Gnistbearbetning: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (27 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
== Tillvägagångsätt == | [[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]] | ||
== Tillvägagångsätt == | |||
Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. | |||
Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. | |||
Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. | |||
Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. | |||
De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. | |||
De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. | |||
== Två olika typer av gnistbearbetning == | |||
1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga | |||
man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. | |||
[[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas "dapped" för att skapa en böjd yta.]] | |||
== | 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen. | ||
== Fördelar och nackdelar == | |||
Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta. Gnistberabetning är en långsam metod (ca 20 - 25 mm/tim) och används för att bla ta upp hål till kylkanaler i turbinskovlar och ledskenor som är igenlödda eller igensvetsade, bortbearbetning av ledskenor i kompressorledskenekransar och till diverse modifieringsarbeten på husdetaljer. | |||
== Användningsområden == | |||
Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin. | |||
== Kostnader per tillfälle == | == Kostnader per tillfälle == | ||
{{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }} | |||
Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den. | |||
Nuvarande version från 20 maj 2016 kl. 12.57
Tillvägagångsätt
Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.
Två olika typer av gnistbearbetning
1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan.
2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.
Fördelar och nackdelar
Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta. Gnistberabetning är en långsam metod (ca 20 - 25 mm/tim) och används för att bla ta upp hål till kylkanaler i turbinskovlar och ledskenor som är igenlödda eller igensvetsade, bortbearbetning av ledskenor i kompressorledskenekransar och till diverse modifieringsarbeten på husdetaljer.
Användningsområden
Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.
Kostnader per tillfälle
Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.