Kommentar om relationen mellan stoff och mål

Från Wikiskola
Version från den 26 november 2009 kl. 21.20 av Hakan (diskussion | bidrag) (Ny sida: Riktlinjer * Målen skall vara utlagda på lämplig årskurs. * Vi gör ordentliga kontroller av elevernas förförståelse. Därefter nivågrupperas eleverna inför ...)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Riktlinjer

   *
     Målen skall vara utlagda på lämplig årskurs.
   *
     Vi gör ordentliga kontroller av elevernas förförståelse. Därefter nivågrupperas eleverna inför varje delkurs.
   *
     Vi arbetar med en grundkurs och fördjupningar för de duktigare eleverna samt repetition för de svagare. Mellan kurserna inflikas projekt och tematiska arbeten.
   *
     Målen ansluter sig helt och hållet till skolverkets mål enligt Skolverkets kursplan för grundskolan. Där finns varken fler eller färre mål. Vi arbetar utifrån ett NO-perspektiv varför vi har kunnat samla många likalydande mål från de tre NO-ämnena.
   *
     Många traditionella områden inom ämnena saknas. Vi följer inte den traditionella behandlingen av stoffet som den ser ut i de vanliga läromedlen. NO-ämnet blir därigenom mer orienterande, reflekterande och diskuterande. Det ges utrymme för de snabbare eleverna att bredda sina faktakunskaper.
   *
     Sammanställningen, nedan, bygger på uppnåendemålen i den nationella kursplanen för grundskolan. Det rekommenderas mer stoff i strävansmålen i LPO-94. Dessa områden har en valfri karaktär. De kan fungera som exempel till eller bakgrund för avsnitten om världsbild, den naturvetenskapliga kunskapens användning, etc. Ett exempel från fysiken, på stoff som finns omnämnt i strävansmålen men ej i uppnåendemålen är: mekanik, magnetism, atom- och kärnfysik och strålning
   *
     Exempel på områden som finns med i traditionella lokala kursplaner men som ej är obligatoriska om man tar hänsyn till de nationella målen är : mekanik, människans sinnen och nervsystem, syror baser och salter, organisk kemi, elektrokemi och periodiska systemet.