Energi Heureka: Skillnad mellan sidversioner
Hakan (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '=== Inledning === Kommande prov kommer att vara på varje kapitel. Vi börjar med ett test på formelhantering. Det lämnas...') |
Hakan (diskussion | bidrag) |
||
(169 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
== | == Flippat intro till Energin == | ||
{{flipped2| | |||
pCeas7Lp1KM | | |||
Introduktion till Energiavsnittet | |||
'''Diskutera''' filmen med era närmaste grannar. Vad var oklart? Om ni inte förstår ser ni om filmen. Eller så läser ni början av kapitel 5 i boken. När ni förstår allt går ni vidare. | |||
'''Räkna i boken:''' | |||
: Uppgifterna 5.3-5.5. | |||
}} | |||
''' | {{uppgruta | '''Jämför med denna andra film''' | ||
{{#ev:youtube | ku3uJp49JcE | |||
| 340 | right}} | |||
Var den bättre eller sämre varför då? | |||
}} | |||
== Lektion 1 - Arbete och energi == | |||
{{Heureka|Sidorna 98-106. | |||
}} | |||
=== Arbete === | === Arbete === | ||
Arbete betekcnas med bokstaven <math>W</math>, vilket kommer från engelsakns Work. Ofta envänds även bosataven <math>E</math> vilket betyder Energ och är ett vidare begrepp. Det finns ju även kemisk energi, elektrisk energi, värme och många fler. | |||
<math>Arbete = kraft * str \ddot{a} cka </math> | |||
Kraften överför en mängd energi. Kraften uträttar ett arbete. Förkortas W (Work) | Kraften överför en mängd energi. Kraften uträttar ett arbete. Förkortas W (Work) | ||
<math>W = Fs </math> | |||
där F = kraften och s = sträckan | |||
=== Demo: vagn på lutande plan === | === Demo: vagn på lutande plan === | ||
Det kan demonstreras med en vagn som dras up för ett lutande plan med en dynamometer. Multiplicera kraft med sträcka och jämför för några olika lutningar. | Det kan demonstreras med en vagn som dras up för ett lutande plan med en dynamometer. Multiplicera kraft med sträcka och jämför för några olika lutningar. | ||
=== Mekanikens gyllende regel === | |||
'''Genomgång''' | |||
:<math>Det \ man \ vinner \ i \ kraft \ f \ddot{o} rlorar \ man \ i \ v \ddot{a} g</math> | |||
<br /> | |||
[[Fil:Mekanikens_gyllene_regel.png|miniatyr|Person A behöver inte använda lika stor kraft som person B för att få upp vagnen på höjden, dock behöver han transportera den en längre sträcka. Bild från commons.wikimedia.org]] | |||
'''Mekanikens gyllene regel''' kallas den lag inom mekaniken som lyder "''Det du tjänar i kraft förlorar du i väg''". Hävstångsprincipen är ett exempel på den gyllene regeln, där man till exempel kan utnyttja ett långt spett för att lyfta på en tung sten som annars inte skulle gå att rubba. | |||
'''''Exempel''''' | |||
En tung cylinder ska rullas upp på ett flak med hjälp av en bräda. Det finns två olika brädor att välja mellan; en lång och en kort. Den korta brädan skapar en brantare lutning än den långa. För att rulla upp cylindern längst den långa brädan så krävs inte lika stor kraft, men sträckan blir således längre. | |||
Arbetet som utförs är det samma i båda fallen. / Texten ovan från svenska Wikipedia | |||
'''Räkna''' | |||
* [[Enkla energiuppgifter för att träna formelhantering|Fler enkla energiuppgifter för att träna formelhantering]]. Facit får du om du söker på ett primatal närmast över 1994. | |||
* Räkna sedan uppgifterna: 507-514. [[Media:510-514.pdf|Lösningar till uppgifterna 510-514]]. | |||
{{clear}} | |||
=== Lägesenergi === | === Lägesenergi === | ||
{{#ev:youtube | LN0FxShxYdk | 300 | right | En uppgift om lägesenergi av Cristofer Enroth, TIS Lidköping}} | |||
Kallas också potentiell energi. | Kallas också potentiell energi. | ||
'''Häredning:''' | '''Häredning:''' | ||
Utgå ifrån att | |||
:<math>E = W = Fs = mgs = mgh </math> | |||
Vi kallar det potentiell energi eller lägesenergi: | |||
= | :<math>E_P = mgh </math> | ||
där m = massan, g = tyngdaccelerationen och h = höjden | |||
=== Elastisk energii === | |||
'''Exempel''': | |||
* En uppblåst ballong | |||
* En studsande boll | |||
* En hoptryckt fjäder | |||
* En pilbåge | |||
< | ==== Fjäderkonstant ==== | ||
Formeln som beskriver kraften som förlänger fjädern kallas Hookes lag. | |||
:<math> F = kx </math> | |||
där '''''F''''' är fjäderkraften, '''''k''''' är fjäderkonstanten och '''''x''''' är förlängningnen av fjädern | |||
Energin i spänd fjäder ges av (överkurs): | |||
:<math>E_s =\tfrac{1}{2} kx^2 </math> | |||
[[PhET Mass spring|Simulering av fjädrar och Hookes lag]]. Den ligger på en egen sida för att den låter ludligt varje gång sidan laddas. Ev kommer en kllickbar bild in här. | |||
'''neXus FYSIK A:''' Sidorna 65-69. | |||
== Lektion 2 -Rörelseenergi == | |||
{{Heureka|Sidorna 107-109. | |||
}} | |||
Rörelseenergi kallas även kinetisk energi. Det är en form av arbete som ofta har storheten <math>E_k</math>. | |||
'''Häredning:''' Vi vet sedan tidigare att <math> s = \tfrac{at^2}{2}</math> och att <math> v = at</math>. Utgå ifrån att | |||
:<math>E_k = W = Fs = ma*s = ma \tfrac{at^2}{2} = m \tfrac{a^2t^2}{2} = \tfrac{m(at)^2}{2} = \tfrac{mv^2}{2}</math> | |||
Vi kan alltså skriva ett uttryck för den kinetiska energin: | |||
:<math>E_k =\tfrac{1}{2} mv^2 </math> | |||
<br /> | |||
{{uppgruta|'''Elastisk kollision''' | |||
Simuleringen nedan visar en elastisk kollision. Använd formeln för rörelseenergi för att räkna ut hur mycket energi som överförs från den röda kulan till den gröna. | |||
Försvinner det någon energi? | |||
Pröva med olika värden på massorna och hastigheten. | |||
Använd gärna Wolfram Alpha till dina beräkningar}} | |||
<br> | <br> | ||
<html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/collision-lab/collision-lab_en.html" width="1000" height="800"></iframe></html> | <html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/collision-lab/collision-lab_en.html" width="1000" height="800"></iframe></html> | ||
<br> | <br> | ||
{{flipped|Förbered laborationen om energiomvandling genom att läsa instruktionen: [[Media:5_Laboration_Energiomvandling.pdf|Instruktion: Energiomvandling]]}} | |||
== Lektion 3 - Övergången mellan lägesenergi och rörelseenergi == | |||
{{Heureka|Sidorna 109-116. | |||
}} | |||
=== Energin omvandlas === | |||
Tänk dig att du lyfter en sten 2m upp från golvet. Om golvet är nollnivån så har du ökat den potentiella energin med mgh. | |||
Om du sen släpper stenen kommer den att falla med ökande hastighet och allt större rörelseenergi. Just innan den når golvet har all lägesenergi omvandlats till rörelseenergi: | |||
:<math>E_k =\tfrac{1}{2} mv^2 </math> | |||
Den här energiomvandlingen innebär att vi kan säga att: | |||
:<math>E_p = E_k</math> | |||
vilket innebär att: | |||
:<math>mgh =\tfrac{1}{2} mv^2 </math> | |||
