Kobolt: Skillnad mellan sidversioner
Woldrin (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '== Materialegenskaper: == : densitet [kg/m<sup>3</sup>] 8900 : hårdhet Mohs skala 5 : längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1</sup>] 13 : värmeledningsförmåga [W/(m K)] : r...') |
Woldrin (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
== Materialegenskaper: == | == Materialegenskaper: == | ||
[[File:Kobalt electrolytic and 1cm3 cube.jpg |right | 340px|Kobalt electrolytic and 1cm3 cube]] | |||
: densitet [kg/m<sup>3</sup>] 8900 | : densitet [kg/m<sup>3</sup>] 8900 | ||
: hårdhet Mohs skala 5 | : hårdhet Mohs skala 5 | ||
Rad 9: | Rad 10: | ||
Kobolt används främst inom metallindustrin där den förekommer i flera legeringar. Den förekommer också i Litiumjonackumulatorer. Kobolt används också som hårdmetall, i medicinsk strålterapi, i färgpigment, och i kärnvapen. | Kobolt används främst inom metallindustrin där den förekommer i flera legeringar. Den förekommer också i Litiumjonackumulatorer. Kobolt används också som hårdmetall, i medicinsk strålterapi, i färgpigment, och i kärnvapen. | ||
== Framställning == | == Framställning == | ||
Man hittar kobolt i aktiva gruvor ifrån malmerna i jordskorpan. Man kan också hitta spår av kobolt i ämnen som koppar och nickel, och det där därifrån man får det mesta kobolten som finns i världen. | Man hittar kobolt i aktiva gruvor ifrån malmerna i jordskorpan. Man kan också hitta spår av kobolt i ämnen som koppar och nickel, och det där därifrån man får det mesta kobolten som finns i världen. | ||
== Historia == | == Historia == | ||
Det tyska namnet Kobalt användes under medeltiden för vissa malmer som inte gav metaller, utan endast giftiga ångor vid reduktion. De ansågs vara förtrollade av bergtroll, vilket kobold betyder på tyska. Georg Brandt är namnet på mannen som upptäckte kobolt år 1735. Han föddes i Sverige, riddarhyttan 1694 och dog i Stockholm 1768. | Det tyska namnet Kobalt användes under medeltiden för vissa malmer som inte gav metaller, utan endast giftiga ångor vid reduktion. De ansågs vara förtrollade av bergtroll, vilket kobold betyder på tyska. Georg Brandt är namnet på mannen som upptäckte kobolt år 1735. Han föddes i Sverige, riddarhyttan 1694 och dog i Stockholm 1768. | ||
== Pris == | == Pris == | ||
Kobolt kostar ungefär 10 000 dollar per ton. | Kobolt kostar ungefär 10 000 dollar per ton. | ||
== Länkar == | == Länkar == | ||
http://www.damstahl.se/sv-SE/Prisutveckling/Raavarupriser.aspx | http://www.damstahl.se/sv-SE/Prisutveckling/Raavarupriser.aspx | ||
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kobolt | https://sv.wikipedia.org/wiki/Kobolt |
Nuvarande version från 12 februari 2016 kl. 08.46
Materialegenskaper:
- densitet [kg/m3] 8900
- hårdhet Mohs skala 5
- längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1] 13
- värmeledningsförmåga [W/(m K)]
- resistivitet [ohmmeter] 64.4
Användning
Kobolt används främst inom metallindustrin där den förekommer i flera legeringar. Den förekommer också i Litiumjonackumulatorer. Kobolt används också som hårdmetall, i medicinsk strålterapi, i färgpigment, och i kärnvapen.
Framställning
Man hittar kobolt i aktiva gruvor ifrån malmerna i jordskorpan. Man kan också hitta spår av kobolt i ämnen som koppar och nickel, och det där därifrån man får det mesta kobolten som finns i världen.
Historia
Det tyska namnet Kobalt användes under medeltiden för vissa malmer som inte gav metaller, utan endast giftiga ångor vid reduktion. De ansågs vara förtrollade av bergtroll, vilket kobold betyder på tyska. Georg Brandt är namnet på mannen som upptäckte kobolt år 1735. Han föddes i Sverige, riddarhyttan 1694 och dog i Stockholm 1768.
Pris
Kobolt kostar ungefär 10 000 dollar per ton.
Länkar
http://www.damstahl.se/sv-SE/Prisutveckling/Raavarupriser.aspx https://sv.wikipedia.org/wiki/Kobolt