Tenn: Skillnad mellan sidversioner
Xodiac44 (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 14: | Rad 14: | ||
* Mohs - Hårdhet 1,5 | * Mohs - Hårdhet 1,5 | ||
=== | === Användningsområden === | ||
Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter. | |||
"" | ""Tennlegeringar"" | ||
*Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar) | *Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar) | ||
Rad 38: | Rad 37: | ||
_ | _ | ||
=== | === Förekomst === | ||
Tenn | Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen. | ||
De 20 största tennproducenter i världen (2003) | De 20 största tennproducenter i världen (2003) | ||
Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005) | Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005) | ||
Rankning Land mängd (i t) | Rankning Land mängd (i t) | ||
# 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980 | # 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980 | ||
# 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900 | # 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900 | ||
# 3 Bolivia 16 754 ----- 13 | # 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427 | ||
# 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360 | # 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360 | ||
# 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218 | # 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218 | ||
Rad 57: | Rad 56: | ||
# 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4 | # 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4 | ||
Historia | === Historia === | ||
Tenn har | Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. | ||
Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn. | |||
Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn. | |||
Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum | Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain. | ||
=== | === Egenskaper === | ||
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall | Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten | ||
==== | ==== Pris ==== | ||
Tenn kostar ca 166kr kg | Tenn kostar ca 166kr/kg | ||
=== Källor: === | === Källor: === |
Versionen från 8 november 2013 kl. 12.36
Av Ludvig Jealmo
Materialegenskaper
- Densitet 7310 kg/m^3
- Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin
- Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)
- Resistivitet 1,01*10^-7
- Mohs - Hårdhet 1,5
Användningsområden
Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.
""Tennlegeringar""
- Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)
- Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)
- Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)
- Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)
- Malm (80 % koppar, 20 % tenn)
- Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)
- Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)
- Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)
- Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)
- Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)
- Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)
- Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)
- Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)
_
Förekomst
Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.
De 20 största tennproducenter i världen (2003) Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005)
Rankning Land mängd (i t)
- 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980
- 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900
- 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427
- 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360
- 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218
- 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190
- 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54
- 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21
- 9 Australien 1465----- 19 Niger 17
- 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4
Historia
Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.
Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.
Egenskaper
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten
Pris
Tenn kostar ca 166kr/kg
Källor:
- http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd
- http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0
- https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&safe=off
- https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar