Fysik A: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikiskola
Hoppa till navigering Hoppa till sök
VisuellWikitext
Rad 150: Rad 150:
= [[Newtons kraftlagar]] =
= [[Newtons kraftlagar]] =


= Energi =
= [[Energi]] =
 
Provresultat, omprov och kommande prov. Prov på detta kapitel! Vi beslöt att ha provet den 23 november.
 
Laborationer i friktion och ...
 
== Arbete och energi sid 82-87 ==
 
'''Arbete'''
 
Arbete  = kraft * sträcka
 
Kraften överför en mängd energi. Kraften uträttar ett arbet. Förkortas W (Work)
 
'''Lägesenergi'''
 
Kallas också kinetisk energi
 
<html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/collision-lab/collision-lab_en.html" width="1000" height="800"></iframe></html>
 
'''Rörelseenergi'''
 
'''Skateparken'''
<html><div style="position: relative; width: 300px; height: 232px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/energy-skate-park/energy-skate-park_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/energy-skate-park/energy-skate-park-screenshot.png" alt="Energy Skate Park" style="border: none;" width="300" height="232"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 76px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
 
== Mekanikens gyllende regel, sid 88-89 ==
 
on v 45
 
'''Kommande labbar:''' Dela ut instruktioner till [[Fysik_A#Laborationer|labbarna]]
 
'''Genomgång'''
 
Det man vinner i kraft förlorar man i väg
 
[[Fil:Mekanikens_gyllene_regel.png|miniatyr|Person A behöver inte använda lika stor kraft som person B för att få upp vagnen på höjden, dock behöver han transportera den en längre sträcka. Bild från commons.wikimedia.org]]
'''Mekanikens gyllene regel''' kallas den lag inom mekaniken som lyder "''Det du tjänar i kraft förlorar du i väg''". Hävstångsprincipen är ett exempel på den gyllene regeln, där man till exempel kan utnyttja ett långt spett för att lyfta på en tung sten som annars inte skulle gå att rubba.
 
'''''Exempel'''''
En tung cylinder ska rullas upp på ett flak med hjälp av en bräda. Det finns två olika brädor att välja mellan; en lång och en kort. Den korta brädan skapar en brantare lutning än den långa. För att rulla upp cylindern längst den långa brädan så krävs inte lika stor kraft, men sträckan blir således längre.
 
Arbetet som utförs är det samma i båda fallen. / Texten ovan från svenska Wikipedia
 
'''Räkna''' uppgifterna: 507-514. [[Media:510-514.pdf|Lösningar till uppgifterna 510-514]].
 
== Effekt och verkningsgrad, sid 90-92 ==
 
tis v 46
 
'''Effekt'''
 
'''Verkningsgrad'''
 
'''Lösningar till uppgifterna:''' [[Media:514-522.pdf|514-522]]
 
'''Laboration:''' Friktion
 
'''Uppgift:''' Dessa två sidor på wikipedia är en smula oklara när de skriver om Joule, Watt och Wattsekunder. Gå in och redigera detta så det blir bättre: http://sv.wikipedia.org/wiki/Watt och http://sv.wikipedia.org/wiki/Effekt.
 
== Energiproduktion och energianvändning, sid 93-95 ==
 
ons v 46
 
'''Laboration:''' Krafter och kraftmoment
 
Här finns inga egna uppgifter utan vi går direkt på A- och B-uppgifterna sid 98-100 och repeterar inför provet.
 
== Laboration: Energiomvandling ==
 
Tisdag vecka 47
 
<youtube>Rn470XtSYK0</youtube>
 
Efter laborationen repeterar vi inför provet:
 
--[[Användare:Hakan|hakan]] 22 november 2011 kl. 15.35 (UTC)
 
=== Repetition inför provet ===
 
'''Rekommenderade Blandade A-uppgifter att lösa:'''
 
Om ni har ont om tid tycker jag ni ska fokusera på att lösa dessa uppgifter:
 
523, 524, 525, 526, 527, 528, 529, 531, 533,
 
[[Media:523-533-FysikA.pdf|Lösningar till uppgifterna 523-533]].
 
Om ni har mer tid är alla övriga uppgifter nyttig träning.
 
[[Media:Frukt-29112011163401.pdf|Facit med lösningar]] till provet.
 
== Prov onsdag v 47 ==


= 6 Tryck =
= 6 Tryck =

Versionen från 8 december 2011 kl. 13.05

Planering

Grovplanering av Fysik A för NV-klassen

Kollaborativt

http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och

http://learnphysics.ning.com/

Laborationer

Pendeln

Laboration - Densitet

Prover att mäta på: 

Pb, Al, Fe, Cu, Sn, Zn, Bu, metallcylinder, sten.

Enhetsomvandlingar: 

1 ml = 1 cm3 = 10-6 m3
1000 kg/m3 = 1 g/cm3

Sidor i formelsamlingen: 45, 68, 81.

Tabell: densitet

Bedömningsmatris

Laboration Tyngdaccelerationen

Tempograf

Bedömning: Bedömningsmatris för tyngdaccelerationslabben.

Problem med felaktigt resultat på tyngdaccelerationen

Dessa två olika vt-diagram illustrerar hur man med samma mätdata kan få två olika resultat beroende på hur man gör.

Här är två vt-diagram. Det till vänster ger fel värden på tyngdaccelerationen. I korthet beror det på att man använder hastigheter baserat på intervallet från början till mätpunkten. Det blir som att använda medelhastigheten. Jämför med uttrycket s = at2/2 vilket ger att a = 2 s/t2.

