Fysik 1
Inför nästa år
Denna sida kommer från Fysik A men kommer efter hand att omformas och handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa nu: Kursplan Fysik 1a
Först av allt behöver den anpassas till den bok jag kommer att följa, Gleerups Heureka. Det är viktigt att skapa nya sidor och kopiera informationen från de gamla sidorna när strukturen anpassas. Detta för att den gamla FysikA ska finnas kvar (vilket kan vara kul).
Lektion 1
Den här lektionen kommer att passas in i en struktur så snart det hinns med.
Först tittar vi lite på boken.
Labortion
Sedan gör vi undersökningen av pendeln 1.4 på sid 10.
Vid den efterföljande diskussionen tittar vi på mer teori om Pendeln.
Analys av mätresultaten
Diskutera frågorna på sidan 11.
Variabler i ett experiment. Vi varierade längden och mätte svängningstiden. Vilka variabler (parametrar) höll vi konstanta? Varför är det viktigt?
Hemarbete
Läxa att läsa sidorna: 7-11.
Till nästa gång bör du se igenom innehållet i lektion 2 nedan
Lektion 2
Tiopotenser
Prefix
’’Prefix’’’ Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro. Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde. Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23. Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)
- Densitet
- Mätnoggrannhet och värdesiffror
- Problemlösning
Jobba
- Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
- Reflektera sida 21
- Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
- Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.
Läxa tom sid 20
Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.
Läxa: Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.
Enheter
Läs på Wikipedia om SI-enheterna. ’’’SI-enheterna’’’’ Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter
Du ska alltid räkan med SI-enheter i dina fysikuppgifter. Om du har andra enheter måste du omvandla.
Exempel på omvandlingar:
- 26 cm = 0.26 m
- 36 km/h = 36 / 3.6 = 10 m/s
- 35 g = 0.035 kg
Omvandla själv:
- 2.4 hg =
- 45 km/h =
- 24 mm =
- 0.005 kg =
- 2 MPa =
- 3.5 bar =
- 40 cm/s =
Storheter
Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är en resas längd, en persons kroppsvikt eller en bils hastighet. Storhetsslag (dimension) i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet.
Alla egenskaper är inte kvantitativa. En persons kön och om personen lever eller är död är kvalitativa egenskaper och beskrivs därför inte med storheter. Wikipedia skriver om Storhet
Värdesiffror
En kort förklaring lyder: Ditt svar skall inte innehålla fler värdesiffror än vad du har i dina ingångsvärden.
Ofta tänker man på att en uträkning kan ge väldigt många decimaler. Det är inte praktiskt eller snyggt att svara med alla decimaler som miniräknaren ger. Det ger en falsk bild av noggrannhet. Ditt svar är inte mer exakt än ditt minst exakta startvärde.
Antag att du mäter diametern på ett runt lock till 23,5 cm. Omkretsen ges av pi*diametern. pi har hur många decimaler som helst och en uträkning med dator kan ge svaret
- 73.827427359360141103872119507068317778633480885314986
Är det lämpligt? Nej. Din mätning av diametern verkar ha tre värdesiffror. Därför ska du svara med tre värdesiffror. Svara alltså:
- 73,8
Formelhantering
Visa formelhantering.
U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
| Uppgift |
|---|
|
Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar. |
Planering
Grovplanering av Fysik A för NV-klassen
Kollaborativt
http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och