Elektricitet: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 47: | Rad 47: | ||
där F är kraften i Newton | där F är kraften i Newton | ||
k är en konstant = | k är en konstant = 8.99 10<sup>9</sup> | ||
q är laddningarna som har enheten C | q är laddningarna som har enheten C | ||
r är avståndet mellan laddningarna | r är avståndet mellan laddningarna | ||
| Rad 56: | Rad 56: | ||
F = G * m<sub>1</sub>*m<sub>2</sub>/r<sup>2</sup> | F = G * m<sub>1</sub>*m<sub>2</sub>/r<sup>2</sup> | ||
där G är en | där G är en konstant, m är de två massorna | ||
och r är avståndet mellan massorna. | och r är avståndet mellan massorna. | ||
'''Exempel''': Räkna ut [http://www.wolframalpha.com/input/?i=F%3D6.6+10^-11*%289+10^-31+1.6+10^-27%29%2F%2852+10^-12%29^2 kraften | '''Exempel''': Räkna ut [http://www.wolframalpha.com/input/?i=F%3D6.6+10^-11*%289+10^-31+1.6+10^-27%29%2F%2852+10^-12%29^2 kraften mellan '''massorna'''] om man har en proton och en elektron i en atomkärna. '''Svar''': 3.5 10<sup>-47</sup> | ||
'''Ballongen och håret''' | '''Ballongen och håret''' | ||
Versionen från 14 februari 2012 kl. 14.50
Intro
Läxa: Elens historia i Sv till tisdag.
Titta på:
- historik
- källör
- Diskussion
- Författare
- Länkar till och från
- Visningar
Frågor
Svara skriftligt per mejl.
- Det finns två hack i kärnkraftselens kurvor,,
- Ett stort svenskt bolag bildas på uppfinningar inom elen. Vad heter boloaget idag?
- Är artikeln trovärdig och tillförlitlig? Hur vet vi det?
Inlämningsuppgift på Wikiskola
Eftersom ellära är ett välkänt område där det finns mycket info på nätet kan vi våga oss på en annorlunda övning.
Alla får en inloggning på wikin. Sedean ska vi bygga en gemensam lärobok. Den ska innehålla:
- text som förklarar
- fria bilder från commons
- animeringar
- länkar
- exempel
- övningsuppgifter med facit
Ni kommer att få ett avsnitt var att arbeta med. Kanske flera personer per avsnitt.
Repetition av grundskolans ellära
Repetera grunderna inom Ellära
Laddning, s155-160
Kraften mellan två laddningar
F = k * q1q2/r2 där F är kraften i Newton k är en konstant = 8.99 109 q är laddningarna som har enheten C r är avståndet mellan laddningarna
Exempel: Räkna ut kraften mellan laddningar om man har en proton och en elektron i en atomkärna. Svar: 8.5 10-8
Jämför gärna med gravitationsformeln:
F = G * m1*m2/r2 där G är en konstant, m är de två massorna och r är avståndet mellan massorna.
Exempel: Räkna ut kraften mellan massorna om man har en proton och en elektron i en atomkärna. Svar: 3.5 10-47
Ballongen och håret
Om man gnider en ballong mot håret så blir den elektriskt laddad eftersom man gnider loss elektroner från håret och dessa tas up av ballongen. Men hur vet man att det är ballongen som får elektronerna och inte tvärt om?
Som tu är finns det en tabell på sid 157 i boken där någraa vanliga ämnen kommer i fallande ordning efter hur benägna de är att ta upp elektroner om de gnids mot varandra. Gummi är mest benäget och sen kommer koppar, bärnsten, trä, bomull, vår hud, bly, kattpäls, ull, glas och kaninpäls.
Kaninpäls lämna alltså ifrån sig elektroner om det gnids mot något av de andra materialen på listan.
Men frågan om varför skalan ser ut som den gör lämnar vi därhän.
Laddningar och fält
Det finns massor på PhET: http://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics
Här kommer en om laddning:
Här kommer ne film från Khan Academy. Det finn många fler i serien. Det fina med filmerna är at tde har undertexter (subtitles). Det finns redan textat på flera språk men vi ska bidra med översättningar till svenska. Det är lätt. Man ska ffar en inloggning på Universal subtitles och sätter igång.
Ledare, halvledare och isolatorer, s 161-167
Grundläggande kopplingar, s 167-173
Elektromotorisk spänning och polspänning, s 174-176
Elektriska fält, s177-180
Elmotorer
Elektrisk mätteknik
Elektrisk mätteknik ingår inte i boken men skulle kunna utgöra ett komplement. Jag skulle vilja hitta hård- och mjukvara till biolligt pris för att ta in signaler i datorn.
Scilab är ett open source-alternativ till LabView. Dessutom med beräknigs och visualiseringsfunktioner påminnande om Matematica.