Skoverkets förslag till kursplan i fysik i grundskolan: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Fysiken i samhället''' | '''Fysiken i samhället''' | ||
* Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra | * Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. | ||
energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. | |||
* Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. | * Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. | ||
* Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter | * Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. | ||
och begränsningar i framtiden. | * Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. | ||
* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten | * Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. | ||
och klimatförändringar. | * Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. | ||
* Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och | * Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Fysiken och vardagslivet | ||
strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas | * Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet. | ||
i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. | * Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. | ||
* Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, | * Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. | ||
tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens | * Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. | ||
spridning i naturen. | * Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar. | ||
* Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. | * Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning. | ||
Fysiken och vardagslivet | * Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. | ||
* Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om | |||
detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet. | |||
* Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block | |||
och taljor. | |||
* Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper | |||
och ljudmiljöns påverkan på hälsan. | |||
* Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. | |||
Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. | |||
* Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk | |||
utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar. | |||
* Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig | |||
elektrisk utrustning. | |||
* Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin | |||
och kommuniceras i väderprognoser. | |||
'''Fysiken och världsbilden''' | '''Fysiken och världsbilden''' | ||
* Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av | * Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors levnadsvillkor. | ||
och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors | * Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar. | ||
levnadsvillkor. | |||
* Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra | |||
beskrivningar. | |||
* Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. | * Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. | ||
* Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser | * Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. | ||
hos och avstånd mellan dessa. | * De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. | ||
* De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet | |||
och föränderlighet. | |||
'''Fysikens metoder och arbetssätt''' | '''Fysikens metoder och arbetssätt''' | ||
* Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, | * Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. | ||
utförande och utvärdering. | * Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. | ||
* Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, | * Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. | ||
till exempel fart, tryck och effekt. | * Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. | ||
* Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, | * Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. | ||
modeller och teorier. | |||
* Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga | == Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 == | ||
rapporter. | |||
* Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och | Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och | ||
samhällsdiskussioner med koppling till fysik. | hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva någon tänkbar konsekvens | ||
och formulera ställningstaganden med enklare motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig | |||
information använder eleven olika källor och gör enkla bedömningar | |||
av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven skapar texter och | |||
andra uttryck som till viss del är anpassade till syfte och målgrupp. | |||
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande bidrar eleven till | |||
att formulera frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer givna | |||
planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett tillfredställande | |||
sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna och resonerar kring resultatens | |||
rimlighet. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till tidigare erfarenheter. | |||
Eleven beskriver energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling med | |||
hjälp av exempel och använder då fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån | |||
givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning | |||
bearbetar och beskriver eleven enkla fysikaliska samband. Eleven bearbetar och | |||
beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på | |||
ett enkelt sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. | |||
Med utgångspunkt i någon viktig upptäckt berättar eleven hur kunskaper inom fysikområdet | |||
utvecklas och ger ett exempel på deras betydelse för människors levnadsvillkor. | |||
== Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 == | |||
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö | |||
och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva några tänkbara konsekvenser | |||
och formulera ställningstaganden med utvecklade motiveringar. När eleven | |||
söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör utvecklade | |||
bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven | |||
skapar texter och andra uttryck som är anpassade till syfte och målgrupp. | |||
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven | |||
frågeställningar som med modifi ering går att undersöka systematiskt. Eleven följer | |||
egna och givna planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett | |||
metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, resonerar kring | |||
resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. I sina | |||
slutsatser kopplar eleven resultaten till fysikaliska modeller och teorier. | |||
Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom | |||
att koppla ihop delar och helheter med hjälp av fysikens begrepp, modeller och | |||
teorier. Utifrån egna och givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och | |||
vardaglig elektrisk utrustning undersöker och beskriver eleven olika fysikaliska | |||
samband. Eleven undersöker och beskriver också människors användning av energi, | |||
el och strålning och kopplar på ett utvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller | |||
och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i några viktiga upptäckter | |||
skapar eleven helhetssyn och berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas | |||
och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor. | |||
== Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 == | |||
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och | |||
hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva fl era tänkbara konsekvenser | |||
och formulera ställningstaganden med välutvecklade och nyanserade motiveringar. | |||
När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och | |||
gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas | |||
tro värdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som är väl anpassade | |||
till syfte och målgrupp. | |||
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven | |||
frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer egna och givna | |||
planeringar, motiverar sina val av metoder samt utför och dokumenterar undersökningarna | |||
på ett metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, | |||
resonerar kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor, ger förslag på | |||
hur undersökningarna kan förbättras och pekar ut nya tänkbara frågeställningar att | |||
undersöka. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till såväl fysikaliska modeller och | |||
teorier som vardagliga eller samhälleliga frågor. | |||
Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom | |||
att generalisera med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån egna och | |||
givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning | |||
utreder och beskriver eleven komplexa fysikaliska samband. Eleven utreder och | |||
beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett | |||
välutvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. | |||
Med utgångspunkt i fl era viktiga upptäckter gör eleven generaliseringar och | |||
berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och vilken betydelse de har | |||
för människors levnadsvillkor och världsbilder. |
Nuvarande version från 16 juni 2010 kl. 19.09
Centralt innehåll i årskurserna 7–9
Fysiken i samhället
- Energins fl öde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
- Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
- Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid, samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av strålning och strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
- Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
- Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Fysiken och vardagslivet
- Rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafi ksäkerhet.
- Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
- Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
- Ljusets utbredning, refl ektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
- Spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i hårtorkar och brödrostar.
- Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
- Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
Fysiken och världsbilden
- Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, samhälle och människors levnadsvillkor.
- Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
- Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
- Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer, samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
- De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Fysikens metoder och arbetssätt
- Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
- Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
- Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
- Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva någon tänkbar konsekvens och formulera ställningstaganden med enklare motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som till viss del är anpassade till syfte och målgrupp.
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande bidrar eleven till att formulera frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer givna planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett tillfredställande sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna och resonerar kring resultatens rimlighet. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till tidigare erfarenheter.
Eleven beskriver energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling med hjälp av exempel och använder då fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning bearbetar och beskriver eleven enkla fysikaliska samband. Eleven bearbetar och beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett enkelt sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i någon viktig upptäckt berättar eleven hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och ger ett exempel på deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva några tänkbara konsekvenser och formulera ställningstaganden med utvecklade motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör utvecklade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som är anpassade till syfte och målgrupp.
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven frågeställningar som med modifi ering går att undersöka systematiskt. Eleven följer egna och givna planeringar samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, resonerar kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom att koppla ihop delar och helheter med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån egna och givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning undersöker och beskriver eleven olika fysikaliska samband. Eleven undersöker och beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett utvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i några viktiga upptäckter skapar eleven helhetssyn och berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör energi, miljö och hälsa och kan då skilja fakta från värderingar, beskriva fl era tänkbara konsekvenser och formulera ställningstaganden med välutvecklade och nyanserade motiveringar. När eleven söker naturvetenskaplig information använder eleven olika källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas tro värdighet och relevans. Eleven skapar texter och andra uttryck som är väl anpassade till syfte och målgrupp.
När eleven arbetar experimentellt eller på andra sätt undersökande formulerar eleven frågeställningar som går att undersöka systematiskt. Eleven följer egna och givna planeringar, motiverar sina val av metoder samt utför och dokumenterar undersökningarna på ett metodiskt sätt. Eleven jämför sina resultat med frågeställningarna, resonerar kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor, ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och pekar ut nya tänkbara frågeställningar att undersöka. I sina slutsatser kopplar eleven resultaten till såväl fysikaliska modeller och teorier som vardagliga eller samhälleliga frågor.
Eleven förklarar energi, materia och universums uppbyggnad och utveckling genom att generalisera med hjälp av fysikens begrepp, modeller och teorier. Utifrån egna och givna frågeställningar om rörelse, hävarmar, ljus, ljud och vardaglig elektrisk utrustning utreder och beskriver eleven komplexa fysikaliska samband. Eleven utreder och beskriver också människors användning av energi, el och strålning och kopplar på ett välutvecklat sätt ihop detta med fysikaliska modeller och frågor om hållbar utveckling. Med utgångspunkt i fl era viktiga upptäckter gör eleven generaliseringar och berättar om hur kunskaper inom fysikområdet utvecklas och vilken betydelse de har för människors levnadsvillkor och världsbilder.