Orientering om ljudstyrka och dopplereffekt: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 42: | Rad 42: | ||
[[Fil:Doppler_effect.jpg|mini|Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut [[vågrörelse]]r. [[Våglängd]]en blir kortare till vänster och längre till höger.]] | [[Fil:Doppler_effect.jpg|mini|Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut [[vågrörelse]]r. [[Våglängd]]en blir kortare till vänster och längre till höger.]] | ||
[[Fil:Doppler_effect_diagrammatic.svg|miniatyr|höger|300px|Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig.]] | [[Fil:Doppler_effect_diagrammatic.svg|miniatyr|höger|300px|Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig.]] | ||
'''Dopplereffekt''' är ett | '''Dopplereffekt''' är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören. Först med att beskriva dopplereffekten var Christian Doppler 1842. Det allra lättast iakttagbara exemplet på dopplereffekten är ljudsirenerna på ambulanser eller polisbilar, som tycks minska i frekvens då de passerar observatören. Bland annat en dopplerradar använder sig av dopplereffekten. | ||
=== Formler === | |||
Boken tar inte upp hur man räknar med Doppler effekt men formler och härledning finns på {{enwp|Doppler_effect}} | Boken tar inte upp hur man räknar med Doppler effekt men formler och härledning finns på {{enwp|Doppler_effect}} | ||
Versionen från 26 mars 2015 kl. 23.08
Ljudets utbredningshastighet
- 340 m/s i luft.
- molekylens mass, lättare ger högre hastighet
- högre temperatur ger högre hastighet
- högre i vätskor
- ännu högre i metaller
Ljudintensitet och ljudstyrka
_-_filtered.jpg)
Intensiteten I, W/m.
Ljudnivå
Ljudnivån för ljudintensiteten uttrycks matematiskt som
- [math]\displaystyle{ L_I = 10 \log_{10} {I \over I_0}\mbox{ dB} }[/math], där [math]\displaystyle{ I }[/math] är ljudintensiteten för det ljud vars ljudnivå mäts och [math]\displaystyle{ I_0 }[/math] är referensvärdet.
Frekvensomfång
Som unga kan vi människor uppfatta ljud mellan 20 och 20 000 Hz, men redan i 20-årsåldern börjar känsligheten för höga frekvenser minska. Försämringen har traditionellt varit tydligare för män än för kvinnor. Frekvensomfånget kallas också för hörbarhetsområde.
I 60-årsåldern brukar man kunna uppfatta toner mellan 20 och 10 000 Hz. För den oinsatte kan det tyckas som om halva registret är borta men så illa är det inte. Tonskalan är logaritmisk så att en fördubbling av frekvensen representerar en oktav – det är alltså lika många toner mellan 20 och 40 Hz som mellan 10000 och 20000Hz. Följaktligen är bara en oktav av tio borta. Dessutom har akustiska musikinstrument inga grundtoner över 4400 Hz, däröver finns bara övertoner.
Så fungerar hörseln
Dopplereffekt
Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören. Först med att beskriva dopplereffekten var Christian Doppler 1842. Det allra lättast iakttagbara exemplet på dopplereffekten är ljudsirenerna på ambulanser eller polisbilar, som tycks minska i frekvens då de passerar observatören. Bland annat en dopplerradar använder sig av dopplereffekten.
Formler
Boken tar inte upp hur man räknar med Doppler effekt men formler och härledning finns på Wikipedia:Doppler_effect
Stående vågor i instrument
Vad lär man sig på högskolan?
Här är ett kursmaterial för M-linjen (Maskin) vid Linköpings tekniska högskola. Akustik och hela Introduktionskursen i fysik.
Instrument, ljud och Audacity
