Begrepp i Fysik 1: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Det är viktigt med begreppen i fysik. I kriterierna står det att du ska kunna de relevanta begreppen inom varje område. Här nedan finns en lista med begrepp och förklari...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Det är viktigt med begreppen i fysik. I kriterierna står det att du ska kunna de relevanta begreppen inom varje område.
Det är viktigt med begreppen i fysik. I kriterierna står det att du ska kunna de relevanta begreppen inom varje område.
Här finns en del [[Media:Begrepp_fysik_1_Pompom_te12c.pdf | begrepp i Fy1]].


Här nedan finns en lista med begrepp och förklaringar. Listan har gjorts av elever och kan behöva förbättras och utvidgas. Gör det!  
Här nedan finns en lista med begrepp och förklaringar. Listan har gjorts av elever och kan behöva förbättras och utvidgas. Gör det!  
== Laddningar ==
Repellerar
Att något stöter bort varandra. Till exempel samma slags laddningar (+) (+) stöter bort
varandra, eller repellerar.
Attraherar
Att något drar till sig till varandra. Till exempel en ()
och (+) drar till sig varandra. Eller
Attraherar varandra. Man kan också jämföra detta med kärlek ;)
Neutral
Att något varken drar till sig eller stöter bort varandra. utan de är neutrala och trivs mitt emellan.
Nettoladdningar
Är ett annat ord för överskottsladdning. Ett exempel. att man gnider en ballong mot din tröja.
Detta gör så att ballongen får brist på elektroner vilket ger den ett överskott på positivt
laddadning. Detta är en överskottsladdning eller såkallad Nettoladdning.
Ledare
En ledare är ett ämne som innehåller lättrörliga ledningselektroner. DVS att den leder
elektroner lätt och snabbt.
Isolator
I en isolator är alla elektronerna fast bundna till sina atomer. DVS dålig ledningsförmåga
Ledningselektroner
Är elektroner som är lättrörliga. Och därför leder bra.
Halvledare
Det finns ämnen som är “hybrider” dvs både Isolatorer samt ledare. Men bara under vissa
förhållanden. Till exempel Kisel, som är isolator vid låg temperatur och skapar
ledningselektroner vid tillräcklig värme.
Elektrisk influens
Är en omfördelning av laddningar genom avståndverkan DVS utan beröring.
Influensladdningar
Är när något ämne fått ett lika stort elektronöverskott som underskott.
Jordning
Är när man ansluter en laddad ledare till befintilig laddning för att urladda laddningen. Alltså
en kortslutning som tar bort laddningar. Används idag som säkerhet vid till exempel elskåp
som skulle kunna börja brinna. Om laddningen går någon annan stans går den via den
kopplade ledaren och där går en särking, och strömmen stryps.
Coulombs lag
Avger kraften på var och en av två laddningar.
F = k * Q1 * Q2 / r2
där k = 9,0 * 10^9 Nm^2/C^2
Kraftfält
I ett kraftvält påverkas varje punk inom kraftvältet av samma kraft. Till exempel gravitationen
Fältlinjer
Är vart kraften är på ett föremål, till exempel om man tappar en sten så är fältlinjerna de
linjerna där kraften uppstår.
Elektrisk fältstyrka
Är kraften på en laddning inom ett elektriskt fält. Räknas ut med denna formell:
Storheten = Elektrisk kraft / Laddning, F/Q storheten betecknas i IE
Elektrostatisk jämnvikt
Är när en laddare som tillfört eller bortfört elektroner får jämnvikt.
Koronaurladdning
Är en lugnare variant av urladdning. De uppkommer vid starka fältet kring laddade spetsiga
föremål och tunna tråder. Det som händer är att laddningen läcker ut från det spetsiga eller
tunna förmålet som sedan går förlorad.
== Elektricitet ==
Elektrisk energi
Är elektrisk lägesenergi hos laddade partiklar.
Spänning
Är energiändringen per laddningsenhet när laddningen transporteras.
Dimensionsräkning
Räkning med enheter
Elementarladdningen
Har storleken e = 0.160 aC.
Elektrisk ström
ordnad rörelse av öaddade partiklar.
Ackumulatorer
Är något som är laddningsbart. Genom att skicka ström backlänges.
Termisk emission
Är när ledningselektronerna får så hög energi att de snabbast kan ta sig ut genom ytskitet.
Elektronkannon
Kan skapa en sammanhållen stråle av elektroner.
Elektronvolt
produkten av e * U
Likström
Ström som alltid går åt ett och samma håll.
Växelström
Ström som kan röra sig fram och tillbaka.
Effektivvärden
medelvärde som ger korrekt effekt i resistorer.
Transformatorer
en komponent som kan omvandla elektrisk energi mellan olika strömoch
spänningsnivåer.


