Luft: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
En molekyl är två eller flera atomer som sitter ihop. Molekylerna i kvävgas har två kväveatomer som sitter ihop. Syrgasmolekylerna har också atomerna som sitter ihop två och två. Därför skriver man formlerna N2 respektive O2. | En molekyl är två eller flera atomer som sitter ihop. Molekylerna i kvävgas har två kväveatomer som sitter ihop. Syrgasmolekylerna har också atomerna som sitter ihop två och två. Därför skriver man formlerna N2 respektive O2. | ||
'''Atmosfären''' | |||
Luften finns i ett tunt skikt runt jorden. Skiktet är tunt jämfört med jordens diameter som är drygt 10 000 km. Luftskiktet kallas för atmosfär. Atmosfären tar slut på cirka 100 km höjd. Luften i atmosfären hålls kvar runt jorden genom gravitationen som påverkar varje molekyl i luften. varje liten kvävemolekyl påverkas av jordens dragningskraft som drar den mot jordens centrum. Samma med syremolekylerna och alla andra molekyler. Molekylerna rör sig och krockar med varandra och det ger upphov till det lufttryck vi kan mäta. Ju längre från jorden desto svagare dragningskraft. Därför tunnas luften ut längre bort från jorden. Ett annat sätt att beskriva det är att luftens densitet minskar ju längre från jorden man kommer kommer. Eller uttryckt på ett annat sätt: Ju högre upp man kommer desto glesare är det mellan molekylerna. | Luften finns i ett tunt skikt runt jorden. Skiktet är tunt jämfört med jordens diameter som är drygt 10 000 km. Luftskiktet kallas för atmosfär. Atmosfären tar slut på cirka 100 km höjd. Luften i atmosfären hålls kvar runt jorden genom gravitationen som påverkar varje molekyl i luften. varje liten kvävemolekyl påverkas av jordens dragningskraft som drar den mot jordens centrum. Samma med syremolekylerna och alla andra molekyler. Molekylerna rör sig och krockar med varandra och det ger upphov till det lufttryck vi kan mäta. Ju längre från jorden desto svagare dragningskraft. Därför tunnas luften ut längre bort från jorden. Ett annat sätt att beskriva det är att luftens densitet minskar ju längre från jorden man kommer kommer. Eller uttryckt på ett annat sätt: Ju högre upp man kommer desto glesare är det mellan molekylerna. | ||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_atmosf%C3%A4r Atmosfären] är ett tunt skikt. består av syre och kväve. Syre 21 %. Kväve 78 %. | |||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid Koldioxid], vattenånga, ädelgaser. | |||
''' | '''Syre till förbränning''' | ||
Det behövs syre för en förbränning. Om du blåser på glöden i en grill kan du få den att flamma upp. Om du tar bort syret kring en eld slocknar den. Det är så brandfiltar fungerar. Det finns ett test för att se om en gas är syrgas. Det går till så att man stoppar ner en glödande sticka i gasen som ska testas. Om det är syre börjar glöden brinna. | |||
Kväve används exempelvis till kylning och i handelsgödsel. | |||
9. Först kyler man ner luften så att den blir flytande. Sedan utnyttjar man luftgasernas olika kokpunkter för att skilja dem åt genom destillation. | |||
• Eftersom saker brinner bättre ju mer syre det finns så skulle det vara gott om explosionsartade bränder. Om några djur överhuvudtaget skulle överleva alla eldar så skulle de ha mindre lungor än nu eftersom det skulle vara lättare att få tillräckligt med syre ur luften. Om det utvecklades människor, skulle de ha svårt att utnyttja elden på ett reglerat sätt, eftersom allt skulle brinna fortare och lättare. | |||
'''nederbörd''' | '''nederbörd''' | ||
| Rad 56: | Rad 58: | ||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Syre Syre] lvsviktigt för allt levande. | [http://sv.wikipedia.org/wiki/Syre Syre] lvsviktigt för allt levande. | ||
Syret används vid järnframställning och papperstillverkning, i syrgasmasker och vid svetsning. | |||
Syre gör att det rostar. Kallas oxidering. | Syre gör att det rostar. Kallas oxidering. | ||
Versionen från 28 mars 2011 kl. 09.22
Lektionsplanering
lektion 1 - Böcker, läxa 1
Böcker
Dela ut böcker.
genomgång
- Arbetsplan
- Diskussion kring uppslaget sid 52-53 i Spektrum kemi.
