Photo Chemical Machining: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:


PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Mer specifikt används det för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering
PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering.


== Tillvägagångssätt  ==  
== Tillvägagångssätt  ==  
Rad 6: Rad 6:


== Lämplighet (Material) ==  
== Lämplighet (Material) ==  
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur dess hårdhet eller tjocklek.
Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är.  


== Fördelar och nackdelar ==  
== Fördelar och nackdelar ==  
Metoden är snabb, sparsam och effektiv jämfört med andra bearbetningsmetoder som t.ex
Metoden är snabb, sparsam och effektiv jämfört med andra bearbetningsmetoder som t.ex pressning. Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus. Detta betyder att delarna har längre livstid och behöver inte bytas ut speciellt ofta.
Fungerar inte bra med tjockare materiell, kan ej penetrera.


== Användningsområden ==  
== Användningsområden ==  
Används för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar.


== Kostnader ==
De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar.


== Kostnader ==
 
VIDEO HÄR

Versionen från 29 september 2014 kl. 19.34

PCM (förkortning för Photochemical Machining) är en bearbetningsmetod för att framställa t.ex metallskivor som behöver ha en viss form, då ofta väldigt specifika. Det används t.ex för att ta bort delar eller bitar från en metall eller legering.

Tillvägagångssätt

Processen går ut på att göra en film, bestående av 2 tunna plastark. Bitarna som ska tas bort lämnas synliga genom plasten och resten lämnas övertäckt av mörk plast. Efter filmen har placerats ytan så tillsätts en vätska som fräser bort som instruerat på plastfilmen. I processen sugs hela tiden små bitar bort för att se till att det inte uppstår några problem, som missformning. När det grova arbetet är färdigt så tvättas den nygjorda plattan rent och lamineras med photoresist (UV-resistent). Biten utsätts sedan för UV-ljus och de delar av plattan som är täckt av genomskinlig plast härdar då. Fräsning görs med syra som sprutas i doser. En vanlig syra som här används är järnklorid (som också är ett vanligt ämne vid bygge av kretskort).

Lämplighet (Material)

Denna metod är effektiv med nästan alla metaller och legeringar, oavsett hur hårt materialet är.

Fördelar och nackdelar

Metoden är snabb, sparsam och effektiv jämfört med andra bearbetningsmetoder som t.ex pressning. Delarna som används under processen utsätts inte för lika stort slitage som vanliga maskindelar, utan utsätts bara för ljus. Detta betyder att delarna har längre livstid och behöver inte bytas ut speciellt ofta. Fungerar inte bra med tjockare materiell, kan ej penetrera.

Användningsområden

Används för att göra väldigt specifika delar till produkter som kräver precisa delar.

Kostnader

De komponenter som används, t.ex fotoverktyg, kostar omkring 350 dollar.


VIDEO HÄR