Svar på frågorna om elektricitetens utveckling i Sverige: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
1992 ser man att elproduktion vid Oskarshamn 1 upphör. | 1992 ser man att elproduktion vid Oskarshamn 1 upphör. | ||
1992 stängdes reaktor 1 och 2 i Barsebäck av, p.g.a. brister i nödkylssystemet och det syns som minskad produktion på deras kurvor längst ned i diagrammet.. | 1992 stängdes reaktor 1 och 2 i Barsebäck av, p.g.a. brister i nödkylssystemet och det syns som minskad produktion på deras kurvor längst ned i diagrammet. | ||
I början på 90-talet (då den första svackan kan hittas) blomstrade vattenkraften, vilket under denna tidsperiod svarade för 90-95% av Stockholms elbehov. Utav detta kan man dra slutsatsen att kärnkraften blev mindre viktig då vattenkraften tog över. | |||
1999 stängedes Barsebäcks reaktor 1 för gott (2005 stängdes barsebäck 2 för gott). Stängningen står säkerligen för en del av dippen. | 1999 stängedes Barsebäcks reaktor 1 för gott (2005 stängdes barsebäck 2 för gott). Stängningen står säkerligen för en del av dippen. | ||
| Rad 15: | Rad 17: | ||
2. ASEA (ingenjörerna Jonas Wenström och Ernst Danielson var ansvarig konstruktör för anläggningen. Idag heter företaget ABB. | 2. ASEA (ingenjörerna Jonas Wenström och Ernst Danielson var ansvarig konstruktör för anläggningen. Idag heter företaget ABB. | ||
3. | 3. Artikeln har mer än 40 referenser, vilket gör att större delen av källorna bör vara trovärdiga. Men man kan inte förlita sig på den till 100% och man bör läsa med kritiska ögon och tänka efter om det verkligen kan stämma. | ||
Artikeln har även en grön stjärnmärkning, vilket innebär att det är en rekommenderad artikel. Detta är ett system för att visa vilka artiklar som är välskrivna och som ger en bra översikt över ämnet. Detta gör att artikeln blir mycket trovärdig. | |||
Man bör kolla in diskussionerna och kolla igenom dem för att andra kommentarer och tillägg. Man bör inte basera en text helt och hållet på denna artikel eftersom Wikipedia, som alla källor, kan innehålla fel och brister. Det är lämpligt att komplettera med andra källor som t ex. Ne. Man kan följa källhänvisningarna i slutet av artikeln. Diskussionssidan till wikipediaartikeln kan ge information om vilka delar av artikeln som eventuellt har ifrågasatts eller diskuterats. | |||
''Texten ovan bygger till stor del på svar från Amanda och Samuel'' | ''Texten ovan bygger till stor del på svar från Emilia, Amanda och Samuel'' | ||
Nuvarande version från 4 maj 2012 kl. 11.25
1. Dipparna i kurvan är 1992-1993 och runt år 2000.
1992 ser man att elproduktion vid Oskarshamn 1 upphör.
1992 stängdes reaktor 1 och 2 i Barsebäck av, p.g.a. brister i nödkylssystemet och det syns som minskad produktion på deras kurvor längst ned i diagrammet.
I början på 90-talet (då den första svackan kan hittas) blomstrade vattenkraften, vilket under denna tidsperiod svarade för 90-95% av Stockholms elbehov. Utav detta kan man dra slutsatsen att kärnkraften blev mindre viktig då vattenkraften tog över.
1999 stängedes Barsebäcks reaktor 1 för gott (2005 stängdes barsebäck 2 för gott). Stängningen står säkerligen för en del av dippen.
Det andra hacket kan bero på att kärnkraftsverken sänkte generationen av elektricitet på grund av att elpriserna var för låga. http://www.dn.se/nyheter/sverige/svensk-karnkraft-har-gatt-i-sta .
Ringhalls 1, 2, 3 och 4 har minskad produktion kring år 2000.
2. ASEA (ingenjörerna Jonas Wenström och Ernst Danielson var ansvarig konstruktör för anläggningen. Idag heter företaget ABB.
3. Artikeln har mer än 40 referenser, vilket gör att större delen av källorna bör vara trovärdiga. Men man kan inte förlita sig på den till 100% och man bör läsa med kritiska ögon och tänka efter om det verkligen kan stämma.
Artikeln har även en grön stjärnmärkning, vilket innebär att det är en rekommenderad artikel. Detta är ett system för att visa vilka artiklar som är välskrivna och som ger en bra översikt över ämnet. Detta gör att artikeln blir mycket trovärdig.
Man bör kolla in diskussionerna och kolla igenom dem för att andra kommentarer och tillägg. Man bör inte basera en text helt och hållet på denna artikel eftersom Wikipedia, som alla källor, kan innehålla fel och brister. Det är lämpligt att komplettera med andra källor som t ex. Ne. Man kan följa källhänvisningarna i slutet av artikeln. Diskussionssidan till wikipediaartikeln kan ge information om vilka delar av artikeln som eventuellt har ifrågasatts eller diskuterats.
Texten ovan bygger till stor del på svar från Emilia, Amanda och Samuel