Kort kurs i Latex: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[https://wikiskola.se/index.php/Fil:Kort_kurs_LaTeX.pptx PPT]
== Latex ==
== Latex ==


Rad 17: Rad 19:
=== Hur det uttalas ===
=== Hur det uttalas ===


'''LaTeX''' ({{IPAc-en|ˈ|l|ɑː|t|ɛ|x}} {{Respell|LAH|tekh}} or {{IPAc-en|ˈ|l|e:|t|ɛ|x}} {{Respell |LAY|tekh}},<ref>{{Cite web |title=An introduction to LaTeX |url=//latex-project.org/intro.html |access-date=18 April 2016 |website=LaTeX project}}</ref>{{refn|group=Note|Also pronounced {{IPAc-en|ˈ|l|ɑː|t|ɛ|k}} {{Respell|LAH|tek}} or {{IPAc-en|ˈ|l|e:|t|ɛ|k}} {{Respell |LAY|tek}}.}} often stylized as {{stylized LaTeX}})
The characters 'T', 'E', and 'X' in the name come from the Greek capital letters tau, epsilon, and chi, as the name of TeX derives from the Ancient Greek: τέχνη ('skill', 'art', 'technique'); for this reason, TeX's creator Donald Knuth promotes its pronunciation as /tɛx/ (tekh)[19] (that is, with a voiceless velar fricative as in Modern Greek, similar to the ch in loch). Lamport remarks that "TeX is usually pronounced tech, making lah-tech, and lay-tech the logical choices; but language is not always logical, so lay-tecks is also possible."
{{wp|https://en.wikipedia.org/wiki/TeX#Pronunciation_and_spelling}}
 
=== Vem skapade det? ===


=== Ven skapade det? ===
TeX är föregångaren till LaTeX är ett "typesetting system" designat av [https://en.wikipedia.org/wiki/Donald_Knuth Donald Knuth] och släpptes 1978.


=== Länkar ===
=== Länkar ===

Nuvarande version från 6 oktober 2022 kl. 10.57

PPT

Latex

Titta på den här sidan i redigeringsläge. Den innehåller olika koder för att styra sidans utseende, exempelvis * som ger punktlistor. Det kallas Wikimarkup och fungerar ungefär som html.

Men om man vill kunna styra mer exakt och noggrannt hur en sida ska se ut behövs något mer avancerat. Speciellt om det ska fungera på olika plattformar och i olika sammanhang.

Tänk dig att du skriver en bok om matematik. Den innehåller matematiska uttryck och en mängd olika symboler. Hur ska du vara säker på att den tryckta boken ser ut som den ska när många personer varit inblandade i des framtagande; redaktörer, designers, korrekturläsare, och tryckare.

LaTeX är svaret.

Det är ett typografiskt språk.

Exempel: Eulers identitet

[math]\displaystyle{ e^{i \pi} + 1 = 0 }[/math]

Hur det uttalas

The characters 'T', 'E', and 'X' in the name come from the Greek capital letters tau, epsilon, and chi, as the name of TeX derives from the Ancient Greek: τέχνη ('skill', 'art', 'technique'); for this reason, TeX's creator Donald Knuth promotes its pronunciation as /tɛx/ (tekh)[19] (that is, with a voiceless velar fricative as in Modern Greek, similar to the ch in loch). Lamport remarks that "TeX is usually pronounced tech, making lah-tech, and lay-tech the logical choices; but language is not always logical, so lay-tecks is also possible."

Texten i ovanstående avsnitt kommer från Wikipedia.se

Vem skapade det?

TeX är föregångaren till LaTeX är ett "typesetting system" designat av Donald Knuth och släpptes 1978.

Länkar

Beginners Tutorial.

Exempelkod

Exempelkoden nedan innehåller en del tips. Om du vill kan du kopiera in den i Overleaf och leka med innehållet.

Lista: (klicka expandera till höger)

\documentclass{article}
\usepackage[utf8]{inputenc}

\title{Expert Thursday}
\author{hakan }
\date{September 2022}

\begin{document}

\maketitle

\section{Introduction}
$$\frac{U}{I}$$
$$\Large{ i(t) = I_0 sin(\omega t)}$$
\end{document}
\end{document}



Skriv något på riktigt

Uppgift
Skriv en instruktion eller en förklaring i Latex

Alternativ 1: Skriv en förklarande text om Ohms lag. Skapa en räkneuppgift och visa lösningen. Skriv en förklarande text om serie- och parallellkopplade motstånd. Skapa en räkneuppgift och visa lösningen.

Alternativ 2. Tag en text du skrivit tidigare och häll in den i overleaf. layouta den snyggt. Du behöver så kalrt ha en text med matematiska uttryck.