Råolja: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
== Materialegenskaper: ==
== Materialegenskaper: ==
[[Fil:Oil well.jpg|miniatyr|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]
[[Fil:Oil well.jpg|miniatyr|[[Oljepump]] i delstaten [[Texas]].]]
: densitet:  xx kg/m<sup>3</sup>
: densitet:  Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. För mer detaljerad information se tabell över värmevärde och densitet. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.
: hårdhet xx Mohs skala
 
: längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup>
: längdutvidgningskoefficient xx K<sup>-1</sup>
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)

Versionen från 5 december 2017 kl. 11.32

Materialegenskaper:

Oljepump i delstaten Texas.
densitet: Det effektiva värmevärdet för eldningsolja antas ligga mellan 35,8 – 38,7 GJ/m³ beroende på vilken oljekvalitet som väljs. Densiteten på eldningsolja varierar mellan 840 -940 kg/m³. För mer detaljerad information se tabell över värmevärde och densitet. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis till 1,9 kJ/kg,°C vid överslagsberäkningar. Densiteten för olja ligger i storleksordningen 840 – 950 kg/m³.
längdutvidgningskoefficient xx K-1
värmeledningsförmåga xx W/(m K)
resistivitet xx Ohmmeter

Användning

Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin. Den process petroleum behöver gå igenom för att man skall kunna dela upp den i gasol, bensin, flygbränsle, diesel- och villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering och sker i ett raffinaderi. Principen för ett raffinaderi är att ta vara på den speciella egenskap att varje kolväte innehar en viss kokpunkt. Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts. De lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, först gasol, därefter bensin och så vidare. De lågor som ofta förekommer vid fraktioneringskolonner är en förbränning av de lätta gaserna. Dessa används som raffinaderibränsle eller i andra processer men ofta har man ingen möjlighet att använda dem, därav lågorna.

Framställning

Hur tillverkar man med materialet?

Historia

Råolja är en av många energikällor vars lagrade energi har sitt ursprung i solen. Genom miljoner års utveckling har organiskt material som härstammar från djur- och växtdelar lagrats genom att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck och värme har sedan omvandlat materialet till kolväten. Det är tack vare detta förlopp som olja, kol och naturgas kallas fossila bränslen (fossil betyder uppgrävd). Råolja består till största delen av kolväten. Hela denna process förekommer huvudsakligen på havsbottnar i en syrefattig miljö där kolvätena inte kan oxidera. Processen sker ständigt men på grund av vår långt större förbrukning av olja kommer den inte att kunna ersättas av nya råoljelager i samma takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi. Olja tros härstamma främst från förhistoriska plankton och alger, medan växtdelar förvandlas till kol. Kolväten är dock lättare än sten och vatten och förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja som bildar oljefält är den lilla del olja som på grund av hinder i jordskorpan inte kunnat nå ytan där den skulle konsumeras av bakterier.

Eftersom marknadens efterfrågan inte alltid är densamma som utbudet har man möjlighet att vid ännu fler processer skapa nya produkter av exempelvis tyngre oljor som i dagens läge inte är efterfrågade i lika stor utsträckning som lättare komponenter. Tack vare en process som kallas termisk krackning kan man på bekostnad av de tyngre råoljeprodukterna skapa mer av till exempel den mer efterfrågade produkten bensin. Termisk krackning går ut på att bryta ner de långa kolväte-molekylerna till kortare och därmed skapa en mer lättflytande olja som möjliggör större bensinutvinning. Krackning är ett samlingsnamn för en rad olika processer som möjliggör mer varierad eller önskad oljeproduktion

Pris

Pris och kvaliteter

Länkar

  • Källor alltså.