Koppar

Från Wikiskola
Version från den 6 november 2013 kl. 18.46 av Crju (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Materialegenskaper:

Densitet 8920 [kg/m3] (273 K)
Längdutvidgningskoeffiecient 1,7 mm/meter/100 kelvin [K-1]
Värmeledningsförmåga 401 W/(m·K)
Resistivitet 1,72x10-8 [ohmmeter]

Användning

Framställning

Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Det vanligaste är sulfidiska malmer, främst kopparkis. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket svavelkis, vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen. Idag anrikas malmerna genom att krossas och mals till ett fint pulver, som sedan anrikas genom flotation till slig, med en halt av omkring 20-30 % koppar.

Därefter rostas malmen för att minska svavelhalten genom oxidation. Den smälts därefter i en ljusbågsugn tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av slagg och skärsten, en blandning av kopparsulfid och järnsulfid med en halt på omkring 40 % koppar.

Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från Bessemermetoden inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid. Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98-99% ren koppar.

Den raffineras på elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Resultatet är koppar som nästan är 100% ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel guld och silver. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 25 - 35% koppar genom flamsmältningteknologi.

Historia

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

Pris

Pris och kvaliteter

Länkar