Så funkar matteplaneringen

Från Wikiskola
Version från den 2 december 2008 kl. 21.46 av Hakan (diskussion | bidrag) (Ny sida: == Så funkar matteplaneringen == Matteplaneringen är upplagd för att du ska få så mycket kontroll som möjligt över vad du gör i matten. Du får veta vad du ska göra just nu, rest...)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Så funkar matteplaneringen

Matteplaneringen är upplagd för att du ska få så mycket kontroll som möjligt över vad du gör i matten. Du får veta vad du ska göra just nu, resten av året och kommande läsår. Syfte är att du ska nå minst godkänt i god tid innan juni i år 9. Ambitionen är också att du redan tidigt ska börja sträva mot att lära dig mer än vad som krävs för G så att du kan infria dina amitioner om högre betyg. Förhoppningen är det blir effektivt och att det frigör tid för att göra roligare saker. Matematik handlar inte bara om att behärska varje delsteg. Riktigt spännande blir det när du får kombinera det du lärt dig i kluriga uppgifter med verklighetsnknytning. Matematik är ett verktyg för att kommunicera och förstå vår omvärld.

Övergripande kursplaner

Det finns sju mål för matematiken i de nationella kursplanerna. Det är inte lätt att tolka dessa mål så att det blir begripligt vad som krävs i detalj. De övergripande kursplanerna bryter ner de nationella målen i små gripbara delar. Ett sådant litet delmål motsvarar det som vi gör under en eller ett par lektioner och det som står på två eller fler sidor i boken. Det finns övergripande planer för aritmetik (tal och räkning), geometri, algebra, statistik och sannolikhetslära. De övergripande kursplanerna täcker in allt vi ska lära oss till och med år9.

Arbetsplaner om det vi gör nu

Arbetsplanerna består av valda delar från de övergripande kursplanerna. Ungefär en tredjedel av målen hör till sexan, en tredjedel till sjuan och en resten i åttan. I nian repeterar vi allt. Dessutom återkommer några viktiga delmål under flera år.

Länkar till var man ska jobba

Det finns sidor på wikiskola, som beskriver vad man ska jobba med för att nå målen. En sådan sida innehåller sidhänvisningar till viktiga avsnitt i matteboken och länkar till olika uppgifter på nätet. Dessutom finns det tips om stenciler man kan göra..

Diagnostiska prov

När vi börjar med ett nytt område kommer du att få göra en diagnos. Diagnosen testar vad du kan från början. Eftersom diagnosen testar om du klarar målen är det naturligt att du inte får så många rätt på diagnosen. Det viktiga är att du ser vad du redan kan så att du inte behöver öva så mycket på det.

Prov

När vi är färdiga med ett område får du göra ett prov. Proven är oftast oförberedda för att testa vad du verkligen kan. Ibland får du veta om provet i förväg.

När du gör det avslutande provet kommer du att få ett bättre resultat. Då får du ett kvitto på vad du har lärt dig. Förhoppningsvis ser du att du kan mycket mer efter att vi har jobbat med ett område.

Självvärdering

När du får tillbaka det rättade provet gör du en självvärdering. Det går till så att du skriver upp vad du fortfarande behöver öva på. Du kan också bocka av de mål som du nått så att du vet det inför framtiden.

Checklistan

Checklistan innehåller alla de mål som finns i en övergripande kursplan. Här bockar du av alla mål du nått. Checklistan visar hur mycket du har klarat av hittills och vad du har kvar att göra innan nian..