Furu
Materialegenskaper
Längdutvidgningskoefficient
Trä (furu) har en relativt låg längdutvidgningskoefficient på 0,5-3,0 mm/K-1
Densitet
Densiteten på furu kan variera mycket beroende på var man mäter, klimat, bonitet m.m. Till exempel, furu som kommer från en tall i norra Sverige har generellt lägre densitet än en tall som växt i södra Sverige. Den typiska densiteten på furu ligger på 519 kg/m3.
Värmeledningsförmåga
Trä har i genomsnitt en värmeledningsförmåga på 0,14 W/(m K) Självklart så varierar även det beroende på hur torrt eller vått furun är.
Resistivitet
Resistiviteten på furu varierar om inte mer än densiteten; mängden fuktighet i virket spelar stor roll i hur resistant det är. Då det är vått är det ungefär 104 Mohm och torrt 1016 Mohm.
Användning
Furu är mycket användbart och används i många olika områden som papper, möbler och inredning, båtvirke och som bränsle till eldning. Furu framställs som virke från tall, som också kan ge en annan form av furu som kallas fetved, vilket är furu som helt enkelt innehåller mer kåda. Det används mest av snickare och tillverkning av fönsterkarmar. Trä är generellt använd inom många områden men furu är huvudsakligen ett byggmaterial som är hållbart och, om trädet har varit friskt, ett starkt virke som klarar mycket. Man säger att furu är ett förädlad virke.
Furu användes ofta i kistor, antingen ytbehandlad eller inte. Det kan även användas för enkla och naturliga urnor. Eftersom furu är hållfast är det enkelt att forma raka och släta ytor och det är lätt att formge; det faller inte sönder i flisor som andra träslag kan göra. Furu var ett populärt material på 70-talet, men minskade i användning då trenden att använda furu blev utbytt med den mer stilrena vita inredning.