Fysik A: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
Rad 93: | Rad 93: | ||
Sedan genomgång om: | Sedan genomgång om: | ||
’’’SI-enheterna’’’’ | |||
Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter | |||
’’Prefix’’’ | |||
Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix | |||
Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro. | |||
Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde. | |||
Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23. | |||
Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan) | |||
* Densitet | * Densitet | ||
* | * Mätnoggrannhet och värdesiffror | ||
* Problemlösning | * Problemlösning | ||
Versionen från 12 september 2011 kl. 20.02
Kollaborativt
http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och
Vecka 34-35 - Intro
lektion 1 - Introduktion
Min kursplanering delas ut.
Åtta labbar. Fem godkända för att få godkänt. Dela ut labben om densitet med läxa att plugga på inför nästa vecka.
Bestäm när vi ska labba i halvklass enligt schemat. Dela klassen i två halvor enligt klasslistan.
Att dela ut: böcker, formelsamlingar, labbar, kurplaneringar
Lektion 2 - Vad är fysik, sid 6-8, sid 9-11
Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.
Läxa: Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.
Fysikaliska modeller
Vardaglig förståelse:
Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.
Newtons andra lag
En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.
Utvecklingen av fysikaliska modeller
Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg. E
Vatten fryser vid noll. Men om det är salt sjunker fryspunkten.
Pendellaboration i datorn: PhET Colorado
Det här är en simulering av en pendel. Man kan variera längd och massa på pendel samt variera utslagsvinkeln. Detta är en fysikalisk modell. Undersök modellen och ta reda på hur pendelns längd, massa och vinkel påverkar svängningstiden (peerioden).
Den enkla modellen T = 2 pi rot(l/g) är en förenkling och approximation av sin(täta) = täta. Den fungerar för små vinklar, jmf wikipedia.
Utveckla modellen: Man kan koppla på friktion och variera gravitationen.
Dokumentation
Experiment
Fysik och andra vetenskaper
Reflektera: Skriv svar på frågorna på sid 11. Fundera, diskutera och skriv utförligt.
Formelhantering
Visa formelhantering.
U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar.
Laboration - Densitet
Prover att mäta på:
Pb, Al, Fe, Cu, Sn, Zn, Bu, metallcylinder, sten.
Enhetsomvandlingar:
1 ml = 1 cm3 = 10-6 m3 1000 kg/m3 = 1 g/cm3
Sidor i formelsamlingen: 45, 68, 81.
Lektion 3 - Snabblabb med pendel och jobb med enheter och prefix
Testa modellen: Jämför med verkliga tyngder/pendel. Exempel på google docs.
Den intresserade läser gärna Pendulum Mathematics
Läs mer: Wikipedia om Pendeln och engelska versionen Dokumentation: Beskriv detta i ord. Rita grafer i Excel om du hinner.
Först en kort labb där alla får testa modellen från Colorado mot verkliga pendlar.
Redovisning i Excel
Sedan genomgång om:
’’’SI-enheterna’’’’ Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter
’’Prefix’’’ Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro. Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde. Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23. Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)
- Densitet
- Mätnoggrannhet och värdesiffror
- Problemlösning
Jobba
- Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
- Reflektera sida 21
- Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
- Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.
Läxa tom sid 20
Vecka 36-38: Rörelse
Lektion 4 - Rörelse
Vi behöver jobba färdigt med SI-enheter, sid 21-23.
Länkar
Innehålll
Föremål i rörelse
medelhastighet
hastighet som vektor
’’’Film’’’
Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=OYuJXnwDPIE
Beskriv rörelsen med ord Beskriv diagramet Försök Göra en kurva med hastigheten.
Förklara hur man går till väga när man räknar ut hastigheten med hjälp av mätpunkter i Excel.
Hur långt hann vi? DEDT10 han göra v-t-kurvor men vi hann inte med att diskutera dem. Ska de vara räta eller ska de krökas som min? Samma ungefär med NV, dock ej vt-kurvor alls. Lektion 2 om rörelse Se en film ?
Ventenskapshistoria
Nicolaus Copernicus, 19 February 1473 – 24 May 1543) Tycho Brahe, (14 December 1546 – 24 October 1601), Galileo Galilei, 15 February 1564– 8 January 1642 Johannes Kepler, December 27, 1571 – November 15, 1630) Sir Isaac Newton (25 December 1642 – 20 March 172 Länkar http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_classical_mechanics http://en.wikipedia.org/wiki/Newtonian_physics http://en.wikipedia.org/wiki/Physics http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_classical_mechanics http://en.wikipedia.org/wiki/Isaac_Newton http://sv.wikipedia.org/wiki/Isaac_Newton Film http://www.sli.se/prodinfo.asp?sid=a1a52336-9fe5-4613-ac0f-6521f7bd4973&a=DVD++811 http://www.sli.se/prodinfo.asp?sid=a1a52336-9fe5-4613-ac0f-6521f7bd4973&a=DVD+2021 http://learnphysics.ning.com/video/newtons-laws-of-motion-1 http://learnphysics.ning.com/video/dropping-a-feather-and-a laboration med kakform http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg/2.2454/2.2911/2.3199/laboration-luftmotstand-1.20470 http://www.kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/M2_1_2_250_fritt_fall_luft.htm Planeringslänkar http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/M2_1_0_030_hastighet.htm http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/M2_1_1_050_Rorelsegrafer.htm
Lektion 5
Repetera S-t-diagram och medelhastighet s 24-26, 30-32. Vi tittat på våra diagram från filmen. Vi räknar ut medelhastigheten ∆s/∆t. Hastighet som en vektor, s 28-29. Gör arbetsblad vektorer. Acceleration och v-t-diagram. S 33-38
Exttra
Fysik för under f Euro Fasta nyckeln och gemet. Gausskanonen.