Energi Heureka: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
Rad 67: | Rad 67: | ||
== Lektion 2 -Rörelseenergi == | == Lektion 2 -Rörelseenergi == | ||
{{Heureka|Sidorna 107-109. | |||
}} | |||
Kallas även kinetisk energi. | Kallas även kinetisk energi. | ||
Versionen från 15 oktober 2012 kl. 10.31
Lektion 1 - Arbete och energi
Arbete
Arbete = kraft * sträcka
Kraften överför en mängd energi. Kraften uträttar ett arbete. Förkortas W (Work)
W = F * s där F = kraften och s = sträckan
Demo: vagn på lutande plan
Det kan demonstreras med en vagn som dras up för ett lutande plan med en dynamometer. Multiplicera kraft med sträcka och jämför för några olika lutningar.
Mekanikens gyllende regel
Kommande labbar: Dela ut instruktioner till labbarna
Genomgång
Det man vinner i kraft förlorar man i väg
Mekanikens gyllene regel kallas den lag inom mekaniken som lyder "Det du tjänar i kraft förlorar du i väg". Hävstångsprincipen är ett exempel på den gyllene regeln, där man till exempel kan utnyttja ett långt spett för att lyfta på en tung sten som annars inte skulle gå att rubba.
Exempel En tung cylinder ska rullas upp på ett flak med hjälp av en bräda. Det finns två olika brädor att välja mellan; en lång och en kort. Den korta brädan skapar en brantare lutning än den långa. För att rulla upp cylindern längst den långa brädan så krävs inte lika stor kraft, men sträckan blir således längre.
Arbetet som utförs är det samma i båda fallen. / Texten ovan från svenska Wikipedia
Räkna
- Fler enkla energiuppgifter för att träna formelhantering. Facit får du om du söker på ett primatal närmast över 1994.
- Räkna sedan uppgifterna: 507-514. Lösningar till uppgifterna 510-514.
Lägesenergi
Kallas också potentiell energi.
Häredning: Utgå ifrån att W = F*s = mg*s = mgh
WP = mgh där m = massan, g = tyngdaccelerationen och h = höjden
Elastisk energii
Exempel:
- En uppblåst ballong
- En studsande boll
- En hoptryckt fjäder
- En pilbåge
Fjäderkonstant
Formeln som beskriver kraften som förlänger fjädern kallas Hookes lag.
F = k * ∆l där F är fjäderkraften, k är fjäderkonstanten och ∆l är förlängningnen av fjädern
Simulering av fjädrar och Hookes lag. Den ligger på en egen sida för att den låter ludligt varje gång sidan laddas. Ev kommer en kllickbar bild in här.
neXus FYSIK A: Sidorna 65-69.
Lektion 2 -Rörelseenergi
Kallas även kinetisk energi.
Häredning: Vi vet sedan tidigare att s = at2/2. Utgå ifrån att
W = F*s = ma*s = ma*at2/2 = ma2t2/2 = m(at)2/2 = mv2/2
WK = mv2/2 där m = massan, v = hastigheten
Uppgift |
---|
Elastisk kollision
Simuleringen nedan visar en elastisk kollision. Använd formeln för rörelseenergi för att räkna ut hur mycket energi som överförs från den röda kulan till den gröna. Försvinner det någon energi? Pröva med olika värden på massorna och hastigheten. Använd gärna Wolfram Alpha till dina beräkningar |
Lektion 3 - Övergången mellan lägesenergi och rörelseenergi
Energiövningar
Skateparken
I skateparken kan du se hur energin är konstant men växlar mellan lägsenergi och rörelseenergi.
Räkna uppgifterna 501-506
- Innan du börjar med bokens uppgift ska du göra dessa uppvärmningsuppgifter med energiformlerna.
- Facit till uppvärmningsuppgiften med energiformler får du om du söker på det primtal som kommer närmast efter 2200.
- Lösningar till 501-505. Jag har inte löst 506 eftersom den innehåller trigonometri som vi inte jobbar med just nu.
Laborationen: Energiomvandling
Laborationen
Effekt och verkningsgrad, sid 90-92
on v 5
Effekt
P = W / t där P = effekt, W = arbetet, t = tiden. Effekt mäts i Watt (vilket också är samma som J/s)
Verkningsgrad
η = Wnyttig/Wtillförd
Lösningar till uppgifterna: 514-522
Laboration: Friktion
Uppgift: Dessa två sidor på wikipedia är en smula oklara när de skriver om Joule, Watt och Wattsekunder. Gå in och redigera detta så det blir bättre: http://sv.wikipedia.org/wiki/Watt och http://sv.wikipedia.org/wiki/Effekt.
Energiproduktion och energianvändning, sid 93-95
ti v 6
Laboration: Krafter och kraftmoment. Se även avsnittet om kraftmoment
Räkna
Här finns inga egna uppgifter utan vi går direkt på A- och B-uppgifterna sid 98-100 och repeterar inför provet.
Laboration: Energiomvandling
ons vecka 6
Efter laborationen repeterar vi inför provet:
--hakan 22 november 2011 kl. 15.35 (UTC)
Repetition inför provet
ti v 7
Rekommenderade Blandade A-uppgifter att lösa:
Om ni har ont om tid tycker jag ni ska fokusera på att lösa dessa uppgifter:
523, 524, 525, 526, 527, 528, 529, 531, 533,
Lösningar till uppgifterna 523-533.
Om ni har mer tid är alla övriga uppgifter nyttig träning.
Övningsprov
Gamla prov att titta på: jag delar ut papperskopia på provet version 1 som det finns lösningar på nedan.
Facit med lösningar till Prov - Energi ver1.