Konservburken: Skillnad mellan sidversioner
Milan (diskussion | bidrag) |
Milan (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
=== Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället === | === Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället === | ||
När mer och mer av världen utforskades på 1800talet så fick konserveringsburken en större betydelse på grund av dens hållbara egenskaper och lätta förvaring, altså växte efterfrågan på konserver betydligt mycket mer. | |||
Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna. | Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna. | ||
Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat. | Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat. '''1.''' | ||
källa: | källa: | ||
[http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html 1] | Foodreference [http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html 1] | ||
Versionen från 17 januari 2017 kl. 09.27
© Gustav, Milan, Rahber och Kamaal
Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället
När mer och mer av världen utforskades på 1800talet så fick konserveringsburken en större betydelse på grund av dens hållbara egenskaper och lätta förvaring, altså växte efterfrågan på konserver betydligt mycket mer.
Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna.
Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat. 1.
källa: Foodreference 1