Geometri 2C: Skillnad mellan sidversioner
WilliamM (diskussion | bidrag) |
WilliamM (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 159: | Rad 159: | ||
=== WilliamM - Mittpunktsformeln === | === WilliamM - Mittpunktsformeln === | ||
[[Bild:Mittpunktsformeln.png|thumb|200px|Illustration av mittpunktsformeln. P<sub>1</sub> och P<sub>2</sub> är godtyckliga punkter i ett koordinatsystem, och M är en punkt som ligger exakt mitt emellan dem. O betecknar [[origo]].]] | |||
''[[DEFENITION]]'' | ''[[DEFENITION]]'' | ||
vvvv | |||
''[[BILDER]]'' | ''[[BILDER]]'' | ||
Versionen från 20 februari 2012 kl. 09.49
En datauppgift
Inloggning på wikiskola
Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn
Kunskapskrav
Betyget E
Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.
Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.
Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.
Eleverna bygger sidorna
Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.
Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.
Minst:
- En film av Matteboken, Bondestam etc
- En Khanlänk
- En text
- En definition
- Ett exempel
- En uppgift
- En bild
- En länk till fler förklaringar
- En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
- Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
Editering
Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.
Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.
Vinklar
Läs Ma2C s. 66-70
Genomgång
Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på Geogebra.se
Definition: Vinkelsumma
Vinkelsumman i en triangel är 180o
Definition: Sidovinklar
Definition: Vertikalvinklar
- Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.
Definition: Alternatvinklar
- Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.
Sats: Yttervinkelsatsen
Bevis: Yttervinkelsatsen
Länkar
Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php
Likformighet och kongruens
s. 71 -74
AmmarA - Likformighet
Text om ..
Definition
Blablabetyder--
Länkar
TildaD - Kongruens
Text om kongruens..
Definition
Kongruens betyder--
Länkar
Längd, area och volyskala
s. 75- 79
Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)
ViktorE Skala
Topptriangel- och transversalsatsen
NilsG Topptriangelsatsen
81- 85
Randvinklar och medelpunktsvinklar
86-91
DenisJ - Randvinkelsatsen
FredrikJ-Bisektrissatsen
Länkar
Text om Bisektrissatsen.....
Defenition...
Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC
Koordinatgeometri
s. 92- 101
RikardM - Avståndsformeln
WilliamM - Mittpunktsformeln
vvvv
FelixN - y=kx+m
Riktningskoefficienten
s. 102 - 104
SamN - riktningskoefficienten
== Definition ==
Länk
lov
Räta linjens ekvation
s. 105-109
HåkanE
Parallella och vinkelriitta linjer
s. 110- 112
SimonS - parallella och vinkelräta linjer
Allmän form (linjens ekvation)
s. 113- 115
Ekvationssystem (grafiskt)
s. 116-119
Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
KevinS - ekvationssystem
- En film av Matteboken, Bondestam etc
- En Khanlänk
- En text
- En definition
- Ett exempel
- En uppgift
- En bild
- En länk till fler förklaringar
- En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria
- Ett försök att förklara vad man ska ha detta till
Ersättningsmetoden
s. 120-122
Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
PatrikS - Ersättningsmetoden
Additionsmetoden
s. 123 -126
Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
RichardS - Additionsmetoden
Lösning till ekvationssystem
s. 127- 128
Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.
JakubW - Lösning till ekvationssystem
Problemlösning med ekvationssystem
s. 129-132
Ekvationssystem med tre obekanta
s. 133-134