247 Tau, Beta decay

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Inledning

Betasönderfall eller β-sönderfall som det även kan skrivas som, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall där atomkärnan sönderfaller genom att avge en betapartikel som antingen är en elektron eller en positron. som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, Sönderfalls produkten eller dotterkärnan som den även kallas hamnar i de flesta fall i ett exciterat tillstånd d.v.s. att energi tillförs så att en elektron "hoppar upp" till ett skal som innehåller mer energi. Exciterade atomer är ofta väldigt instabila vilket leder till de let sönderfaller i gammastrålning.


Citat från boken som "beskriver" "problemet".

The problem was to find the right laws of beta decay. There appeared to be two particles, which were called a tau and a theta. They seemed to have almost exactly the same mass, but one disintegrated into two pions, and the other into three pions. Not only did they seem to have the same mass, but they also had the same lifetime, which is a funny coincidence. So everybody was concerned about this. 3

Problemlösning eller nått liknande eller typ info om Tau- och Betasönderfall

Tau

Tau partikeln

Tau (τ), även kallad tau lepton, tau partikel eller tauon, är en elementär partikel som liknar en elektron. Tillsammans med elektronen, myonen, och de tre neutrinerna, klassificeras den som en lepton. Liksom alla elementarpartiklar, har tau en motsvarande antipartikel med motsatt laddning, med lika massa och spinn, vilket i tau:s fall är antitau. Tau partiklar betecknas med τ-och antitau med τ +.

Tau-sönderfall


Fil:Martin Lewis Perl.jpg
Martin Lewis Perl.

Betasönderfall

Mer text

Fil:Alberto Einstein.jpg
Albert Einstein.

en tredje underrubrik

Text text mera text


annan text




Ny huvudrubrik

Schrödingerekvationen

Erwin Schrödinger.

Text


[math]\displaystyle{ i\hbar\frac{\partial}{\partial t} \Psi(\mathbf{r},t) = \left [ \frac{-\hbar^2}{2m}\nabla^2 + V(\mathbf{r},t)\right ] \Psi(\mathbf{r},t) }[/math]


text

Ny underrubrik

Paul Dirac.

text

[math]\displaystyle{ i \hbar \frac{\partial\psi}{\partial t} (\mathbf{x},t) = \left(mc^2\alpha_0 -i\hbar c \sum_{j = 1}^3 \alpha_j \frac{\partial}{\partial x_j}\, \right) \psi (\mathbf{x},t) }[/math]

text

höverrubrik tre

Underrubrik

Några stycken källkritik

På grund av det stora antal källor jag hänvisat till har jag inte möjligheten
att vara källkritisk mot samtliga. Jag kommer därför slumpmässigt välja ut ett antal källor att vara kritisk mot.

Första källan

Den första källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1965/feynman-facts.html (Nobelprisets officella hemsida)


Andra källan

Den andra källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://fy.chalmers.se/~f3aamp/dd/VVV/Svart/kvantteori.html


Tredje källan

Den tredje källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://www.discovery.com/tv-shows/curiosity/topics/10-real-world-applications-of-quantum-mechanics.htm


Fjärde källan

Den fjärde och sista källan jag ska vara källkritisk mot är
http://www.dummies.com/how-to/content/string-theory-and-quantum-electrodynamics.html


Referenser, källor

källor källor Samt information och kunskap inlärd under lektionstid eller annan tid.

Författare

Av: Jakob Lindau (TE12A) --JakobLindau 26 maj 2014 kl. 18.05 (UTC)