Rep: Skillnad mellan sidversioner
17seal (diskussion | bidrag) |
17seal (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
== Materialegenskaper: == | == Materialegenskaper: == | ||
Rep består av olika material, ett par av de är: | Rep består av olika material, ett par av de är: | ||
=== Naturfiber === | === '''Naturfiber''' === | ||
==== Hampa ==== | ==== Hampa ==== | ||
* Densitet 60 kg/m³ | * Densitet 60 kg/m³ | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
* Resistivitet: Inte hittat | * Resistivitet: Inte hittat | ||
=== Syntetfiber === | === '''Syntetfiber''' === | ||
==== Polypropylen ==== | ==== Polypropylen ==== | ||
* Densitet 946,00 kg/m³ | * Densitet 946,00 kg/m³ | ||
Versionen från 20 november 2017 kl. 09.32
Materialegenskaper:
Rep består av olika material, ett par av de är:
Naturfiber
Hampa
- Densitet 60 kg/m³
- Hårdhet: Inte Hittat
- Längdutvidgningskoeffiecient: Inte hittat
- Värmeledningsförmåga 0,0457 W/mk.
- Resistivitet: Inte hittat
Syntetfiber
Polypropylen
- Densitet 946,00 kg/m³
- Hårdhet: Finns ej!
- Längdutvidgningskoeffiecient 0,16 mm/m°C
- Värmeledningsförmåga 0.19 W/K*m
- Resistivitet 1 1018 Ω*cm
Polyester
- Densitet 1400 kg/m3
- Hårdhet (Varierar på plasttyp och kvalitét) Moh
- Längdutvidgningskoeffiecient 70x10-6K-1 - 80x10-6K-1
- Värmeledningsförmåga 0,21 [W/(m K)]
- Resistivitet 2x1014 Ωm
Användning
Det finns väldigt, väldigt många användningar för rep. Ett par exempel på de är inom industri, järn & bygg, hantverk och även inredning.
Framställning
Vid tillverkning av rep så jobbar man i så kallade repslageri. Först så spinner man alla fibrer till garn, steget efter är att dessa garn "tvinnas" till så kallade kardel. Vanligtvis så "snos" tre kardeler ihop till ett rep, därifrån namnet repslagning. Ett rep som är 3 kardeler kallas för tre slaget men det kan även hända att man slår samman 4 kardeler och då får man så kallat fyra-slag rep.
Om kardelerna vid produktionen av rep åt samma hål som garnen inom kardelerna så skapas en lina istället för ett rep. Men om det är motsatt, om kardelerna motsatt håll mot garnen så skapas en tross istället.
Om man slår ihop flera trossar så får man en kabel, dessa kablar använder man för de allra tyngsta uppgifterna. Ett exempel på en sådan uppgift som är tung är bogsering av fartyg samt timmerflottar. Skillnaden mellan trossar och linor är att linor är mer flexibla än trossar om man pratar om samma dimension.
Historia
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?
Pris
Pris och kvaliteter