Nickel

Från Wikiskola
Version från den 5 februari 2016 kl. 14.03 av Nabbe (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Materialegenskaper:

Densitet [kg/m3] :

  • RT 8.908 g/cm3
  • Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :

  • Mohs Hårdhet 4.0
  • Vickers Hårdhet 638 MPa
  • Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :

  • 26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

Användning

Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

  • Rostfritt stål
  • Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
  • Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
  • Mynt
  • Gitarrsträngar
  • Används i Elektroplätering
  • Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
  • Många katalysatorer

Historia

Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål. Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

Framställning

Pris

Länkar

https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel