247 Tau, Beta decay: Skillnad mellan sidversioner
| Rad 29: | Rad 29: | ||
=== Betasönderfall === | === Betasönderfall === | ||
Betasönderfall kan delas in i tre olika typer av sönderfall: β−-sönderfall, β+-sönderfall och ε-infångning. Vid ett betasönderfall bevaras den totala elektriska laddningen, kvarkantalet och leptonantalet, vilket innebär att om en lepton (elektron eller neutrino) bildas måste detta kompenseras med bildandet av en antilepton (positron eller antineutrino). Vid sönderfallet kan dotterkärnan hamna i ett exciterat tillstånd för att sedan sända ut energiöverskottet som gammastrålning. Även de inre elektronskalen kan exciteras vilket ger upphov till karaktäristisk röntgenstrålning vid deexcitationen. Energiöverskottet kan även tas upp av en annan elektron som avges som en Augerelektron, som har mycket lägre energier än en betapartikel. | Betasönderfall kan delas in i tre olika typer av sönderfall: β−-sönderfall, β+-sönderfall och ε-infångning. Vid ett betasönderfall bevaras den totala elektriska laddningen, kvarkantalet och leptonantalet, vilket innebär att om en lepton (elektron eller neutrino) bildas måste detta kompenseras med bildandet av en antilepton (positron eller antineutrino). Vid sönderfallet kan dotterkärnan hamna i ett exciterat tillstånd för att sedan sända ut energiöverskottet som gammastrålning. Även de inre elektronskalen kan exciteras vilket ger upphov till karaktäristisk röntgenstrålning vid deexcitationen. Energiöverskottet kan även tas upp av en annan elektron som avges som en Augerelektron, som har mycket lägre energier än en betapartikel. | ||
\mbox{n} \rightarrow \mbox{p} + \mbox{e}^- + \bar{\nu}_{e}. | β<sup>−</sup> sönderfall innebär att en neutron i atomkärnan sönderfaller i en proton, en elektron och en antineutrino. | ||
<center> | |||
<math>\mbox{n} \rightarrow \mbox{p} + \mbox{e}^- + \bar{\nu}_{e}.</math> | |||
</center> | |||
=== en tredje underrubrik === | === en tredje underrubrik === | ||
Versionen från 26 maj 2014 kl. 20.36
Inledning
Betasönderfall eller β-sönderfall som det även kan skrivas som, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall där atomkärnan sönderfaller genom att avge en betapartikel som antingen är en elektron eller en positron.
som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, Sönderfalls produkten eller dotterkärnan som den även kallas hamnar i de flesta fall i ett exciterat tillstånd d.v.s. att energi tillförs så att en
elektron "hoppar upp" till ett skal som innehåller mer energi. Exciterade atomer är ofta väldigt instabila vilket leder till de let sönderfaller i gammastrålning.
Citat från boken som "beskriver" "problemet".
The problem was to find the right laws of beta decay. There appeared to be two particles, which
were called a tau and a theta. They seemed to have almost exactly the same mass, but one
disintegrated into two pions, and the other into three pions. Not only did they seem to have the
same mass, but they also had the same lifetime, which is a funny coincidence. So everybody was
concerned about this. 3
Problemlösning eller nått liknande eller typ info om Tau- och Betasönderfall
Tau
Tau partikeln
Tau (τ), även kallad tau lepton, tau partikel eller tauon, är en elementär partikel som liknar en elektron. Tillsammans med elektronen, myonen, och de tre neutrinerna, klassificeras den som en lepton. Liksom alla elementarpartiklar, har tau en motsvarande antipartikel med motsatt laddning, med lika massa och spinn, vilket i tau:s fall är antitau. Tau partiklar betecknas med τ-och antitau med τ +.
Tau-sönderfall
Betasönderfall
Betasönderfall kan delas in i tre olika typer av sönderfall: β−-sönderfall, β+-sönderfall och ε-infångning. Vid ett betasönderfall bevaras den totala elektriska laddningen, kvarkantalet och leptonantalet, vilket innebär att om en lepton (elektron eller neutrino) bildas måste detta kompenseras med bildandet av en antilepton (positron eller antineutrino). Vid sönderfallet kan dotterkärnan hamna i ett exciterat tillstånd för att sedan sända ut energiöverskottet som gammastrålning. Även de inre elektronskalen kan exciteras vilket ger upphov till karaktäristisk röntgenstrålning vid deexcitationen. Energiöverskottet kan även tas upp av en annan elektron som avges som en Augerelektron, som har mycket lägre energier än en betapartikel. β− sönderfall innebär att en neutron i atomkärnan sönderfaller i en proton, en elektron och en antineutrino.
[math]\displaystyle{ \mbox{n} \rightarrow \mbox{p} + \mbox{e}^- + \bar{\nu}_{e}. }[/math]
en tredje underrubrik
Text text mera text
annan text
Ny huvudrubrik
Schrödingerekvationen
.jpg)
Text
[math]\displaystyle{ i\hbar\frac{\partial}{\partial t} \Psi(\mathbf{r},t) = \left [ \frac{-\hbar^2}{2m}\nabla^2 + V(\mathbf{r},t)\right ] \Psi(\mathbf{r},t) }[/math]
text
Ny underrubrik
text
[math]\displaystyle{ i \hbar \frac{\partial\psi}{\partial t} (\mathbf{x},t) = \left(mc^2\alpha_0 -i\hbar c \sum_{j = 1}^3 \alpha_j \frac{\partial}{\partial x_j}\, \right) \psi (\mathbf{x},t) }[/math]
text
höverrubrik tre
Underrubrik
Några stycken källkritik
På grund av det stora antal källor jag hänvisat till har jag inte möjligheten
att vara källkritisk mot samtliga. Jag kommer därför slumpmässigt välja ut ett antal källor att vara kritisk mot.
Första källan
Den första källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1965/feynman-facts.html (Nobelprisets officella hemsida)
Andra källan
Den andra källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://fy.chalmers.se/~f3aamp/dd/VVV/Svart/kvantteori.html
Tredje källan
Den tredje källan som jag ska vara källkritisk emot är
http://www.discovery.com/tv-shows/curiosity/topics/10-real-world-applications-of-quantum-mechanics.htm
Fjärde källan
Den fjärde och sista källan jag ska vara källkritisk mot är
http://www.dummies.com/how-to/content/string-theory-and-quantum-electrodynamics.html
Referenser, källor
källor källor Samt information och kunskap inlärd under lektionstid eller annan tid.
Författare
Av: Jakob Lindau (TE12A) --JakobLindau 26 maj 2014 kl. 18.05 (UTC)