Html: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:


'''HTML''' är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:
'''HTML''' är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:
Hypertext som begreppet och dess moderna användning kan man hänvisa till omkring 1945, då Vannevar Bush beskrev ett informationssystem där man inte längre behövde läsa texter från början och till slut utan fritt kunde följa det spår som intresserade en som läsare. Här myntades även begrepp som hem, vilket är den plats man återvänder till efter avslutad läsning. Den första tillämpningen som på allvar försökte införa hypertext var ett program som hette guide, som aldrig riktigt slog igenom.
Apple var den första något lyckade med sitt program HyperCard, men många ansåg att det inte var riktig HyperText. Det var när Tim Berners-Lee tog fram webbläsaren som HyperText slog igenom hos allmänheten. Det har även inneburit att HTML mer och mer tar avsteg från HyperText och mera liknar ett programmeringspråk för HyperMedia. Begreppet hemsida är idag synonymt med till exempel ett företags ansikte utåt och inte den punkt man återgår till efter avslutad läsning.
HTML är ett format där dokumentets struktur och logik bestäms av författaren, medan läsaren styr hur texten kommer att presenteras. Numera är det dock vanligt att författaren själv styr presentationen av dokumentet med så kallade stilmallar, CSS. Tillägg programmerade i skriptspråk (exempelvis JavaScript) används ibland för att skapa dynamiska och interaktiva webbplatser.
Det finns fyra kategorier av elementtyper i HTML:


  <HTML>
  <HTML>

Nuvarande version från 22 april 2009 kl. 08.09

Vad behöver man mer veta om html?

HTML är en förkortning av Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Alla hemsidor du besöker är oftast eller i stort sett alltid uppbyggda av HTML - koder. Och ramen är alltid den samma:


Hypertext som begreppet och dess moderna användning kan man hänvisa till omkring 1945, då Vannevar Bush beskrev ett informationssystem där man inte längre behövde läsa texter från början och till slut utan fritt kunde följa det spår som intresserade en som läsare. Här myntades även begrepp som hem, vilket är den plats man återvänder till efter avslutad läsning. Den första tillämpningen som på allvar försökte införa hypertext var ett program som hette guide, som aldrig riktigt slog igenom.

Apple var den första något lyckade med sitt program HyperCard, men många ansåg att det inte var riktig HyperText. Det var när Tim Berners-Lee tog fram webbläsaren som HyperText slog igenom hos allmänheten. Det har även inneburit att HTML mer och mer tar avsteg från HyperText och mera liknar ett programmeringspråk för HyperMedia. Begreppet hemsida är idag synonymt med till exempel ett företags ansikte utåt och inte den punkt man återgår till efter avslutad läsning.

HTML är ett format där dokumentets struktur och logik bestäms av författaren, medan läsaren styr hur texten kommer att presenteras. Numera är det dock vanligt att författaren själv styr presentationen av dokumentet med så kallade stilmallar, CSS. Tillägg programmerade i skriptspråk (exempelvis JavaScript) används ibland för att skapa dynamiska och interaktiva webbplatser. Det finns fyra kategorier av elementtyper i HTML:


 
 
 
  
 

Mellan kodorden

Mellan dessa kodord skapar man efter hand en hemsida. Men oftast så behöver du inte göra din hemsida helt från grunden utan kan skapa den via en annan hemsida men det går att göra för ”hand”.

Det finns också koder för färgerna, några exempel visas nedan.


#000000 = svart
#FFFFFF = vitt
#FF0000 = rött
#00FF00 = grönt
#0000FF = blått
#FFFF00 = gult
#00FFFF = cyan
#FF00FF = lila