Förkromning
Förkromning
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.
[Process]
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter Olika förbehandlingar beroende på underlaget Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.
[Olika typer]
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.
Såhär låter förkromade avgasrör