Visa källa för Argument för respektive emot att placera ut målgrupperna på terminer och år

Lärarna på en skola bör hjälpa varandra vid planeringen av undervisningen. Om man samarbetar kan arbetsbördan minskas men samarbete tar också tid. Därför bör man man försöka använda samma planering flera gånger. Det ökar troligen också kvaliteten. 

Man bör göra en grovplanering över vad som ska undervisas under år sex till nio. 

Man kan skapa grupper av mål som passar ihop. Denna grupp av mål blir ett arbetsområde som man skriver en arbetsplan (lokal kursplan) till. Det gör det lättare att diskutera hur vi bör undervisa för att nå målen. Det främjar diskussioner om bedömning. 

Grovplaneringen kan visa vad som händer varje termin. Om man placerar ut varje grupp av mål på en viss termin ett visst år får det konsekvenser. Nedan listas argument för och emot att göra en grovplanering som bestämmer vilken termin ett område ska undervisas:

'''Negativt'''
* Det kan upplevas som stelbent. Lärare är vana vid att ha full kontroll och mycket stort inflytande över sin undervisning. i klassrummet regerar läraren. 
* Hur går det för elever som missar ett mål om målen bara förekommer en gång?
**Svar: omprov.
* Hur möter vi elever som vil lgå fortare fram?
** Svar: Kriterierna för VG och MVG finns alltid ovanpå uppnåendemålen.

'''Positivt'''
* Det blir tydligt för eleverna och föräldrarna hur man undervisar. Det står på hemsidan och portalen vad man gör varje termin. Äldre kompisar och syskon kan visa vägen.
* Bättre arbetsplaner. Om man fixerar ett område med ett kluster av mål och kör denna kurs om och om igen så kommer lärarna att hjälpas åt med att modifiera och förbättra arbetsplanen. Om lärarna tillåts skapa egna områden leder det till nya arbetsplaner av sämre kvalitet. Färdiga arbetsplaner att använda sparar tid. 
* Det leder till samarbete mellan kollegor. Man kan i och för sig hävda att lärare ändå kan samarbeta om en plan även om kursen körs vid olika tillfällen. men då finns en risk för att läraren kör samma område med klasser från flera årskurser för att spara planeringsarbete. Den läraren riskerar att  fjärma sig från kollegorna.
*Det underlättar planering för samarbete mellan ämnen och i AL. Ex världsbilder och SO.
* Elevernas resultat ska bokföras på en skolportal (infomentor eller annan) och det är inte praktiskt att ha med alla eller en stor del mål vid varje termins redovisning. Det blir överblickbart om man lägger ut uppnåenemålen en gång varje termin. kriterierna för VG och MVG kan med fördel läggas ut varje termin. 
* Skolan slipper bokföra vilka elever som gjort vad under vilken termin och i vilken klass. Detta underlättar när lärare tar över ny grupper, om grupper splittras eller sammanfogas, om elever byter grupp, osv.

== Möjligheter ==
* Det är fortfarande möjligt att välja vilket stoff som ska användas för att nå målen i många kurser.
* Det står läraren fritt att i samråd med eleverna välja stoff och metod. 
* Läraren kan föreslå eleverna fördjupningar. målgrupperingen frigör tid.
* Över hela skoltiden finns strävansmål och VG- samt MVG-kriterier. Dessa ger eleverna möjlighet att förbättra sig under årens lopp. Uppnåendemålen är bara något som bockas av på vägen. Alla ska ju ges möjlighet att nå dessa mål. De flesta ska även ha chans att visa att de når några kriterier för VG och MVG.