Delbarhet: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Hakan (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(28 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
__NOTOC__ | |||
= Teori = | |||
{{malruta | Delbarhet | |||
Du kommer att lära dig vad delbarhet innebär och hur vi kan jobba med delbarhet för att t.ex. omvandla recept. | |||
}} | |||
Delbarhet är en matematisk operation | |||
{{defruta| | |||
Definition delbarhet: | Definition '''delbarhet''': | ||
Ett heltal a är delbart med ett heltal b (b ≠ 0) om | Ett heltal a är delbart med ett heltal b (b ≠ 0) om | ||
a / b = c | a / b {{=}} c | ||
sådant att kvoten c är ett heltal. | sådant att kvoten c är ett heltal. | ||
}} | |||
=== Några olika delare === | |||
När vi vill hitta delar så ser vi att det finns vissa mönster i hur talen beter sig. I tabellen nedan ser vi några av de delare som är lättast att identifiera. Att kunna identifiera delare så som 2, 3 och 5 är grundläggande. | |||
<!-- Note: the "id" attributes are there to allow direct linking to this table as e.g. [[Divisibility rule#7]]. --> | |||
{| class="wikitable" | |||
! Delare | |||
! Krav | |||
! Exempel | |||
|- | |||
|id=1| '''1''' | |||
| Inga speciella krav. Alla heltal är delbara med 1. | |||
| 2 är delbart med 1. | |||
|- | |||
|id=2| '''2''' | |||
| Den sista siffran är jämn (0, 2, 4, 6, eller 8). | |||
| 1294: 4 är jämn. | |||
|- | |||
|id=3| '''3''' | |||
| Summera talets siffror. Resultatet måste vara delbart med 3. | |||
| 405 → 4 + 0 + 5 = 9 och 636 → 6 + 3 + 6 = 15 vilka båda är delbara med 3.<br>16,499,205,854,376 → 1+6+4+9+9+2+0+5+8+5+4+3+7+6 kan summeras till 69 → 6 + 9 = 15 → 1 + 5 = 6, som är delbart med 3. | |||
|- | |||
|id=5| '''5''' | |||
| Den sista siffran är 0 eller 5. | |||
| 495: den sista siffran är 5. | |||
|- | |||
|id=6| '''6''' | |||
| Det är delbart med 2 och med 3. | |||
| 1458: 1 + 4 + 5 + 8 = 18, så det är delbart med 3 och den sista siffran i 1458 är jämn, alltså är talet delbart med 6. | |||
|- | |||
|id=9| '''9''' | |||
| Summera siffrorna i talet. Resultatet måste vara delbart med 9. | |||
| 2880: 2 + 8 + 8 + 0 = 18: 1 + 8 = 9. | |||
|- | |||
|id=10| '''10''' | |||
| Sista siffran i talet är 0. | |||
| 130: den sista siffran är 0. | |||
|- | |||
|id=15| '''15''' | |||
| Talet är delbart med 3 och med 5. | |||
| 390: det är delbart med 3 och med 5. | |||
|- | |||
|id=18| '''18''' | |||
| Det är delbart med 2 och med 9. | |||
| 342: talet är delbart med 2 och med 9. | |||
|- | |||
|id=20| '''20''' | |||
| Det är delbart med 10 och tiotalet är jämnt. | |||
| 360: det är delbart med 10 och 6 är jämn. | |||
|- | |||
|id=30| '''30''' | |||
| Det är delbart med 3 och med 10. | |||
| 270: talet är delbart med 3 och med 10. | |||
|} | |||
== Minsta gemensamma multipel == | |||
'''Minsta gemensamma multipel''' ('''MGM''') är ett begrepp inom talteori och aritmetik. | |||
En multipel till ett tal ''a'' är talet multiplicerat med något positivt heltal; | |||
till exempel så har vi följande multiplar till 5: | |||
5, 10, 15, 20, 25. | |||
En gemensam multipel till två heltal är ett tal som är en multipel av vart och ett av talen. | |||
Multiplar av 6: 6,12,18,24,30,36,42,48,54... | |||
Multiplar av 8: 8,16,24,32,40,48,56... | |||
Gemensamma multiplar av 6 och 8: 24,48,... | |||
Den ''minsta gemensamma multipeln'' till 6 och 8 är således 24. | |||
=== Tillämpning vid bråkberäkning === | |||
Begreppet används till exempel om en summa eller differens av två bråk ska beräknas. Den minsta gemensamma multipeln av nämnare är den nämnare, man kommer att få ut i ett första svar (som sedan kanske kan förkortas...) | |||
Till exempel: | |||
;Uppgift: Beräkna <math>\frac{1}{8}+\frac{5}{6} </math> | |||
;Lösning: | |||
# den minsta gemensamma multipeln av 6 och 8 är 24 | |||
# förläng båda bråken så att man får nämnaren 24 (som beräknat ovan): det första bråket måste då förlängas med 3, och det andra med 4. Uppgiften är nu i läget <math>\frac{1}{8}+\frac{5}{6} = \frac{3}{24} + \frac{20}{24}</math> | |||
# Talen har nu samma nämnare, alltså är summan <math>\frac{23}{24}</math>. | |||
I praktiken kallas just denna tillämpning på bråktal av "minsta gemensamma multipler" för minsta gemensamma nämnare. | |||
''Texten i detta avsnitt kommer från Wikipedia.'' | |||
== | = Exempel - MGM = | ||
<pdf>Fil:Delbarhet_MGM.pdf</pdf> | |||
= Aktivitet = | |||
=== Diskussion === | |||
Titta på några lösta problem och lyft fram bra metoder och diskutera kvaliteter och betygspoäng.<br /> | |||
<br /> | |||
<html> | |||
<iframe src="//www.slideshare.net/slideshow/embed_code/key/bqwCH97rGC97tn" width="595" height="485" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC; border-width:1px; margin-bottom:5px; max-width: 100%;" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="//www.slideshare.net/HkanElderstig/problemlosning-algebra-ma1c-np-elevlosningar" title="Problemlosning algebra ma1c np elevlosningar" target="_blank">Problemlosning algebra ma1c np elevlosningar</a> </strong> from <strong><a href="https://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div> | |||
</html> | |||
=== Ytterligare två lösningar till till uppgifften ovan === | |||
<pdf> Fil:Delbart_med_tal_från_1_till_9_(1).pdf </pdf> | |||
= Aktivitet - chokladbollar = | |||
Receptomvandling i grupper om 4 personer. Om klassen ska tillverka 40 stycken chokladbollar, hur mycket ingredienser behövs för varje grupp och boll. Varje grupp måste redovisa tydliga beräkningar för att hämta ut ingredienser. | |||
{{uppgruta | | |||
Om klassen ska göra 40 bollar, hur ska vi fördela arbetet på 8 grupper? Hur mycket ingredienser behöver respektive grupp gå fram för att hämta? För att få "checka ut" ingredienserna ska en korrekt och tydlig uträkning visas som "betalning". | |||
'''Ingredienser''' | |||
Så per klass blir det 40 bollar: | |||
Varje klass behöver: | |||
* 2 dl socker | |||
* 2 dl neutral olja | |||
* 6 dl havregryn | |||
* 60 ml kaffe | |||
* 60 ml kakaopulver | |||
* Kokos att rulla i | |||
Kokossocker är dyrare men mindre sött och de blir inte lika sockerstissiga. Men vanligt strösocker funkar lika bra. | |||
Kokosolja är lättare att hantera än margarin då det inte härsknar i rumstemperatur, och inte är lika... äckligt på händerna. | |||
'''OBS!''' Vi vill se bråk. I köket talar man om halva matskedar etc. | |||
Tänk på att i köket använder man '''måttsatser'''. En matsked är 15 ml. En tesked är 5 ml. | |||
'''Lämna in era uträkningar för att få hämta ut ingredienser.''' | |||
}} | |||
'''GÖR SÅ HÄR:''' | |||
# Mixa alla torra ingredienser (förutom riven kokos), | |||
# addera sedan kaffe och kokosolja och knåda ihop. | |||
# Rulla bollar i riven kokos och ställ in i kylen i en stund. | |||
= Uppgifter = | |||
Uppgifter på primtalsfaktorisering och delbarhet. | |||
<pdf>Fil:Primtalsfaktorisering_och_delbarhet_Ma1c.pdf</pdf> | |||
= Lär mer = | |||
{| wikitable align=right | |||
|- | |||
| {{sway | [https://sway.com/xzaoYyWYEqpcBAyX?ref{{=}}Link Delbarhet] }}<br /> | |||
{{gleerups| [https://gleerupsportal.se/laromedel/exponent-1c/article/de0141d0-8305-4de8-ba6b-130c50c16105 Delbarhet] }}<br /> | |||
{{matteboken |[https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/tal/delbarhet Delbarhet] }}<br /> | |||
|} | |||
{{clear}} | |||
< | <headertabs /> |