Redovisningar av funktionen och fysiken bakom Goldbergmaskiner

Från Wikiskola
Version från den 30 juli 2018 kl. 00.43 av SimonG (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Exempel ett E-nivå

Goldbergmaskin av Casper och Mikael.

Exempel två C-nivå

Exempel
Beskrivning av Goldbergmaskin på C-nivå

Min Goldberg startar via en katapult med en fjäder som har fjäiderkonstanten på140 N/m, dämpningen på 0.10 och ideallängd på 0.30 m. Katapulten skjuter iväg en boll med ungefär 0.21 meter i diameter. Bollen flyger sedan iväg till en pinne med en fyrkant på toppen. Fyrkanten har massan 1200 kg och densiteten på 439.56 kg/m^2. När bollen ifrån katapulten träffar pinnen så ramlar fyrkanten på toppen och landar på ena änden av en gungbräda med vridmomentet 100 Nm. Under fallets gång så ökade först lägesenergin och sedan rörelseenergin. På den andra änden finns det en till boll som skjuts iväg. Pinnen som blev träffad av bollen ifrån katapulten lyckas ta ner dominobrickorna. Dominobrickornas lägesenergi var högst när den stod still men när de föll så ökade till slut deras rörelseenergi. Bollen ifrån gungbrädan åker till en annan katapult, medans så väntar bollen på en ännu större boll som rör sig för att den träffades av domino brickorna. Den stora bollen kolliderar med en fyrkant ihopsatt med en annan fyrkant via ett hjul. När bollen träffar den så åker hela saken framåt, på toppen av den så finns det en mördare som dödar låset till katapulten som bollen väntar i. Bollen åker sedan på en liknande domino fast de är placerade i luften som rör sig från ett axelverktyg. Plattorna slår varandra så att de till slut slår till en bräda med en spets som kolliderar sedan med en annan boll som sedan landar i mål. Bollens rörelseenergi ökade långsamt ju längre ner den kom.


Exempel tre - nästan A-nivå

David Karlsson har en ambitiös beskrivning av fysiken bakom en Goldbergmaskin.