Skoverkets förslag till kursplan i fysik i grundskolan: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 30: Rad 30:
* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
== Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 ==
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och
hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva någon tänkbar konsekvens
och formulera ställningstaganden med enklare motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig
information använder eleven olika källor och gör enkla bedömningar
av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven skapar texter och
andra uttryck som till viss del är anpassade till syfte och målgrupp.
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande bidrar eleven till
att formulera frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer givna
planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett tillfredställande
sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna och resonerar kring resultatens
rimlighet. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till tidigare erfarenheter.
Eleven beskriver energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling med
hjälp av exempel och använder då fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån
givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning
bearbetar och beskriver eleven enkla fysikaliska samband. Eleven bearbetar och
beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på
ett enkelt sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling.
Med utgångspunkt i någon viktig upptäckt berättar eleven hur kunskaper inom fysikområdet
utvecklas och ger ett exempel på deras betydelse för människors levnadsvillkor.
== Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 ==
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö
och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva några tänkbara konsekvenser
och formulera ställningstaganden med utvecklade motiveringar. När eleven
söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör utvecklade
bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven
skapar texter och andra uttryck som är anpassade till syfte och målgrupp.
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven
frågeställningar som med modifi ering går att undersöka systematiskt. Eleven följer
egna och givna planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett
metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, resonerar kring
resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. I sina
slutsatser kopplar eleven resultaten till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom
att koppla ihop delar och helheter med hjälp av fysikens begrepp, modeller och
teorier. Utifrån egna och givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och
vardaglig elektrisk utrustning undersöker och beskriver eleven olika fysikaliska
samband. Eleven undersöker och beskriver också människors användning av energi,
el och strålning och kopplar på ett utvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller
och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i några viktiga upptäckter
skapar eleven helhetssyn och berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas
och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor.
== Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 ==
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och
hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva fl era tänkbara konsekvenser
och formulera ställningstaganden med välutvecklade och nyanserade motiveringar.
När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och
gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas
tro värdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som är väl anpassade
till syfte och målgrupp.
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven
frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer egna och givna
planeringar, motiverar sina val av metoder samt utför och dokumenterar undersökningarna
på ett metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna,
resonerar kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor, ger förslag på
hur undersökningarna kan förbättras och pekar ut nya tänkbara frågeställningar att
undersöka. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till såväl fysikaliska modeller och
teorier som vardagliga eller samhälleliga frågor.
Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom
att generalisera med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån egna och
givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning
utreder och beskriver eleven komplexa fysikaliska samband. Eleven utreder och
beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett
välutvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling.
Med utgångspunkt i fl era viktiga upptäckter gör eleven generaliseringar och
berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och vilken betydelse de har
för människors levnadsvillkor och världsbilder.

Nuvarande version från 16 juni 2010 kl. 19.09

Centralt innehåll i årskurserna 7–9

Fysiken i samhället

  • Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
  • Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
  • Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Fysiken och vardagslivet
  • Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.
  • Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
  • Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
  • Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.

Fysiken och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors levnadsvillkor.
  • Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
  • Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
  • Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
  • De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
  • Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva någon tänkbar konsekvens och formulera ställningstaganden med enklare motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som till viss del är anpassade till syfte och målgrupp.

När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande bidrar eleven till att formulera frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer givna planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett tillfredställande sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna och resonerar kring resultatens rimlighet. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till tidigare erfarenheter.

Eleven beskriver energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling med hjälp av exempel och använder då fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning bearbetar och beskriver eleven enkla fysikaliska samband. Eleven bearbetar och beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett enkelt sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i någon viktig upptäckt berättar eleven hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och ger ett exempel på deras betydelse för människors levnadsvillkor.


Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva några tänkbara konsekvenser och formulera ställningstaganden med utvecklade motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör utvecklade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som är anpassade till syfte och målgrupp.

När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven frågeställningar som med modifi ering går att undersöka systematiskt. Eleven följer egna och givna planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, resonerar kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till fysikaliska modeller och teorier.

Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom att koppla ihop delar och helheter med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån egna och givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning undersöker och beskriver eleven olika fysikaliska samband. Eleven undersöker och beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett utvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i några viktiga upptäckter skapar eleven helhetssyn och berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor.


Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva fl era tänkbara konsekvenser och formulera ställningstaganden med välutvecklade och nyanserade motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas tro värdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som är väl anpassade till syfte och målgrupp.

När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer egna och givna planeringar, motiverar sina val av metoder samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, resonerar kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor, ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och pekar ut nya tänkbara frågeställningar att undersöka. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till såväl fysikaliska modeller och teorier som vardagliga eller samhälleliga frågor.

Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom att generalisera med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån egna och givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning utreder och beskriver eleven komplexa fysikaliska samband. Eleven utreder och beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett välutvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i fl era viktiga upptäckter gör eleven generaliseringar och berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor och världsbilder.