Papper: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 36: | Rad 36: | ||
== Framställning == | == Framställning == | ||
Paper framställs från papersmassa som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av paper | |||
Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning. | |||
Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. Vedflis kokas i lösningar av svaveldioxid (svaveldioxid löst i alkali tills pH-värdet blir ca 7 eller lägre), och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen. | |||
Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i vitlut, en starkt alkalisk lösning av natriumsulfid och natriumhydroxid. | |||
Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin. Den är gjord av cellulosahaltiga fibrer från ved. Ved är det mest använda matrealet för att få fram pappret, förr använde man textillumpar, halm, lin, hampa och bomull. | Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin. Den är gjord av cellulosahaltiga fibrer från ved. Ved är det mest använda matrealet för att få fram pappret, förr använde man textillumpar, halm, lin, hampa och bomull. | ||
I Sverige så har man fortsatt att tillverka handgjort papper med bekanta vattenmärken (som till exempel bikupan). | |||
Formning för hand omfattar följande steg: | Formning för hand omfattar följande steg: | ||
| Rad 54: | Rad 57: | ||
* appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera. | * appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera. | ||
{{svwp|papper}} | {{svwp|papper}} | ||
Paper framställs från papersmassa som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av paper | |||
Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning. | |||
Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. Vedflis kokas i lösningar av svaveldioxid (svaveldioxid löst i alkali tills pH-värdet blir ca 7 eller lägre), och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen. | |||
Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i vitlut, en starkt alkalisk lösning av natriumsulfid och natriumhydroxid. | |||
== Historia == | == Historia == | ||
| Rad 72: | Rad 82: | ||
Kostnaden för 500st tonpapper kostar 178,75kr | Kostnaden för 500st tonpapper kostar 178,75kr | ||
500 ark a4 för 35kr - syntetiskt matrial | |||
Gjord i sverige, biologiska och ekologiska lägger till extra kostnader vid production och leder till ett dyrare slut pris, | |||
http://centralshoppen.se/tonpapper-a4-rod-500fp-p-6577 | http://centralshoppen.se/tonpapper-a4-rod-500fp-p-6577 | ||
| Rad 87: | Rad 100: | ||
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Papper | * http://sv.wikipedia.org/wiki/Papper | ||
* http://sv.wikipedia.org/wiki/Papperets_historia | * http://sv.wikipedia.org/wiki/Papperets_historia | ||
Versionen från 28 september 2016 kl. 07.46
Av:Daniel
Materialegenskaper:
Densitet:
Mäts i g/cm3 Varierar kraftigt beroende på papperstyp. Kopieringspapper 0,75±0,2 g/cm3.
Ytvikt (ej att missta för densitet):
Papper som erhålls från pappersmaskiner kan variera från 6 g/m² (för mjukpapper) upp mot 400 g/m² (för flerskiktskartong, ej well). Normal ytvikt för till exempel kopieringspapper är 80 g/m².
Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin
Värmeledningsförmåga [W/(m K)]
0.036 och 0.037 W/mK
Hårdhet
Papper är för mjuk för att finnas i Mohs måttet.
Användning
Papper används inom tre huvudområden:
- Till skrivning och tryckeri som t.ex tidningar.
- Till förpackningsmaterial (kartong, äggkartonger och annat kraftpapper)
- För hygienändamål (mjukpapper eller servet).
Rita på paper, man också trycka texter och bilder på paper. Man kan torka upp vätsker, man kan tänd eld på det, ofta och man kan även använda det som Isolerings matriel, backplåts paper. papers miniatyrer och origami.
Framställning
Paper framställs från papersmassa som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av paper
Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. Vedflis kokas i lösningar av svaveldioxid (svaveldioxid löst i alkali tills pH-värdet blir ca 7 eller lägre), och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen. Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i vitlut, en starkt alkalisk lösning av natriumsulfid och natriumhydroxid. Papper tillverkas i massa- och pappersindustrin. Den är gjord av cellulosahaltiga fibrer från ved. Ved är det mest använda matrealet för att få fram pappret, förr använde man textillumpar, halm, lin, hampa och bomull.
