Geometri 2C: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 118: Rad 118:
== Längd, area och volymskala ==
== Längd, area och volymskala ==
   
   
Förra veckodiagnosen ?
s. 75- 79
s. 75- 79



Versionen från 20 februari 2012 kl. 21.26

Animated construction of Sierpinski Triangle
Animated construction of Sierpinski Triangle

En datauppgift

Inloggning på wikiskola

Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.

Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Eleverna bygger sidorna

Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.

Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.

Minst:

  • En film av Matteboken, Bondestam etc
  • En Khanlänk
  • En text
  • En definition
  • Ett exempel
  • En uppgift
  • En bild
  • En länk till fler förklaringar
  • En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
  • Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

Editering

Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.

Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.

Vinklar

Läs Ma2C s. 66-70

Acute (a), obtuse (b), and straight (c) angles. Here, a and b are supplementary angles.
Reflex angle.

Genomgång

Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på Geogebra.se

Definition: Vinkelsumma

Vinkelsumman i en triangel är 180o

Definition: Sidovinklar

Definition: Vertikalvinklar

Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.
Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.


Definition: Alternatvinklar

Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.

Sats: Yttervinkelsatsen

Bevis: Yttervinkelsatsen

Länkar

Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php

Likformighet och kongruens

s. 71 -74


AmmarA - Likformighet

Text om ..

Definition

Blablabetyder--

Länkar

TildaD - Kongruens

Text om kongruens..

Definition

Kongruens betyder--

Länkar

Längd, area och volymskala

Förra veckodiagnosen ?

s. 75- 79

Tisdag v 8.

Håkans tips

  • klippa in en svg-bild fr Wikipedias source

Definition

 Skala =  En sträcka i bilden / Motsvarande sträcka i verkligheten 


Definition: Längdskala

 Längdskala = Bildens längd / Motsvarande längd i verkligheten


Definition: Areaskala

 Areaskala = Stor kvadratens area / Lilla kvadratens area



Definition: Volymskala

 Volymskala = Stora kubens volym / Lilla kubens volym


Länkar

ViktorE Skala

Topptriangel- och transversalsatsen

Tisdag v 8.

Håkans tips

  • klippa in en bild från wikimedia commons

NilsG Topptriangelsatsen

81- 85

Randvinklar och medelpunktsvinklar

86-91

Håkans tips

  • bädda in youtube

DenisJ - Randvinkelsatsen

FredrikJ-Bisektrissatsen

Länkar

Text om Bisektrissatsen.....
Defenition...
Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC

Koordinatgeometri

s. 92- 101

RikardM - Avståndsformeln

WilliamM - Mittpunktsformeln

"P1" är punkten 1, "P2" är punkten 2, och "M" visar var exakt var mitten av punkterna P1 och P2 är. Bilden är tagen från Wikipedia.
Mittpunktsformeln är en mattematisk ekvation.
Två punkter P1 och P2 som kan ligga precis var som helst i 
ett  kordinatsystem, med hjälp av mittpunktsformeln bestämma 
punkten mitt emellan Punkt1 och Punkt2 som har benämningen M.


Definition 1:

(X1,Y1) och (X2,Y2)
(Xm,Ym)= (X1+X2/2),(Y1+Y2/2)
Förklaras i videon

Definition 2:

Det gick inte att placera definitionen från Wikipedia, eftersom den inte stöds,
gå in på länken och se efter själv:Wikipedia, Mittpunktsformeln
O = Origo.
M = Punkten mellan P1 och P2.
P1 = Punkt1.
P2 = Punkt2.



LÄNKAR

Film om Mittpunktsformeln
Khan Acadamy

FelixN - y=kx+m

Riktningskoefficienten

s. 102 - 104

SamN - riktningskoefficienten

Slope picture

Om man känner till två punkters koordinater kan man rita linjen i ett koordinatsystem. Man kan även bestämma formeln för den räta linjens funktion. Två viktiga former är:

k är riktningskoefficitenten och anger funktionens lutning.

m är punkten där funktionen skär y-axel

http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-4.png http://www.matteguiden.se/wp-content/uploads/2010/01/linjes-lutning-3.png


Definition

Y=kx+m 

Länk

[riktningskoefficienten ]

lov

Räta linjens ekvation

s. 105-109

HåkanE

Parallella och vinkelriitta linjer

s. 110- 112

SimonS - parallella och vinkelräta linjer

Allmän form (linjens ekvation)

s. 113- 115

Ekvationssystem (grafiskt)

s. 116-119

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

KevinS - ekvationssystem

  • En film av Matteboken, Bondestam etc
  • En Khanlänk
  • En text
  • En definition
  • Ett exempel
  • En uppgift
  • En bild
  • En länk till fler förklaringar
  • En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
  • Ett försök att förklara vad man ska ha detta till

Ersättningsmetoden

s. 120-122

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

PatrikS - Ersättningsmetoden

Additionsmetoden

s. 123 -126

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

RichardS - Additionsmetoden

Lösning till ekvationssystem

s. 127- 128

Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.

JakubW - Lösning till ekvationssystem

Problemlösning med ekvationssystem

s. 129-132

Ekvationssystem med tre obekanta

s. 133-134


Repetition

Prov algebra och geometri