Begrepp i Fysik 1

Det är viktigt med begreppen i fysik. I kriterierna står det att du ska kunna de relevanta begreppen inom varje område.

Här nedan finns en lista med begrepp och förklaringar. Listan har gjorts av elever och kan behöva förbättras och utvidgas. Gör det!

Laddningar

Repellerar Att något stöter bort varandra. Till exempel samma slags laddningar (+) (+) stöter bort varandra, eller repellerar.

Attraherar Att något drar till sig till varandra. Till exempel en () och (+) drar till sig varandra. Eller Attraherar varandra. Man kan också jämföra detta med kärlek ;)

Neutral Att något varken drar till sig eller stöter bort varandra. utan de är neutrala och trivs mitt emellan.

Nettoladdningar Är ett annat ord för överskottsladdning. Ett exempel. att man gnider en ballong mot din tröja. Detta gör så att ballongen får brist på elektroner vilket ger den ett överskott på positivt laddadning. Detta är en överskottsladdning eller såkallad Nettoladdning.

Ledare En ledare är ett ämne som innehåller lättrörliga ledningselektroner. DVS att den leder elektroner lätt och snabbt.

Isolator I en isolator är alla elektronerna fast bundna till sina atomer. DVS dålig ledningsförmåga

Ledningselektroner Är elektroner som är lättrörliga. Och därför leder bra.

Halvledare Det finns ämnen som är “hybrider” dvs både Isolatorer samt ledare. Men bara under vissa förhållanden. Till exempel Kisel, som är isolator vid låg temperatur och skapar ledningselektroner vid tillräcklig värme.

Elektrisk influens Är en omfördelning av laddningar genom avståndverkan DVS utan beröring.

Influensladdningar Är när något ämne fått ett lika stort elektronöverskott som underskott.

Jordning Är när man ansluter en laddad ledare till befintilig laddning för att urladda laddningen. Alltså en kortslutning som tar bort laddningar. Används idag som säkerhet vid till exempel elskåp som skulle kunna börja brinna. Om laddningen går någon annan stans går den via den kopplade ledaren och där går en särking, och strömmen stryps.

Coulombs lag Avger kraften på var och en av två laddningar. F = k * Q1 * Q2 / r2 där k = 9,0 * 10^9 Nm^2/C^2

Kraftfält I ett kraftvält påverkas varje punk inom kraftvältet av samma kraft. Till exempel gravitationen

Fältlinjer Är vart kraften är på ett föremål, till exempel om man tappar en sten så är fältlinjerna de linjerna där kraften uppstår.

Elektrisk fältstyrka Är kraften på en laddning inom ett elektriskt fält. Räknas ut med denna formell: Storheten = Elektrisk kraft / Laddning, F/Q storheten betecknas i IE

Elektrostatisk jämnvikt Är när en laddare som tillfört eller bortfört elektroner får jämnvikt.

Koronaurladdning Är en lugnare variant av urladdning. De uppkommer vid starka fältet kring laddade spetsiga föremål och tunna tråder. Det som händer är att laddningen läcker ut från det spetsiga eller tunna förmålet som sedan går förlorad.

Elektriska kretsar

Parallellkopplat: Kopplat bredvid varandra

Seriekopplat: Efter varandra

Reistitvitet: Koppar är ett ämne som är bra på att leda ström eftersom den har så låg reisitivitet. Alltså ju lägre reisitivitet desto bättre ledare. Har storheten p och uttalas rå.

Polspänning: Förkortas ems, elektromotorisk spänning och bildas av de kemiska processerna inuti batteriet.

Krichhoffs första lag “ Summan av strömmen in mot en förgreningspunkt är ika med summan av strömmarna ut från punkten”

Krichhoffs andra lag: “I en krets är summan av potentialändringarna, tagna med tecken, lika med noll”

Värme

Värme Energitransporter Energi som transporteras, i detta fall värme. Det kan ske på olika sätt:

Strålning Något som strålar ut värme. Från tex solen

Ledning Värme från något som har kontakt med något annat som är varmt. Tex värmefilt till kroppen. Värmefilten ger värme.

Inre energin Även fast ett föremål står stilla sker en det rörelse invändigt. Atomerna har en potentiell energi och beror på hur atomerna växelverkar med varandra. Kallas även värmeenergi eller termisk energi. Man räknar ut det genom att ta summan av rörelseenergin och den potentiella energi.

Genomsnittliga rörelse energin Energin i ämnets molykyler

Absoluta temperaturskalan Kelvinskalan som den också kallas. Enheten: 1K (Kelvin).

Absoluta nollpunkten 273,15 grader C eller 0 K. Vid denna punkt så har all rörelse avstannat.

Specifika värmekapaciteten (c) Hur mycket energi man behöver för att höja temperaturen hos ett kilo av något ämne en grad. Konstanten förändras för varje ämne och för i vilket tillstånd det är i. Enheten är: 1 J/(kg*grad).

Specifika smältentalpi (c ) Hur mycket energi man behöver för att smälta s ett kilo av ett ämne. Enheten är: 1 J/kg. Kan även användas när ett ämne går från flytande till fast from.

Specifika ångbildningsentalpi (ck ) H ur mycket energi man behöver för att förånga ett kilo av en vätska. Enheten är 1 J/kg.

Termodynamikens första huvudsats “ Energi kan varken skapas eller förstöras utan endast omvandlas”

Termodynamikens andra huvudsats “ Värme strömmar aldrig av sig själv från ett kallare föremål till ett varmare”

Termodynamikens tredje huvudsats “ Vid den absoluta nollpunkten upphör all rörelse och alla processer “

Entropi Hur mycket energi det finns för att utföra arbete. Är entropin stor finns det inte mycket energi, det blir inte mycket arbete gjort och tvärtom om det entropin är liten mer arbete gjort.