== Elektriska kretsar ==
== Elektriska kretsar ==
Parallellt kopplat: Kopplat
 
'''Parallellkopplat''': Kopplat
bredvid varandra
bredvid varandra


Serie kopplat: Efter
'''Seriekopplat''': Efter
varandra
varandra


Rad 24: Rad 139:
'''Krichhoffs andra lag''':  “I en krets är summan av potentialändringarna, tagna med tecken,
'''Krichhoffs andra lag''':  “I en krets är summan av potentialändringarna, tagna med tecken,
lika med noll”
lika med noll”
== Värme ==
Värme
Energitransporter Energi
som transporteras, i detta fall värme. Det kan ske på olika
sätt:
Strålning Något
som strålar ut värme. Från tex solen
Ledning Värme
från något som har kontakt med något annat som är varmt. Tex
värmefilt till kroppen. Värmefilten ger värme.
Inre energin Även
fast ett föremål står stilla sker en det rörelse invändigt. Atomerna har
en potentiell energi och beror på hur atomerna växelverkar med varandra. Kallas även
värmeenergi eller termisk energi. Man räknar ut det genom att ta summan av
rörelseenergin och den potentiella energi.
Genomsnittliga rörelse energin Energin
i ämnets molykyler
Absoluta temperaturskalan Kelvinskalan
som den också kallas. Enheten: 1K (Kelvin).
Absoluta nollpunkten 273,15
grader C eller 0 K. Vid denna punkt så har all
rörelse avstannat.
Specifika värmekapaciteten (c) Hur
mycket energi man behöver för att höja
temperaturen hos ett kilo av något ämne en grad. Konstanten förändras för varje ämne
och för i vilket tillstånd det är i. Enheten är: 1 J/(kg*grad).
Specifika smältentalpi (c ) Hur
mycket energi man behöver för att smälta s ett kilo av ett
ämne. Enheten är: 1 J/kg. Kan även användas när ett ämne går från flytande till fast from.
Specifika ångbildningsentalpi (ck ) H
ur mycket energi man behöver för att förånga ett
kilo av en vätska. Enheten är 1 J/kg.
Termodynamikens första huvudsats “
Energi kan varken skapas eller förstöras utan
endast omvandlas”
Termodynamikens andra huvudsats “
Värme strömmar aldrig av sig själv från ett
kallare föremål till ett varmare”
Termodynamikens tredje huvudsats “
Vid den absoluta nollpunkten upphör all rörelse
och alla processer “
Entropi Hur
mycket energi det finns för att utföra arbete. Är entropin stor finns det inte
mycket energi, det blir inte mycket arbete gjort och tvärtom om det entropin är liten mer
arbete gjort.

Nuvarande version från 8 juni 2015 kl. 19.33

Det är viktigt med begreppen i fysik. I kriterierna står det att du ska kunna de relevanta begreppen inom varje område.

Här finns en del begrepp i Fy1.

Här nedan finns en lista med begrepp och förklaringar. Listan har gjorts av elever och kan behöva förbättras och utvidgas. Gör det!

Laddningar

Repellerar Att något stöter bort varandra. Till exempel samma slags laddningar (+) (+) stöter bort varandra, eller repellerar.

Attraherar Att något drar till sig till varandra. Till exempel en () och (+) drar till sig varandra. Eller Attraherar varandra. Man kan också jämföra detta med kärlek ;)

Neutral Att något varken drar till sig eller stöter bort varandra. utan de är neutrala och trivs mitt emellan.

Nettoladdningar Är ett annat ord för överskottsladdning. Ett exempel. att man gnider en ballong mot din tröja. Detta gör så att ballongen får brist på elektroner vilket ger den ett överskott på positivt laddadning. Detta är en överskottsladdning eller såkallad Nettoladdning.

Ledare En ledare är ett ämne som innehåller lättrörliga ledningselektroner. DVS att den leder elektroner lätt och snabbt.

Isolator I en isolator är alla elektronerna fast bundna till sina atomer. DVS dålig ledningsförmåga

Ledningselektroner Är elektroner som är lättrörliga. Och därför leder bra.

Halvledare Det finns ämnen som är “hybrider” dvs både Isolatorer samt ledare. Men bara under vissa förhållanden. Till exempel Kisel, som är isolator vid låg temperatur och skapar ledningselektroner vid tillräcklig värme.

Elektrisk influens Är en omfördelning av laddningar genom avståndverkan DVS utan beröring.

Influensladdningar Är när något ämne fått ett lika stort elektronöverskott som underskott.

Jordning Är när man ansluter en laddad ledare till befintilig laddning för att urladda laddningen. Alltså en kortslutning som tar bort laddningar. Används idag som säkerhet vid till exempel elskåp som skulle kunna börja brinna. Om laddningen går någon annan stans går den via den kopplade ledaren och där går en särking, och strömmen stryps.

