Potenser: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
Rad 77: | Rad 77: | ||
</html> | </html> | ||
== | == Lär mer == | ||
{| class="wikitable", align="right" | |||
|- | |||
| {{sway | [https xxxx]}}<br> | |||
|- | |||
| {{gleerups| [https xxxr] }}<br> | |||
|- | |||
| {{matteboken |[https xxxxmer] }}<br> | |||
|} | |||
[[Tiopotenser_och_prefix|Tiopotenser och prefix]] | [[Tiopotenser_och_prefix|Tiopotenser och prefix]] |
Versionen från 15 januari 2018 kl. 21.08
|
Aktivitet
Gruppaktivitet i Gleerups. Nollor.
Övningsuppgifter Gleerups: Potenslagarna.
Kliring: Tala om vilket tal som är störst utan att använd miniräknare.
[math]\displaystyle{ 2^36 eller 3^24 }[/math]
GeoGebra
Pröva på potensreglerna själv. Dra pricken "typ av uppgift" för att testa dig själv på olika regler. Välj visa svar när du vill kontrollera din egen lösning.
Teori om potenser
En potens är ett uttryck som består av en bas och en exponent.
I sin enklaste form definierar vi potenser som resultatet av upprepad multiplikation.
Exempel |
---|
43 (utläses 4 upphöjt till 3) blir 4 · 4 · 4 = 64. |
Potenser underlättar hanteringen (bland annat multiplikation och division) av stora tal. Primtalsfaktorisering är en stor del i det, men när vi väl har våra faktorer ser vi att de har en tendens att återkomma, då snyggar potenser upp vårt uttryck.
När basen är 10 och exponenten är ett heltal kallar vi potensen för en tiopotens. Med tiopotenser kan vi beskriva storleksordningen av reella tal.
Potenser kommer även senare att bli vår koppling till logaritmer.
Potenslagarna
Följande potenslagar gäller för potenser med reella exponenter.
Öva potenser
GeoGebra
Två övningar från Visuell matematik:
Lär mer
|
|
|
Exit ticket
Exit ticket Potenser