Aluminium: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
| (11 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Gjord av Alexander P TE13B | |||
===Materialegenskaper:=== | ===Materialegenskaper:=== | ||
| Rad 6: | Rad 7: | ||
# '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1 | # '''värmeledningsförmåga''' 238 W·m-1·K-1 | ||
# '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm] | # '''resistivitet''' 2,65x10-8 [ohm] | ||
<br> | <br> | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare. | I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare. | ||
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br> | Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och <br> konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare. <br> | ||
<br> | |||
[[File:Anytec2.jpg|thumb| 400px |Anytec2]] | |||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Aluminium_cooking_foil.jpg/160px-Aluminium_cooking_foil.jpg <br> | |||
<br> | |||
<br> | |||
<br> | <br> | ||
| Rad 22: | Rad 28: | ||
Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br> | Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn. <br> Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas. <br> | ||
<br> | <br> | ||
Eftersom det kräver enorma mängder energi kan vi återvinna för att hushålla på resurser. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna. <br> | |||
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br> | Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll. <br> | ||
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. | Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning. <br> | ||
===Hur tillverkar man med materialet?=== | ===Hur tillverkar man med materialet?=== | ||
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål. <br> | |||
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet! | |||
<br> | |||
===Historia=== | ===Historia=== | ||
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br> | 1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe. <br> | ||
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler | Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br> | ||
om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. <br> <br> | |||
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster. | Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster. | ||
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium. | Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium. | ||
=== | ===Allmänt === | ||
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan. <br> | |||
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel. <br> | |||
<br> | <br> | ||
===Pris och kvaliteter=== | ===Pris och kvaliteter=== | ||
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON | Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON <br> | ||
Källa: | Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al | ||
<br> | <br> | ||
===Länkar=== | ===Länkar=== | ||
Nuvarande version från 1 april 2020 kl. 10.26
Gjord av Alexander P TE13B
Materialegenskaper:
- densitet 2700 kg/m3 (273 K)
- längdutvidgningskoefficient 2,3 mm/meter/100 kelvin
- värmeledningsförmåga 238 W·m-1·K-1
- resistivitet 2,65x10-8 [ohm]
Användning
Aluminium är en väldigt vanlig förekommande metall som används i väldigt många olika apparater och konstruktioner av olika typer.
Aluminium används i olika områden där konstruktionen eller saken i sig kan vara väldigt liten och enkel, men kan också förekomma där konstruktionen är betydligt mer större och robustare.
I enklare konstruktioner och saker förekommer aluminiumet i saker så som burkar, matfolie, takplåt, fasadplåt, ytskikt på tablettkartor, blixtljuspulver, färgämnen och så vidare.
Samtidigt kan man finna aluminium i större maskiner och
konstruktioner såsom flygplanskroppar, båtar, motorer, olika typer av maskiner, fälgar, kylelement och så vidare.
Framställning
Aluminium är den mest förekommande metallen i jordskorpan och är de tredje mest förekommande grundämnet.
Aluminium framställs från bauxit. Bauxit är en sten som innehåller ~50-60% aluminiumkoxid. Först framställs aluminiumoxiden fån bauxiten kemiskt, sedan löses aluminiumoxiden upp och hettas upp i en speciell ugn.
Efter denna process, som kräver extrema mängder energi, samlas ren aluminium upp och tappas.
Eftersom det kräver enorma mängder energi kan vi återvinna för att hushålla på resurser. Återvinning av aluminium kräver endast 5% av den energi som krävs vid framställning ur bauxit, och är gynnsam för miljön och konsumenterna.
Återvinning leder till mindre kostnad för både företag och konsumenter åt alla håll.
Varje år säljs över cirka 1 miljard burkar i Sverige, och 90% av dessa burkar återvinns för återanvändning.
Hur tillverkar man med materialet?
När man tillverkar aluminium tappas det upp och smälts ner i olika formar för olika ändamål.
Det vanligaste är dock att man gör "blad" som kan skäras ut och användas på det sättet!
Historia
1808 undersökte Humphry Davy bergarten alun och kom fram till att arten innehåll en okänd metall som han inte lyckats framställe.
Lite senare, 1925, lyckades Hans Christian Orsted framställa en metall genom att blanda kaliumamalgam med vattenfri aluminiumklorid och fick fram en metall. Två år senare gjorde Friedrich Wöhler om experimentet och kom fram till att det var metalliskt kalium som han framställde, han prövade att byta ut kalimamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium.
Redan på den tiden var aluminiumet dyrt att framställa, till och med dyrare än guld. Det sägs att Napoleon IIII ska ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster.
Priset sjönk dock lite senare när man lyckades ersätta kaliumet med billigare natrium.
Allmänt
Aluminium är den vanligaste förekommande metallen i jordskorpan.
Utöver detta är aluminium också det tredje vanligaste grundämnet näst efter syre och kisel.
Pris och kvaliteter
Cirka 1800USD/TON Vilket resulterar i 11739SEK/TON
Källa: www.damstahl.se/Default.aspx?ID=2741&startdate=04%2F11%2F2012&enddate=04%2F11%2F2013&category=Al
Länkar
- http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium
- http://www.aluminiumriket.com/sv/framstaellning/framstaellning.php
- http://www.aluminiumriket.com/sv/anvaendningsomraden/anvaendningsomraden.php
- http://www.pantamera.nu/sv/burken-fakta
- http://www.aluminiumriket.com/sv/historia/historia-1.40.1.php