Järn: Skillnad mellan sidversioner
Spiri (diskussion | bidrag) |
Spiri (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 19: | Rad 19: | ||
Sedan så byggdes stenugnar som inte var så stora och man använde träkol som bränsle. Man använde även järnmalm och för att få en hög temperatur så blåste man in luft med en grej som kallas bläster och det kunde antingen vara handdriven eller trampdriven men sedan så togs den över av vattenenergi och på så sätt fick de en hög temperatur. Med tiden så blev ugnarna allt längre och man gjorde effektivare luftblåsningar | Sedan så byggdes stenugnar som inte var så stora och man använde träkol som bränsle. Man använde även järnmalm och för att få en hög temperatur så blåste man in luft med en grej som kallas bläster och det kunde antingen vara handdriven eller trampdriven men sedan så togs den över av vattenenergi och på så sätt fick de en hög temperatur. Med tiden så blev ugnarna allt längre och man gjorde effektivare luftblåsningar | ||
Sedan i början av 1500- talet så ville man överföra täckjärn till smidbart järn. Då så började man istället använda koks som bränsle och den första koksmasugnen byggdes i Tyskland år 1767. Sverige på den tiden var det ledande land inom järnframställning och även idag så framstället Sverige massviss med järn och det är på grund av de järnmalms tillgångarna vi har.v | Sedan i början av 1500- talet så ville man överföra täckjärn till smidbart järn. Då så började man istället använda koks som bränsle och den första koksmasugnen byggdes i Tyskland år 1767. Sverige på den tiden var det ledande land inom järnframställning och även idag så framstället Sverige massviss med järn och det är på grund av de järnmalms tillgångarna vi har.v | ||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1f/Alto_horno_antiguo_Sestao.jpg/250px-Alto_horno_antiguo_Sestao.jpg | |||
== Pris == | == Pris == |
Versionen från 7 november 2013 kl. 12.25
Materialegenskaper:
- densitet [7874 kg/m33]
- längdutvidgningskoeffiecient [1,2 mm/meter/100 kelvin]
- värmeledningsförmåga [82 W/(m·K)]
- resistivitet [9,7x10-8]
- Elektrisk ledningsförmåga [9,93·106 S/m (Ω−1·m−1)]
- Värmeledningsförmåga [82 W/(m·K)]
Användning
Järn är en metallisk grundämne som är mycket viktig för det mänskliga sämhället och järn är en av de ämnen som hjälpt till att bygga upp samhället. Järn är ett ämne som kan användas till många olika grejer som till exempel verktyg och vapen. Järn används också till framställningen av byggmateriel stål och det är på så sätt vi kan bygga olika grejer och bygga upp våran samhälle. Man kan även legera järn och då bindar man järn med grundämnet kol och på så sätt blir järnet hårdare och mer användbart. Exempel på legeringar är: Täckjärn, Gjutjärn, Stål, Smidesjärn.
Framställning
Hur tillverkar man med materialet?
Historia
Användningen och framställningen av järn har funnits väldigt länge och det sägs att användningen av Järn i Sverige började år 400- 500 f.kr. Under hettiternas tid 1400 - talet f.kr så var det väldigt känt med att bryta ut järn ur järnmalm och i Sverige började järn användas 400- 500 år fk.r. I Sverige så bröt man inte ut järnmalm för att tillverka järn utan man använde en annan metod så att man gjorde en stor grop i marken som innehöll lera eller sten. Man hettade upp rostad myrmalm med hjälp av ved i gropen och sedan så reducerade man det till järn.
Sedan så byggdes stenugnar som inte var så stora och man använde träkol som bränsle. Man använde även järnmalm och för att få en hög temperatur så blåste man in luft med en grej som kallas bläster och det kunde antingen vara handdriven eller trampdriven men sedan så togs den över av vattenenergi och på så sätt fick de en hög temperatur. Med tiden så blev ugnarna allt längre och man gjorde effektivare luftblåsningar
Sedan i början av 1500- talet så ville man överföra täckjärn till smidbart järn. Då så började man istället använda koks som bränsle och den första koksmasugnen byggdes i Tyskland år 1767. Sverige på den tiden var det ledande land inom järnframställning och även idag så framstället Sverige massviss med järn och det är på grund av de järnmalms tillgångarna vi har.v
Pris
Pris och kvaliteter