Man måste jobba med delta s och delta-t för att det ska funka. Se diagrammet till höger

GeoGebra

GeoGebra är ett gratisprogram som jag använt för att rita grafer och derivera mm. Filen finns här.

Laboration - Friktion

Bedömning:

Exempel på mätvärden då normalkraften varierar.

Laboration - Kraftmoment

Laboration - Energi

Laboration - Arkimedes

Idéer till kommande labbar

Introduktion till fysiken

lektion 1 - Introduktion

Fy A Kursplan från Kursinfo

Min kursplanering delas ut.

Fysik A på Wikibooks

Åtta labbar. Fem godkända för att få godkänt. Dela ut labben om densitet med läxa att plugga på inför nästa vecka.

Bestäm när vi ska labba i halvklass enligt schemat. Dela klassen i två halvor enligt klasslistan.

Att dela ut: böcker, formelsamlingar, labbar, kurplaneringar

Lektion 2 - Vad är fysik, sid 6-8, sid 9-11

Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.

Läxa: Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.

Fysikaliska modeller

Vardaglig förståelse: 

Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.

Newtons andra lag 

En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.

Utvecklingen av fysikaliska modeller

Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg. 

Vatten fryser vid noll.
Men om det är salt sjunker fryspunkten.

Dokumentation

Experiment

Fysik och andra vetenskaper

Reflektera: Skriv svar på frågorna på sid 11. Fundera, diskutera och skriv utförligt.

Formelhantering

Visa formelhantering. 

U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.

Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar.

Pendeln

Lektion 3 - Enheter och prefix

’’’SI-enheterna’’’’ Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter

’’Prefix’’’ Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro. Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde. Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23. Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)

  • Densitet
  • Mätnoggrannhet och värdesiffror
  • Problemlösning

Jobba

  • Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
  • Reflektera sida 21
  • Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
  • Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.

Läxa tom sid 20

Rörelse

Newtons kraftlagar

Energi

6 Tryck

Genomgång av provet

Idé: Vi skulle kunna göra en egen formelsamling med de beteckningar som stämmer med bokens. Den kunde vara på wikiskola.

Intro: Filmen med tunnan. Plus mina elevers Colaburksfilm.

  • Åkes infoblad om sinus och cosinus, mm.
  • Stencilerna fr TEDT

Tryck mellan fasta kroppar, sid 105-106

p = F / A
.
där p är trycket i N/m<top>2</top> = pascal, Pa
F är kraften, ofta mg. Kraften anges i Newton, N.
A är arean i m<top>2</top>

Lösningar till uppgifterna 600-607

Tryck i vätskor och gaser, s 107-111

En tillbakablick

GGB med mätvärden och derivator

Tryck i vätskor 

p = rå g h  (Pascals lag)

Häverten (Wikipedia)

Hydrostatiska paradoxen 

Trycket på botten av ett kärl beror bara på djupet inte på formen.
Med djupet menas avståndet upp till vattenytan.

Pascals princip 

Trycket i någon del av vätskan överförs till alla delar av vätskan.

(P1) = (P2)

(F1)/(A1) = (F2)(A2)
CC By
CC By
Load video
YouTube
Load video
YouTube

Den övre/vänstra filmen innehåller ett fel, vilket? Den högtra är bra men använcder ovanliga enheter. Var används dessa?

Evighetsmaskiner finns inte eller hur...

Troll Physics

Lösningar: Lösningar till uppgifterna 608-613

Archimeds princip, s 112-114

Fingret i vattenglaset:

Lösingar: Lösningar till uppgift 614-620

Lufttryck, s114-117

By

Läs om barometern.

Lösningar: Lösningar till uppgift 621-625

Allmänna gaslagen, s 118-120

Allmänna gaslagen
pV = nRT
där p = trycket, V är volymen, T = temperaturen, n är antalet partiklar i gasen och R är allmänna gaslagen.
R = 8.314 J/(mol*Kelvin)

Här är två olika simuleringar av gaser i behållare:

Gas Properties
Click to Run
States of Matter
Click to Run

En klurig film

Nu är vi klara med detta kapitel och har alla verktygen för att förklara vardagliga fenomen exempelvis det i filmen nedan:

Load video
YouTube

Dela ut labbinstruktion till Arkimedeslabb.

Laboration - Arkimedes

Vi labbar i helklass. läd på instruktionen i förväg.

Prov

Vi flyttar inte provet pga NP Ma1C. Jag får fixa en vikarie.

Öva på ett gammalt prov från Örebro.

7 Värme och temperatur

Mysteriet med värme och temperatur, s 129-131

Materiens tillstånd, s132-137

Värmeöverföring, s 138-146

8 Elektricitet

Lästips

Laddning, s155-160

Här kommer ne film från Khan Academy. Det finn många fler i serien. Det fina med filmerna är at tde har undertexter (subtitles). Det finns redan textat på flera språk men vi ska bidra med översättningar till svenska. Det är lätt. Man ska ffar en inloggning på Universal subtitles och sätter igång.

Ledare, halvledare och isolatorer, s 161-167

Grundläggande kopplingar, s 167-173

Elektromotorisk spänning och polspänning, s 174-176

Elektriska fält, s177-180

9 Optik

GeoFGebra-länkar:

Vad är ljus?, s 189-197

Ljusets brytning, s198-203

Färger, s 204-207

Linser, s 208-211

Linsens förstoring, s 212-215

Kameran och ögat, s 215-219

Optiska instrument, s 220-225

10 Mikrokosmos och makrokosmos

Kan man alltid dela något i mindre bitar?, s235-240

Vad finns bortom nästa kulle?, s 240-245

Hämtad från ”https://wikiskola.se/index.php?title=Fysik_A&oldid=10832”