- Översikt över kursen.
läxa
Läxa är att läsa kap 4.1 till på torsdag. Sidorna 54-57 i Spektrum kemi-boken. Sid 31-32 i Lightboken
Luften
I luften finns det mest kväve och ganska mycket syre. Ungefär en femtedel är syre. Mer exakta siffror är att luften innehåller 78 % kväve och 21 % syre,
Dessutom finns det koldioxid som kommer från utandningsluft och förbränning, mm. Andelen koldioxid är bara 0,04 %.
Luften innehåller även ädelgaserna argon, 0,93 % och neon. Alla dessa gaser är blandade med varandra. Syremolekyler, kvävemolekyler och alla andra gasmolekyler far runt kors och tvärs och helt blandade med varandra. men det finns förstås flest kvävemolekyler.
Övriga gaser i mycket små mängder är metan, kolmonooxid och dikväveoxid.
Molekyler
En molekyl är två eller flera atomer som sitter ihop. Molekylerna i kvävgas har två kväveatomer som sitter ihop. Syrgasmolekylerna har också atomerna som sitter ihop två och två. Därför skriver man formlerna N2 respektive O2.
Atmosfären
Luften finns i ett tunt skikt runt jorden. Skiktet är tunt jämfört med jordens diameter som är drygt 10 000 km. Luftskiktet kallas för atmosfär. Atmosfären tar slut på cirka 100 km höjd. Luften i atmosfären hålls kvar runt jorden genom gravitationen som påverkar varje molekyl i luften. varje liten kvävemolekyl påverkas av jordens dragningskraft som drar den mot jordens centrum. Samma med syremolekylerna och alla andra molekyler. Molekylerna rör sig och krockar med varandra och det ger upphov till det lufttryck vi kan mäta. Ju längre från jorden desto svagare dragningskraft. Därför tunnas luften ut längre bort från jorden. Ett annat sätt att beskriva det är att luftens densitet minskar ju längre från jorden man kommer kommer. Eller uttryckt på ett annat sätt: Ju högre upp man kommer desto glesare är det mellan molekylerna.
Atmosfären är ett tunt skikt. består av syre och kväve. Syre 21 %. Kväve 78 %.
Koldioxid, vattenånga, ädelgaser.
Syre till förbränning
Det behövs syre för en förbränning. Om du blåser på glöden i en grill kan du få den att flamma upp. Om du tar bort syret kring en eld slocknar den. Det är så brandfiltar fungerar. Det finns ett test för att se om en gas är syrgas. Det går till så att man stoppar ner en glödande sticka i gasen som ska testas. Om det är syre börjar glöden brinna.
Kväve används exempelvis till kylning och i handelsgödsel. 9. Först kyler man ner luften så att den blir flytande. Sedan utnyttjar man luftgasernas olika kokpunkter för att skilja dem åt genom destillation. • Eftersom saker brinner bättre ju mer syre det finns så skulle det vara gott om explosionsartade bränder. Om några djur överhuvudtaget skulle överleva alla eldar så skulle de ha mindre lungor än nu eftersom det skulle vara lättare att få tillräckligt med syre ur luften. Om det utvecklades människor, skulle de ha svårt att utnyttja elden på ett reglerat sätt, eftersom allt skulle brinna fortare och lättare.
nederbörd
vattenånga kan kondensera på partiklar och bli vattendroppar. regn och snö
Syre
Syre lvsviktigt för allt levande.
Syret används vid järnframställning och papperstillverkning, i syrgasmasker och vid svetsning.
Syre gör att det rostar. Kallas oxidering.
Syre används till att bleka papper. Används vid svetsning.
Syrgas till bergsbestigare, dykare.
Scheele upptäckte syret.
Kväve
Gödning.
Kylning. Flytande kväve.
Separera gaser
man kyler dem till kokpunkten.
Uppgift: Först bloggar de svar på rågor som vanligt. De som blir klara får läsa texter på webben.
Lektion 2 - 4.2
Lektion 12 - Skriva i wikin
Datorövning: I wikin: En lista med viktiga begrepp och stödord i kursiv stil. Eleverna ska bygga meningar kring varje ord och hitta bilder som illustrerar. Rubbar och grupper om tre. Ett ord per grupp