Järnväg - Teknisk beskrivning

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Närbild av järnvägsräl med urspårningsräl.

Järnväg är ett spårbundet transportmedel för tåg. Tågen dras av lokomotiv eller motorvagnar drivna med elmotor, förbränningsmotor, ångmaskin eller i vissa fall ångturbin. I lokomotivet/motorvagnen sitter en lokförare och kör, och i vissa vagnar sitter passagerare medan andra vagnar är fyllda med last. Numera skiljer man ofta på persontåg och godståg. Sedan slutet av 1800-talet drivs allt fler tåg med elmotor i stället för ångmaskin, och numera är tåg drivna med ångmaskin mycket sällsynta på de flesta håll i världen. Förbränningsmotorer, oftast dieseldrift är däremot mycket vanligt.

Järnvägen betraktas som en viktig del av samhällets infrastruktur.

Säkerhet

Fil:250px-Vaxelledningar.JPG
Exempel på elektrisk koppling av S-räler och I-räler i en krysstation

Ett tåg i rörelse har stor rörelseenergi och friktionen mot rälsen är låg. Det har därför mycket långa stoppsträckor, sträcka som behövs för att stanna. För att förhindra att flera tåg kör på samma sträcka, och därmed riskerar att kollidera, finns två huvudtyper av metoder/system;

1. Manuella metoder, i Sverige främst tåganmälan, där två tågklarerare (En tjänsteman på järnväg, med uppgift att övervaka tågens rörelser), en i varje ände av sträckan som kommunicerar med varandra. När trafikledarna är överens om att sträckan är fri, ställer de manuellt signalerna till kör för nästa tåg och/eller ger tåget körtillstånd ("vinkar av" tåget).

2. Automatisk linjeblockering, där tåget genom egen påverkan (till exempel vid kortslutning av spårledning) automatiskt ställer signalerna till stopp mot den sträcka det befinner sig på. I Sverige har alla större järnvägslinjer automatisk linjeblockering. Järnvägssträckor med automatisk linjeblockering kan med fördel även fjärrstyras, vilket innebär att en trafikledare från en ledningscentral övervakar flera stationer och sträckorna däremellan. Fjärrstyrning innebär ytterligare högre trafiksäkerhet än endast linjeblockering och är även resursbesparande (mindre personal behövs) och kapacitetshöjande (fler tåg kan trafikera sträckan). De flesta större järnvägssträckor i Sverige är idag fjärrstyrda och detta är den främsta anledningen till att den förr så välkände "stinsen" (egentligen tågklareraren) som "vinkade av tågen med sin spade" numera är ganska sällsynt.