|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| == Materialegenskaper == | | == Materialegenskaper == |
| <b><big>Längdutvidgningskoefficient</big></b><br/> | | <b><big>Längdutvidgningskoefficient</big></b><br/> |
| Trä (furu) har en relativt låg längdutvidgningskoefficient på 0,5-3,0 mm/K<sup>-1</sup>
| | ----- |
|
| |
|
| <b><big>Densitet</big><br/></b> | | <b><big>Densitet</big><br/></b> |
| Rad 7: |
Rad 7: |
|
| |
|
| <b><big>Värmeledningsförmåga</big><br/></b> | | <b><big>Värmeledningsförmåga</big><br/></b> |
| Trä har i genomsnitt en värmeledningsförmåga på 0,14 W/(m K) Självklart så varierar även det beroende på hur torrt eller vått furun är.
| | ----- |
|
| |
|
| <b><big>Resistivitet</big><br/></b> | | <b><big>Resistivitet</big><br/></b> |
| Resistiviteten på furu varierar om inte mer än densiteten; mängden fuktighet i virket spelar stor roll i hur resistant det är. Då det är vått är det ungefär 10<sup>4</sup> Mohm och torrt 10<sup>16</sup> Mohm.
| | ----- |
|
| |
|
| <b><big>Hårdhet</big><br/></b> | | <b><big>Hårdhet</big><br/></b> |
| Densiteten på furu kan variera mycket beroende på var man mäter, klimat, bonitet m.m. Till exempel, furu som kommer från en tall i norra Sverige har generellt lägre densitet än en tall som växt i södra Sverige. Den typiska densiteten på furu ligger på 519 kg/m
| | ----- |
| | (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) |
| == Användning == | | == Användning == |
|
| |
|
| Furu är mycket användbart och används i många olika områden som papper, möbler och inredning, båtvirke och som bränsle till eldning. Furu framställs som virke från tall, som också kan ge en annan form av furu som kallas fetved, vilket är furu som helt enkelt innehåller mer kåda. Det används mest av snickare och tillverkning av fönsterkarmar. Trä är generellt använd inom många områden men furu är huvudsakligen ett byggmaterial som är hållbart och, om trädet har varit friskt, ett starkt virke som klarar mycket. Man säger att furu är ett förädlad virke.
| | Eftersom Ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet och kvalitet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför är priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper då kärlcellerna är alldeles för stora. |
| | |
| Furu användes ofta i kistor, antingen ytbehandlad eller inte. Det kan även användas för enkla och naturliga urnor. Eftersom furu är hållfast är det enkelt att forma raka och släta ytor och det är lätt att formge; det faller inte sönder i flisor som andra träslag kan göra. Furu var ett populärt material på 70-talet, men minskade i användning då trenden att använda furu blev utbytt med den mer stilrena vita inredning.
| |
|
| |
|
| == Framställning == | | == Framställning == |
| Man hugger ner träd (nu för tiden använder vi motorsågar och andra maskiner för att fälla träd på ett säkert, men effektivt sätt) och för dem sedan till en fabrik där de blir sågade till en önskad form. Förr i tiden kunde man skjuta ner de fallna träden i t.ex en å och på så sätt frakta detta trä till dess destination.
| | Ek är ett frilyst träslag och därför huggs inte lika många träd ner längre, därav det höga priset. Många ekar för också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm. |
|
| |
|
| == Historia == | | == Historia == |
|
| |
|
| Trä har används sedan en mycket lång tid tillbaka. Forskare har hittat träföremål som har visats sig vara upp till 400 000 år gamla. Man kan säga att människan har använt sig av trä sedan hennes begynnelse, tack vare dessa otroligt gamla fynd. I huvudsak användes trä för att tillverka verktyg, behållare, vapen m.m. och har funnits genom historien ända fram tills 1800-talet där den blev användes i mindre utsträckning i och med den industriella revolutionen. Under denna revolution uppkom sågverket, och man började avverka skog i stora mängder, vilket upprörde folk i sinom tid eftersom den svenska skogen höll på att försvinna.
| | ------ |
| | |
| Efter ett krav på återbeskogning blev avverkningen mycket mer omsorgsfullt utfört och produktion och miljö ska vara lika högt prioriterade. Samtidigt som man hugger ner x antal träd så planterar man ännu fler så att de kan växa till en framtida skog. Denna plan gjordes för den fortsatta skogsbruket och den hållbara utvecklingens skull. Nu på 2000-talet har mängden virke ökat med 65% från 1920-talet, trots att avverkningstakten ökat avsevärt.
| |
| == Pris == | | == Pris == |
|
| |
|
| Furu stavlimmad, 18x300x2400mm 165kr/st
| | ------ |
|
| |
|
| == Länkar == | | == Länkar == |
|
| |
|
| : - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia] | | : - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ek Ek] [Wikipedia] |
| : - [http://sv.wikipedia.org/wiki/Furu Furu [wikipedia<nowiki>]</nowiki>]
| |
| : - [http://www.svd.se/kultur/understrecket/civilisationens-vagga-byggdes-av-tra_1236809.svd/ SvD: Civillisationens vagga byggdes av trä]
| |
Materialegenskaper
Längdutvidgningskoefficient
Densitet
750 kg/m3, vilket anses vara ett av de hårdare träslagen.
Värmeledningsförmåga
Resistivitet
Hårdhet
(ex Mohs)
Användning
Eftersom Ek är ett hårt träslag används det bland annat för att bygga träbåtar, men också för att bygga extra fina möbler och golv. På grund av ekens hårdhet och kvalitet är ek ett mycket eftertraktat material som inte det finns så mycket av, därför är priset på ek väldigt högt. Tillskillnad från andra träslag går ek inte att använda för att göra papper då kärlcellerna är alldeles för stora.
Framställning
Ek är ett frilyst träslag och därför huggs inte lika många träd ner längre, därav det höga priset. Många ekar för också väldigt mycket uppmärksamhet av samhället när det har beslutats att de ska huggas ner, som tillexempel TV-eken i Stockholm.
Historia
Pris
Länkar
- - Ek [Wikipedia]