Krom: Skillnad mellan sidversioner
Rille123 (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Rille123 (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 8: | Rad 8: | ||
: Kokpunkt [2671 Celsius] | : Kokpunkt [2671 Celsius] | ||
: Ämnesklass [Övergångsmetall] | : Ämnesklass [Övergångsmetall] | ||
: Färg [silver] | : Färg [silver] Krom | ||
Nummer24 | |||
TeckenCr | |||
Grupp6 | |||
Period4 | |||
Blockd | |||
Cr↓Mo | |||
Vanadin ← Krom → Mangan | |||
[Ar] 3d5 4s1 | |||
24Cr | |||
Kromkristaller | |||
EmissionsspektrumGenerella egenskaperRelativ atommassa51,9961(6)[1] uUtseendeSilverFysikaliska egenskaperDensitet vid r.t.7,19 g/cm3– flytande, vid smältpunkten6,3 g/cm3AggregationstillståndFastSmältpunkt2180 K (1907 °C)Kokpunkt2944 K (2671 °C)Molvolym7,23 × 10−6 m3/molSmältvärme16,93[2] kJ/molÅngbildningsvärme347[3] kJ/molSpecifik värmekapacitet449[4] J/(kg × K)Molär värmekapacitet23,35 J/(mol × K) | |||
Ångtryck | |||
Tr. (Pa) | |||
1 | |||
10 | |||
100 | |||
1 k | |||
10 k | |||
100 k | |||
Te. (K) | |||
1656 | |||
1807 | |||
1991 | |||
2223 | |||
2530 | |||
2942 | |||
Atomära egenskaperAtomradie140 pmKovalent radie118 pmElektronaffinitet64,3 kJ/molJonisationspotentialFörsta: 652,9 kJ/molAndra: 1590,6 kJ/molTredje: 2987 kJ/molFjärde: 4743 kJ/mol(Lista)Arbetsfunktion4,5[5] eVElektronkonfigurationElektronkonfiguration[Ar] 3d5 4s1e– per skal2, 8, 13, 1Kemiska egenskaperOxidationstillstånd6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2, −4Oxider (basicitet)(sur, basisk eller amfoterisk – beroende på oxidationstillståndet)Elektronegativitet1,66 (Paulingskalan)1,65 (Allenskalan)Normalpotential | |||
−0,744 V (Cr3+ + 3 e− → Cr)[6] | |||
−0,913 V (Cr2+ + 2 e− → Cr)[6]DiverseKristallstrukturKubisk rymdcentrerad (bcc) Ljudhastighet5940 m/sTermisk expansion4,9 µm/(m × K) (25 °C)Värmeledningsförmåga93,9 W/(m × K)Elektrisk konduktivitet7,87 × 106 A/(V × m)Elektrisk resistivitet125 nΩ × m (20 °C)MagnetismAntiferromagnetisk[7]Magnetisk susceptibilitet3,1 × 10−4[8]Néelpunkt393 K (119,85 °C)Youngs modul279 GPaSkjuvmodul115 GPaKompressionsmodul160 GPaPoissons konstant0,21Mohs hårdhet8,5Vickers hårdhet1060 MPaBrinells hårdhet687–6500 MPaIdentifikationCAS-nummer7440-47-3Pubchem23976RTECS-nummerGB4200000HistoriaNamnursprungFrån grekiska chroma, ”färg”.[9][10]Upptäckt och första isolationLouis Nicolas Vauquelin (1797, 1798)Stabilaste isotoper | |||
Huvudartikel: Kromisotoper | |||
Nuklid | |||
NF | |||
t1/2 | |||
ST | |||
SE (MeV) | |||
SP | |||
50Cr | |||
{syn.} | |||
> 1,8 × 1017 a | |||
ε | |||
i.u. | |||
50Ti | |||
51Cr | |||
{syn.} | |||
27,7025 d | |||
ε | |||
0,753 | |||
51V | |||
52Cr | |||
83,789 % | |||
Stabil | |||
53Cr | |||
9,501 % | |||
Stabil | |||
54Cr | |||
2,365 % | |||
Stabil | |||
SäkerhetsinformationSäkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich | |||
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier | |||
GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) | |||
Miljöfarlig | |||
H-fraserH400P-fraserP273 | |||
EU-märkning av farliga ämnen | |||
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [11] | |||
Pulver | |||
Brandfarlig(F) | |||
Hälsovådlig(Xn) | |||
R-fraserR11, R40S-fraserS7, S33, S36/37, S60 | |||
NFPA 704 | |||
1 | |||
2 | |||
1 | |||
SI-enheter och STP används om inget annat anges. | |||
== Användning == | == Användning == | ||
Versionen från 23 maj 2016 kl. 11.12
Materialegenskaper:
- Densitet [7140 kg/m3]
- Hårdhet 8,5
- Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]
- Resistivitet [1,05 ohm]
- Elektrisk ledningsförmåg (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))
- Smältpunkt [1907 Celsius]
- Kokpunkt [2671 Celsius]
- Ämnesklass [Övergångsmetall]
- Färg [silver] Krom
Nummer24 TeckenCr Grupp6 Period4 Blockd
Cr↓Mo Vanadin ← Krom → Mangan
[Ar] 3d5 4s1
24Cr
Kromkristaller
EmissionsspektrumGenerella egenskaperRelativ atommassa51,9961(6)[1] uUtseendeSilverFysikaliska egenskaperDensitet vid r.t.7,19 g/cm3– flytande, vid smältpunkten6,3 g/cm3AggregationstillståndFastSmältpunkt2180 K (1907 °C)Kokpunkt2944 K (2671 °C)Molvolym7,23 × 10−6 m3/molSmältvärme16,93[2] kJ/molÅngbildningsvärme347[3] kJ/molSpecifik värmekapacitet449[4] J/(kg × K)Molär värmekapacitet23,35 J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 1656 1807 1991 2223 2530 2942
Atomära egenskaperAtomradie140 pmKovalent radie118 pmElektronaffinitet64,3 kJ/molJonisationspotentialFörsta: 652,9 kJ/molAndra: 1590,6 kJ/molTredje: 2987 kJ/molFjärde: 4743 kJ/mol(Lista)Arbetsfunktion4,5[5] eVElektronkonfigurationElektronkonfiguration[Ar] 3d5 4s1e– per skal2, 8, 13, 1Kemiska egenskaperOxidationstillstånd6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2, −4Oxider (basicitet)(sur, basisk eller amfoterisk – beroende på oxidationstillståndet)Elektronegativitet1,66 (Paulingskalan)1,65 (Allenskalan)Normalpotential
−0,744 V (Cr3+ + 3 e− → Cr)[6] −0,913 V (Cr2+ + 2 e− → Cr)[6]DiverseKristallstrukturKubisk rymdcentrerad (bcc) Ljudhastighet5940 m/sTermisk expansion4,9 µm/(m × K) (25 °C)Värmeledningsförmåga93,9 W/(m × K)Elektrisk konduktivitet7,87 × 106 A/(V × m)Elektrisk resistivitet125 nΩ × m (20 °C)MagnetismAntiferromagnetisk[7]Magnetisk susceptibilitet3,1 × 10−4[8]Néelpunkt393 K (119,85 °C)Youngs modul279 GPaSkjuvmodul115 GPaKompressionsmodul160 GPaPoissons konstant0,21Mohs hårdhet8,5Vickers hårdhet1060 MPaBrinells hårdhet687–6500 MPaIdentifikationCAS-nummer7440-47-3Pubchem23976RTECS-nummerGB4200000HistoriaNamnursprungFrån grekiska chroma, ”färg”.[9][10]Upptäckt och första isolationLouis Nicolas Vauquelin (1797, 1798)Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Kromisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
50Cr {syn.} > 1,8 × 1017 a ε i.u. 50Ti
51Cr {syn.} 27,7025 d ε 0,753 51V
52Cr 83,789 % Stabil
53Cr 9,501 % Stabil
54Cr 2,365 % Stabil
SäkerhetsinformationSäkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
Miljöfarlig
H-fraserH400P-fraserP273
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [11]
Pulver
Brandfarlig(F) Hälsovådlig(Xn)
R-fraserR11, R40S-fraserS7, S33, S36/37, S60
NFPA 704
1 2 1
SI-enheter och STP används om inget annat anges.
Användning
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation. Krom används även i smarta textilier.
Framställning
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.
Historia
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans "chroma" som betyder färg.
Kemi
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning. Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt.
- P fraser: P273
- H fraser: H400
Krom självantänds vid 400 Celsius
Pris
8,13 KR/lb krom
Länkar
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&po=0
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom