|
|
| (368 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| = Kollaborativt = | | == Inför nästa år == |
|
| |
|
| http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och | | Till höste kommer jag att omforma denna sida till att handla om Fysik 1a 150 poäng som jag ska undervisa då: [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=FYS&courseCode=FYSFYS01a#anchor_FYSFYS01a Kursplan Fysik 1a] |
|
| |
|
| http://learnphysics.ning.com/
| | = Planering = |
|
| |
|
| = Vecka 34-35 - Intro =
| | [[Media:NV10_FysikA-planering.pdf|Grovplanering av Fysik A för NV-klassen]] |
|
| |
|
| == lektion 1 - Introduktion ==
| | [[Examansmål och kursplan Fysik]] |
|
| |
|
| [http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=5&skolform=21&id=3053&extraId= Fy A Kursplan från Kursinfo] | | [[Att köpa till fysiken]] |
|
| |
|
| Min kursplanering delas ut.
| | = Kollaborativt = |
|
| |
|
| [http://sv.wikibooks.org/wiki/Fysik_A Fysik A på Wikibooks]
| | http://shareanduse.ning.com/forum/topics/fysiklaerare-anmael-dig-och |
|
| |
|
| Åtta labbar. Fem godkända för att få godkänt. Dela ut labben om densitet med läxa att plugga på inför nästa vecka.
| | http://learnphysics.ning.com/ |
| | |
| Bestäm när vi ska labba i halvklass enligt schemat. Dela klassen i två halvor enligt klasslistan.
| |
| | |
| '''Att dela ut:''' böcker, formelsamlingar, labbar, kurplaneringar
| |
| | |
| == Lektion 2 - Vad är fysik, sid 6-8, sid 9-11 ==
| |
| | |
| Vi ska helt kort diskutera några begrepp som berörs i boken.
| |
| | |
| '''Läxa''': Detta avsnitt får ni läxa att läsa till nästa gång.
| |
| | |
| '''Fysikaliska modeller'''
| |
| | |
| Vardaglig förståelse:
| |
| Det krävs en kraft för att driva något framåt i en konstant fart.
| |
| | |
| Newtons andra lag
| |
| En kraft som verkar på ett föremål leder till en accelererad rörelse.
| |
| | |
| '''Utvecklingen av fysikaliska modeller'''
| |
| | |
| Modellen prövas om och om igen. Om den stämmer blir modellen mer etablerad. om den inte stämmer får ma nundersöka mera. Antingen har försöket gjorts fel eller så måste modellen förkastas. Men ofta leder det till att man ger modellen ett tillägg. E
| |
| Vatten fryser vid noll.
| |
| Men om det är salt sjunker fryspunkten.
| |
| | |
| '''Pendellaboration i datorn:''' [http://phet.colorado.edu/sims/pendulum-lab/pendulum-lab_en.html PhET Colorado]
| |
| | |
| Det här är en simulering av en pendel. Man kan variera längd och massa på pendel samt variera utslagsvinkeln. Detta är en fysikalisk modell. Undersök modellen och ta reda på hur pendelns längd, massa och vinkel påverkar svängningstiden (peerioden).
| |
| | |
| Den enkla modellen T = 2 pi rot(l/g) är en förenkling och approximation av sin(täta) = täta. Den fungerar för små vinklar, jmf wikipedia.
| |
| | |
| Utveckla modellen: Man kan koppla på friktion och variera gravitationen.
| |
| | |
| | |
| '''Dokumentation'''
| |
| | |
| '''Experiment'''
| |
| | |
| '''Fysik och andra vetenskaper'''
| |
| | |
| '''Reflektera''': Skriv svar på frågorna på sid 11. Fundera, diskutera och skriv utförligt.
| |
| | |
| '''Formelhantering'''
| |
| | |
| Visa formelhantering.
| |
| | |
| U =R*I, I = U/R. Vilken är den tredje variabeln utlöst.
| |
| | |
| Gör övningsblad i formelhantering fr Åkes mappar.
| |
| | |
| == Laboration - Densitet ==
| |
| | |
| '''Prover att mäta på:'''
| |
| Pb, Al, Fe, Cu, Sn, Zn, Bu, metallcylinder, sten.
| |
| | |
| '''Enhetsomvandlingar:'''
| |
| 1 ml = 1 cm<sup>3</sup> = 10<sup>-6</sup> m<sup>3</sup>
| |
| 1000 kg/m<sup>3</sup> = 1 g/cm<sup>3</sup>
| |
| | |
| Sidor i formelsamlingen: 45, 68, 81.
| |
| | |
| [[Tabell_med_riktiga_värden|Tabell: densitet]]
| |
| | |
| == Lektion 3 - Snabblabb med pendel och jobb med enheter och prefix ==
| |
| | |
| <font color=red>'''Testa modellen:''' </font> Jämför med verkliga tyngder/pendel. Exempel på [https://docs.google.com/spreadsheet/pub?hl=en_US&hl=en_US&key=0At4YDUUFeVoVdERNcFdHVVRFQmE3LWtINmZQN3hjaEE&output=html google docs].
| |
| | |
| Den '''intresserade''' läser gärna [http://en.wikipedia.org/wiki/Pendulum_%28mathematics%29 Pendulum Mathematics]
| |
| | |
| Läs mer: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pendel Wikipedia om Pendeln] och [http://en.wikipedia.org/wiki/Pendulum engelska versionen]
| |
| Dokumentation: Beskriv detta i ord. Rita grafer i Excel om du hinner.
| |
| | |
| '''Först''' en kort labb där alla får testa modellen från Colorado mot verkliga pendlar.
| |
| | |
| Redovisning i Excel
| |
| | |
| Sedan genomgång om:
| |
| | |
| ’’’SI-enheterna’’’’
| |
| Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-enheter
| |
| | |
| ’’Prefix’’’
| |
| Se wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/SI-prefix
| |
| Mätnoggrannhet och värdesiffror. Väresiffror är det antal siffror du får vid en avläsning eller mätning. Ex 3,14 har tre värdesiffro.
| |
| Räknam med många decimaler ända tills du ska presntera svaret. Då använder du så många värdesiffror som det är i ditt minst noggranna utgångsvärde.
| |
| Lös uppgifter: sid 16, 20, 22, 23.
| |
| Läxa;: Sid 12-23 (om man tar med förra läxan)
| |
| | |
| * Densitet
| |
| * Mätnoggrannhet och värdesiffror
| |
| * Problemlösning
| |
| | |
| '''Jobba'''
| |
| * Läs texten inklusive exemplen på sid 12-19.
| |
| * Reflektera sida 21
| |
| * Jobba själva med uppgifter i boken sid: 16, 20, 22, 23
| |
| * Övningsblad på att byta till SI-enhet, mm.
| |
| | |
| '''Läxa''' tom sid 20
| |
| | |
| = Vecka 36-38: Rörelse =
| |
| | |
| == Lektion 4 - Rörelse ==
| |
| | |
| Vi behöver jobba färdigt med SI-enheter, sid 21-23.
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| | |
| [http://sv.wikipedia.org/wiki/Hastighet Hastighet enligt Wikipedia]
| |
| | |
| | |
| '''Innehålll'''
| |
| | |
| Föremål i rörelse
| |
| | |
| | |
| '''Film'''
| |
| Min film men pingisbollen på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=OYuJXnwDPIE. Men det blir bättre med MovieMaker för där visas tiden i hundradelar.
| |
| | |
| Beskriv rörelsen med ord
| |
| Beskriv diagrammet
| |
| Försök Göra en kurva med hastigheten.
| |
| | |
| Förklara hur man går till väga när man räknar ut hastigheten med hjälp av mätpunkter i Excel.
| |
| | |
| Hur långt hann vi?
| |
| DEDT10 han göra v-t-kurvor men vi hann inte med att diskutera dem. Ska de vara räta eller ... ?
| |
| Samma ungefär med NV, dock ej vt-kurvor alls.
| |
| | |
| == Ventenskapshistoria ==
| |
| | |
| * Nicolaus Copernicus, 19 February 1473 – 24 May 1543)
| |
| * Tycho Brahe, (14 December 1546 – 24 October 1601),
| |
| * Galileo Galilei, 15 February 1564– 8 January 1642
| |
| * Johannes Kepler, December 27, 1571 – November 15, 1630)
| |
| * Sir Isaac Newton (25 December 1642 – 20 March 172
| |
| | |
| '''Länkar'''
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_classical_mechanics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Newtonian_physics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Physics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_classical_mechanics
| |
| * http://en.wikipedia.org/wiki/Isaac_Newton
| |
| * http://sv.wikipedia.org/wiki/Isaac_Newton
| |
| | |
| '''Film'''
| |
| [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%20%20181&page=default.asp&sid=e77cc91b-06d8-4c05-a115-d1e735218d1c&db=4&e=&g=&w=galileo&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Genier, Darwin, Newton, mm] 88 min.
| |
| | |
| == Lektion 5 - Medelhastighet, vektorer mm ==
| |
| [[Fil:1000px-Vecteurs_somme.svg.png|thumb|Addition av vektorerna '''u''' och '''v'''. CC [http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vecteurs_somme.svg?uselang=sv By]]]
| |
| * Repetera S-t-diagram och medelhastighet s 24-26, 30-32. Vi tittat på våra diagram från filmen. Vi räknar ut medelhastigheten ∆s/∆t.
| |
| * Hastighet som en vektor, s 28-29.
| |
| ** Fart är hur fort det går i vardagligt tal.
| |
| ** Hastigheten har en storlek och en riktning. Den ritas som en vektor.
| |
| ** Vektorer kan adderas och subtraheras.
| |
| ** Gör arbetsblad vektorer. Formelsamlingen sid 13 definierar trigonometrin f rätvinklig triangel.
| |
| | |
| | |
| '''Film'''
| |
| * [http://www.sli.se/prodinfo.asp?sid=a1a52336-9fe5-4613-ac0f-6521f7bd4973&a=DVD++811 Isaac Newton och gravitationen - Milstolpar inom naturvetenskap och teknik, 15 min]. Den börjar med de gamla grekerna, uppehåller sig länge vid Newton och berör Einstein.
| |
| | |
| == Lektion 6 - Hastighet ==
| |
| | |
| Sträcka-tid-diagram.
| |
| | |
| Att utläsa hastigheten ur duiagram.
| |
| | |
| titta på s-t-diagrammetmed pingisboleln igen. Avläs medelhastigehtn.
| |
| | |
| sid 30-32.
| |
| | |
| == Lektion 7 ==
| |
|
| |
|
| * Acceleration och v-t-diagram. S 33-38.
| | = [[Laborationer i Fysik A]] = |
| ** titta på filmen med pingisboleln igen. Rita v-t-diagram i Excel.
| |
| ** [http://en.wikipedia.org/wiki/Velocity_vs._time_graph vt-graf Wikipedia]
| |
| ** [http://sv.wikipedia.org/wiki/Acceleration Acceleration enligt Wikipedia].
| |
|
| |
|
| == Lektion 8 - Begynnelsehastighet == | | = [[Introduktion till fysiken]] = |
|
| |
|
| Begynnelsehastighet, area, sträcka, Luftmotstånd.
| | = [[Fysikens grunder]] (matte som tillämpas) = |
|
| |
|
| Sid 39-44
| | = [[Rörelse]] = |
|
| |
|
| '''Kursnavet'''
| | = [[Newtons kraftlagar]] = |
| * http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/M2_1_0_030_hastighet.htm
| |
| * http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/M2_1_1_050_Rorelsegrafer.htm
| |
|
| |
|
| '''laboration med kakform'''
| | = [[Energi]] = |
| * http://www.skolverket.se/kursplaner_och_betyg/2.2454/2.2911/2.3199/laboration-luftmotstand-1.20470
| |
| * http://www.kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/M2_1_2_250_fritt_fall_luft.htm
| |
|
| |
|
| == Lektion 9 - Sammanfattning == | | = [[Tryck]] = |
|
| |
|
| Sid 45-53
| | = [[Värme och temperatur]] (kap 7)= |
|
| |
|
| == Newtonmekanik == | | = [[Elektricitet]] (kap 8) = |
|
| |
|
| '''Film'''
| | = [[Fysik A Optik|Optik]] (kap 9) = |
| * http://www.sli.se/prodinfo.asp?sid=a1a52336-9fe5-4613-ac0f-6521f7bd4973&a=DVD+2021. Newton, mekanik, energi, muskler, mm.
| |
| * http://learnphysics.ning.com/video/newtons-laws-of-motion-1
| |
| * http://learnphysics.ning.com/video/dropping-a-feather-and-a
| |
|
| |
|
| == Extra == | | = [[Mikrokosmos och makrokosmos]] (kap 10) = |
|
| |
|
| [http://www.youtube.com/watch?v=h1Fj1yKctQ0 Fysik för under f Euro] Fasta nyckeln och gemet. Gausskanonen. | | = [[Avslutingsprov Fysik A]] = |