Potenser: Skillnad mellan sidversioner
Ulrika (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Du kommer att lära dig vad potenser är och de räkneregler som gäller för potenser. | Du kommer att lära dig vad potenser är och de räkneregler som gäller för potenser. | ||
* Grundpotensform | |||
* Potenser | |||
* Rötter | |||
}} | | }} | | ||
| {{sway | [https://sway.com/SQPEbyExxD4DHcSf?ref{{=}}Link Potenser]}}<br /> | | {{sway | [https://sway.com/SQPEbyExxD4DHcSf?ref{{=}}Link Potenser]}}<br /> | ||
Versionen från 30 augusti 2017 kl. 13.55
|
|
.svg)
Aktivitet
GeoGebra
Pröva på potensreglerna själv. Dra pricken "typ av uppgift" för att testa dig själv på olika regler. Välj visa svar när du vill kontrollera din egen lösning.
Teori om potenser
En potens är ett uttryck som består av en bas och en exponent.
I sin enklaste form definierar vi potenser som resultatet av upprepad multiplikation.
| Exempel |
|---|
| 43 (utläses 4 upphöjt till 3) blir 4 · 4 · 4 = 64. |
Potenser underlättar hanteringen (bland annat multiplikation och division) av stora tal. Primtalsfaktorisering är en stor del i det, men när vi väl har våra faktorer ser vi att de har en tendens att återkomma, då snyggar potenser upp vårt uttryck.
När basen är 10 och exponenten är ett heltal kallar vi potensen för en tiopotens. Med tiopotenser kan vi beskriva storleksordningen av reella tal.
Potenser kommer även senare att bli vår koppling till logaritmer.
Potenslagarna
Följande potenslagar gäller för potenser med reella exponenter.
Öva potenser
GeoGebra
Två övningar från Visuell matematik: