Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 55: Rad 55:
’’Prefix’’’
’’Prefix’’’
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro.
Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23.
Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)


* Densitet
* Mätnoggrannhet och värdesiffror
* Problemlösning
'''Jobba'''
* Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
* Reflektera sida 21
* Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
* Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.
* Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.
'''Läxa''' tom sid 20
Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.
'''Läxa''': Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.


=== Enheter ===
=== Enheter ===

Versionen från 24 augusti 2012 kl. 10.32

Inför nästa år

Denna sida kommer från Fysik A men kommer efter hand att omformas och handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa nu: Kursplan Fysik 1a

Först av allt behöver den anpassas till den bok jag kommer att följa, Gleerups Heureka. Det är viktigt att skapa nya sidor och kopiera informationen från de gamla sidorna när strukturen anpassas. Detta för att den gamla FysikA ska finnas kvar (vilket kan vara kul).

Lektion 1

Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.

Först tittar vi lite på boken.

Fysikaliska modeller

Vardaglig förståelse:

Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.

Newtons andra lag

En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.

Utvecklingen av fysikaliska modeller

Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg.

Vatten fryser vid noll.
Men om det är salt sjunker fryspunkten.

Labortion

Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.

Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om Pendeln.

Analys av mätresultaten

Diskutera frågorna på sidan 11.

Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt?

Hemarbete

Läxa att läsa sidorna: 7-11.

Till nästa gång bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan

Lektion 2

Tiopotenser

matteboken om grundpotensform

Prefix

Matteboken om prefix

’’Prefix’’’ Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix

  • Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.

Enheter

’’’SI-enheterna’’’’

Läs på Wikipedia om SI-enheterna.

Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.

Exempel på omvandlingar:

  • 26 cm = 0.26 m
  • 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
  • 35 g = 0.035 kg

Omvandla själv:

  1. 2.4 hg =
  2. 45 km/h =
  3. 24 mm =
  4. 0.005 kg =
  5. 2 MPa =
  6. 3.5 bar =
  7. 40 cm/s =

Värdesiffror

En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.

Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.

Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret

73.827427359360141103872119507068317778633480885314986

Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:

73,8

Läxa

Läs sidorna 1-18 och gör uppgifterna på sid 18.

Lektion 3 Formelhantering mm

Storheter

Storhet, mätetal, prefix och enhet

Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.

Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är kvalitativa egenskaper och beskrivs därför inte med storheter. Wikipedia skriver om Storhet

Formelhantering

Visa formelhantering.

U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
Uppgift

Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar.


Öva mer: Här finns en övning med formelhantering till Fysikens_grunder. Den kommer nog bäst till sin rätt som repetition lite senrare i kursen.

Planering

Kursplan Fysik 1

Grovplanering av Fysik A för NV-klassen

Examansmål och kursplan Fysik

Att köpa till fysiken

Kollaborativt

http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och

http://learnphysics.ning.com/

Laborationer i Fysik 1a

Introduktion till fysiken

Fysikens grunder (matte som tillämpas)

Rörelse

Newtons kraftlagar

Energi

Tryck

Värme och temperatur (kap 7)

Elektricitet (kap 8)

Optik (kap 9)

Mikrokosmos och makrokosmos (kap 10)

Avslutingsprov Fysik 1a