Diskussion:Matematik 4: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
== Kursplanen == | |||
[http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mat?tos=gy&subjectCode=MAT&lang=sv&courseCode=MATMAT04#anchor_MATMAT04 Kursplan Ma4] | [http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mat?tos=gy&subjectCode=MAT&lang=sv&courseCode=MATMAT04#anchor_MATMAT04 Kursplan Ma4] | ||
[[Media:Ma_4_2014-2015_kursplanering.pdf | Planering av Ma4]] | == Grovplanering == | ||
[[Planering Ma4 ht 2016]] | |||
[[Media:Ma_4_2014-2015_kursplanering.pdf | Planering av Ma4 2015]] | |||
== Förmågorna == | |||
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att: | |||
# använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. | |||
# hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg. | |||
# formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat. | |||
# tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar. | |||
# följa, föra och bedöma matematiska resonemang. | |||
# kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. | |||
# relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. | |||
== Centrala innehållet == | |||
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: | |||
=== Aritmetik, algebra och geometri === | |||
* Metoder för beräkningar med komplexa tal skrivna på olika former inklusive rektangulär och polär form. | |||
* Komplexa talplanet, representation av komplext tal som punkt och vektor. | |||
* Konjugat och absolutbelopp av ett komplext tal. | |||
* Användning och bevis av de Moivres formel. | |||
* Algebraiska och grafiska metoder för att lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter och reella polynomekvationer av högre grad, även med hjälp av faktorsatsen. | |||
* Hantering av trigonometriska uttryck samt bevis och användning av trigonometriska formler inklusive trigonometriska ettan och additionsformler. | |||
* Algebraiska och grafiska metoder för att lösa trigonometriska ekvationer. | |||
* Olika bevismetoder inom matematiken med exempel från områdena aritmetik, algebra eller geometri. | |||
=== Samband och förändring === | |||
* Egenskaper hos trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner och absolutbeloppet som funktion. | |||
* Skissning av grafer och tillhörande asymptoter. | |||
* Härledning och användning av deriveringsregler för trigonometriska, logaritm-, exponential- och sammansatta funktioner samt produkt och kvot av funktioner. | |||
* Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av integraler med och utan digitala verktyg, inklusive beräkningar av storheter och sannolikhetsfördelning. | |||
* Begreppet differentialekvation och dess egenskaper i enkla tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. | |||
=== Problemlösning === | |||
* Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. | |||
* Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. | |||
* Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. |
Versionen från 7 oktober 2016 kl. 08.23
Kursplanen
Grovplanering
Förmågorna
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att:
- använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
- hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
- formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
- tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
- följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
- kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
- relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.
Centrala innehållet
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Aritmetik, algebra och geometri
- Metoder för beräkningar med komplexa tal skrivna på olika former inklusive rektangulär och polär form.
- Komplexa talplanet, representation av komplext tal som punkt och vektor.
- Konjugat och absolutbelopp av ett komplext tal.
- Användning och bevis av de Moivres formel.
- Algebraiska och grafiska metoder för att lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter och reella polynomekvationer av högre grad, även med hjälp av faktorsatsen.
- Hantering av trigonometriska uttryck samt bevis och användning av trigonometriska formler inklusive trigonometriska ettan och additionsformler.
- Algebraiska och grafiska metoder för att lösa trigonometriska ekvationer.
- Olika bevismetoder inom matematiken med exempel från områdena aritmetik, algebra eller geometri.
Samband och förändring
- Egenskaper hos trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner och absolutbeloppet som funktion.
- Skissning av grafer och tillhörande asymptoter.
- Härledning och användning av deriveringsregler för trigonometriska, logaritm-, exponential- och sammansatta funktioner samt produkt och kvot av funktioner.
- Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av integraler med och utan digitala verktyg, inklusive beräkningar av storheter och sannolikhetsfördelning.
- Begreppet differentialekvation och dess egenskaper i enkla tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena.
Problemlösning
- Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg.
- Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
- Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.