Coulombs lag Avger kraften på var och en av två laddningar. F = k * Q1 * Q2 / r2 där k = 9,0 * 10^9 Nm^2/C^2

Kraftfält I ett kraftvält påverkas varje punk inom kraftvältet av samma kraft. Till exempel gravitationen

Fältlinjer Är vart kraften är på ett föremål, till exempel om man tappar en sten så är fältlinjerna de linjerna där kraften uppstår.

Elektrisk fältstyrka Är kraften på en laddning inom ett elektriskt fält. Räknas ut med denna formell: Storheten = Elektrisk kraft / Laddning, F/Q storheten betecknas i IE

Elektrostatisk jämnvikt Är när en laddare som tillfört eller bortfört elektroner får jämnvikt.

Koronaurladdning Är en lugnare variant av urladdning. De uppkommer vid starka fältet kring laddade spetsiga föremål och tunna tråder. Det som händer är att laddningen läcker ut från det spetsiga eller tunna förmålet som sedan går förlorad.

Elektricitet

Elektrisk energi Är elektrisk lägesenergi hos laddade partiklar.

Spänning Är energiändringen per laddningsenhet när laddningen transporteras.

Dimensionsräkning Räkning med enheter

Elementarladdningen Har storleken e = 0.160 aC.

Elektrisk ström ordnad rörelse av öaddade partiklar.

Ackumulatorer Är något som är laddningsbart. Genom att skicka ström backlänges.

Termisk emission Är när ledningselektronerna får så hög energi att de snabbast kan ta sig ut genom ytskitet.

Elektronkannon Kan skapa en sammanhållen stråle av elektroner.

Elektronvolt produkten av e * U

Likström Ström som alltid går åt ett och samma håll.

Växelström Ström som kan röra sig fram och tillbaka.

Effektivvärden medelvärde som ger korrekt effekt i resistorer.

Transformatorer en komponent som kan omvandla elektrisk energi mellan olika strömoch spänningsnivåer.

Elektriska kretsar

Parallellkopplat: Kopplat bredvid varandra

Seriekopplat: Efter varandra

Reistitvitet: Koppar är ett ämne som är bra på att leda ström eftersom den har så låg reisitivitet. Alltså ju lägre reisitivitet desto bättre ledare. Har storheten p och uttalas rå.

Polspänning: Förkortas ems, elektromotorisk spänning och bildas av de kemiska processerna inuti batteriet.

Krichhoffs första lag “ Summan av strömmen in mot en förgreningspunkt är ika med summan av strömmarna ut från punkten”

Krichhoffs andra lag: “I en krets är summan av potentialändringarna, tagna med tecken, lika med noll”

Värme

Värme Energitransporter Energi som transporteras, i detta fall värme. Det kan ske på olika sätt:

Strålning Något som strålar ut värme. Från tex solen

Ledning Värme från något som har kontakt med något annat som är varmt. Tex värmefilt till kroppen. Värmefilten ger värme.

Inre energin Även fast ett föremål står stilla sker en det rörelse invändigt. Atomerna har en potentiell energi och beror på hur atomerna växelverkar med varandra. Kallas även värmeenergi eller termisk energi. Man räknar ut det genom att ta summan av rörelseenergin och den potentiella energi.

Genomsnittliga rörelse energin Energin i ämnets molykyler

Absoluta temperaturskalan Kelvinskalan som den också kallas. Enheten: 1K (Kelvin).

Absoluta nollpunkten 273,15 grader C eller 0 K. Vid denna punkt så har all rörelse avstannat.

Specifika värmekapaciteten (c) Hur mycket energi man behöver för att höja temperaturen hos ett kilo av något ämne en grad. Konstanten förändras för varje ämne och för i vilket tillstånd det är i. Enheten är: 1 J/(kg*grad).

Specifika smältentalpi (c ) Hur mycket energi man behöver för att smälta s ett kilo av ett ämne. Enheten är: 1 J/kg. Kan även användas när ett ämne går från flytande till fast from.

Specifika ångbildningsentalpi (ck ) H ur mycket energi man behöver för att förånga ett kilo av en vätska. Enheten är 1 J/kg.

Termodynamikens första huvudsats “ Energi kan varken skapas eller förstöras utan endast omvandlas”

Termodynamikens andra huvudsats “ Värme strömmar aldrig av sig själv från ett kallare föremål till ett varmare”

Termodynamikens tredje huvudsats “ Vid den absoluta nollpunkten upphör all rörelse och alla processer “

Entropi Hur mycket energi det finns för att utföra arbete. Är entropin stor finns det inte mycket energi, det blir inte mycket arbete gjort och tvärtom om det entropin är liten mer arbete gjort.