda material, till exempel spånskivor. Trubbig spets: så kallad spikspets medför mindre risk för sprickbildning i virket än gängad spets.


Lämplighet för olika typer av material:

Man brukar använda skruvning till trä, gips, tunnplåt och spånplattor.

Fördelar och nackdelar:

En nackdel är att skruv är något dyrare än spik, dock kräver spik generellt något tätare infästningspunkter, vilket medför att man spar in på det totala antalet infästningar och i viss mån även en del av arbetsinsatsen.

Vid bärande konstruktioner t.ex. takstolar där ankarspik traditionellt används vid infästningen, har en ankarskruv utvecklats. Skruv med mutterhuvud s.k. fransk skruv används då kraftig infästning krävs. Vid bärande konstruktioner ska konstruktör anlitas för ett korrekt utförande.

Användningsområden:

Spiktyper, exempel

Trådspik. Den vanligaste spiktypen för byggnads- och snickeriändamål, till exempel trästommar och byggnadsställningar.

Rostfri trådspik. Används bland annat till spikning av ädelträ, omålade träytor, järnvitriolbehandlat eller impregnerat trä.


Dyckert. Används där huvudet ska vara försänkt, till exempel vid dold spikning.

Rostfri dyckert. Används till samma ändamål som rostfri trådspik men där försänkt huvud krävs.


Pappspik. Används till takpapp och asfaltboard.


Huggen spik. Används där extra god fästförmåga krävs, till exempel vid spikning av gipsskivor på träreglar.


Huggen räfflad dyckert. Används till bland annat spånskivor och hårda träfiberskivor.


Dubbelhuvad spik. Används till bland annat form- sättning och tillfälliga konstruktioner, till exempel stomsträvor under byggnadsskedet.


Panelspik. Används för spikning av målad utvändig panel.

Rostfri panelspik. Används för spikning av utvändig panel av ädelträ, omålade träytor, järnvitriolbehandlat eller impregnerat trä.


Kamspik. Används där höga krav ställs på utdragshållfastheten.

Rostfri kamspik. Används i fuktig och korrosiv miljö och där det ställs höga krav på utdragshållfasthet.


Klammerspik. Används inom plåtslageri, exempelvis till fönsterbleck och fotplåt.


Ankarspik. Används i kombination med byggbeslag.


Lackerad trådspik. Används till spikning av färdigmålade snickerier.


Slagspik. Används i samband med hårda material, såsom betong och tegel.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skruv#Anv.C3.A4ndningsomr.C3.A5den_i_urval http://www.svenskttra.se/om_tra_1/forbandstyper/spik-och-skruv