I Sverige så har man fortsatt att tillverka handgjort papper med bekanta vattenmärken (som till exempel bikupan).
Formning för hand omfattar följande steg:
- Formaren uppfångar ur kypen en avpassad mängd av den 50-70 °C varma, utspädda massan på den med en lös däckelramen kantad arkform, ofta med metallduk eller med annat karakteristiskt viramönster. Han skakar arkformen horisontellt, under det att vattnet rinner av, så att en jämntjock fiberyta (arket) erhålles.
- Formaren avlämnar formen till guskaren som trycker av arket mot en yllefilt. En på detta sätt bildad stapel av papper med filtmellanlägg pressas och tas isär.
- Därefter pressas papperet separat.
- torkning,
- limning genom neddoppning i tunt lim (såvida massan inte redan blivit limmad),
- limtorkning,
- sortering och
- appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera.
Paper framställs från papersmassa som kommer ifrån en kemisk eller mekanisk procces. Vad som händer är att fiberna och cellulosahalten genom går en kemisk och mekanisk procces som leder till en massa som kan genom olika medel proccesera för framställning av paper
Det finns en olika procceser som används, mekanisk tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar (raffinörer) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt lignin, är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85-90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
Sulfitprocessen var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. Vedflis kokas i lösningar av svaveldioxid (svaveldioxid löst i alkali tills pH-värdet blir ca 7 eller lägre), och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen. Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i vitlut, en starkt alkalisk lösning av natriumsulfid och natriumhydroxid.
Historia
Under Antiken så använde man sig främst av papyrus för bilder och skrift. Det började i det gamla Egypten men snart så var även Antikens Grekland och Rom introducerade till det. Papyrus blev det dominerande materialvalet i hela världen när det gällde bilder och skrift från ca 3000 f. Kr. till 500 e. Kr. då det I Europa blev ersatt av pergament. Order papper härstammar till och med från Papyrus.
Uppfinningen av papperstillverkningen går till år 105 e.Kr. Det var Tsai Lun (en tjänsteman vid det kejserliga hovet i Kina)som först skapade papper för att kunna köpa sin frihet. Tillverkningskonsten begränsades till Kina under lång tid för en anledning och först på 600-talet började papper tillverkas i Japan. Det äldsta återfunna papperet dateras till år 264.
Papperstillverkning spred sig långsamt västerut och år 751 började papper tillverkas i Samarkand i Buchara. Samarkand blev en huvudort för papperstillverkningen. Senare uppblomstrade den i Bagdad och spred sig därifrån till länderna kring Medelhavet. Grekerna lärde sig pappersmakarkonsten direkt i Asien på 800-talet. På 900-talet blev Kairo i Egypten en huvudplats för papperstillverkning, därefter följde Damaskus i Syrien, Tabris i Persien, Danlatabad i Indien och Fes i norra Afrika, som säten för en utvecklad pappersfabrikation. Därefter
Pris
Kostnaden för 500st tonpapper kostar 178,75kr
500 ark a4 för 35kr - syntetiskt matrial Gjord i sverige, biologiska och ekologiska lägger till extra kostnader vid production och leder till ett dyrare slut pris,
http://centralshoppen.se/tonpapper-a4-rod-500fp-p-6577
Länkar
Pris skillnader av paper (nedanför)
- http://www.rajapack.se/kontorsartiklar/papper/kopieringspapper/kopieringspapper-zoom-a4_OFF_NO_0689.html;pgid=HK92wLJyWUZSR0.MWGSLXdkc0000bOpJWeuQ;sid=2O57qQRHUAxpqVLsw_NfYPlNWYbEvkDPrAam9NHywFNl4wEinHLnGeGGe_w0gaTmNe7Yu0tvwFNl4w==
- http://www.ratdawandoubleapapers.com/?gclid=Cj0KEQiAlae1BRCU2qaz2__t9IIBEiQAKRGDVZonupZJsqlQzMzm6Oi7ptrlcQfcQZPRkMrSle-Gu5UaAmW78P8HAQ
Historia av paper (nedanför)
Tillverkning av paper (nedanför)