Förkortar man bort m och löser ut v får vi: | |||
:<math>v =\sqrt{2gh} </math> | |||
=== Energiövningar === | === Energiövningar === | ||
Rad 58: | Rad 157: | ||
I skateparken kan du se hur energin är konstant men växlar mellan lägsenergi och rörelseenergi. | I skateparken kan du se hur energin är konstant men växlar mellan lägsenergi och rörelseenergi. | ||
<html><div style="position: relative; width: 300px; height: | <html> | ||
<div style="position: relative; width: 300px; height: 226px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/energy-skate-park/energy-skate-park-basics_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/energy-skate-park/energy-skate-park-basics-screenshot.png" alt="Energy Skate Park: Basics" style="border: none;" width="300" height="226"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 73px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div> | |||
</html> | |||
<br /> | |||
{{läxa|Läs sidorna i boken och gör uppgifterna 5.22-5.35 i heureka}} | |||
== Lämpliga räkneuppgifter i boken == | |||
Här kräver jag att alla skriver av mina lösningar på tavlan. | |||
Syfte: Att få till snygga lösningar. Att öva sig att snabbt lösa fysikuppgifter. | |||
: 5.7 | |||
: 5.10 | |||
: 5.12 | |||
: 5.13 | |||
: 5.17 | |||
: 5.18 | |||
: 5.22 | |||
: 5.23 | |||
: 5.32 | |||
: 5.35 | |||
== Räkneövning == | |||
Innan du börjar med bokens uppgift ska du göra dessa . | |||
{{Print| Du kan printa [[Media:Uppgift_energiformlerna.pdf|Uppgift energiformlerna]]}} | |||
<br /> | |||
{{uppgfacit|'''Öva på energiformlerna:''' | |||
''' | 1. W <nowiki>=</nowiki> F * s Lös ut F | ||
2. W <nowiki>=</nowiki> F * s Lös ut s | |||
3. W <nowiki>=</nowiki> F * s s <nowiki>=</nowiki> 80 m, W <nowiki>=</nowiki> 400 J. Vad är F? | |||
4. W <nowiki>=</nowiki> F * s F <nowiki>=</nowiki> 14 N, W <nowiki>=</nowiki> 7 kJ. Vad är s? | |||
5. W<sub>P</sub> <nowiki>=</nowiki> mgh m <nowiki>=</nowiki> 7 kg, W<sub>P</sub> <nowiki>=</nowiki> 3.7 kJ. Vad är h? | |||
6. W<sub>K</sub> <nowiki>=</nowiki> mv<sup>2</sup>/2 m <nowiki>=</nowiki> 320 g, W<sub>K</sub> <nowiki>=</nowiki> 11 MJ. Vad är v? | |||
|'''Facit till uppvärmningsuppgiften med energiformler''' | |||
1. F <nowiki>=</nowiki> W/s | |||
2. s <nowiki>=</nowiki> W/F | |||
3. F <nowiki>=</nowiki> 5 N | |||
4. s <nowiki>=</nowiki> W / F <nowiki>=</nowiki> 7000/15 <nowiki>=</nowiki> 500 m | |||
5. h <nowiki>=</nowiki> WP/mg <nowiki>=</nowiki> 3700/(7*9.82) <nowiki>=</nowiki> 53.8 m | |||
6. v <nowiki>=</nowiki> (2*WK/m)^0.5 <nowiki>=</nowiki> (2*11*10^6/0.32)^0.5 <nowiki>=</nowiki> 8291 m/s | |||
''' | }} | ||
* '''Nexus:''' [[Media:501506.pdf|Lösningar till 501-505]]. Jag har inte löst 506 eftersom den innehåller trigonometri som vi inte jobbar med just nu. | |||
== Tänk till 6 sid 111 - två kulbanor == | |||
'''Vilken kula kommer först i mål?''' | |||
# Diskutera | |||
# Sök formler i boken | |||
# Gör ett experiment | |||
# Sök info på nätet | |||
'''Tips''' | |||
: http://www.chaostoy.com/cd/html/rollin_e.htm | |||
: http://galileoandeinstein.physics.virginia.edu/lectures/gal_accn96.htm | |||
: http://www.youtube.com/watch?v=qN6amRT1UaM | |||
== | == Krafter, vektorer och arbete == | ||
{{#ev:youtube | ZWysdOHBGEU | 340 | right}} | |||
{{clear}} | |||
== Effekt och verkningsgrad == | |||
{{heureka|Sid 117-119}} | |||
'''Nexus''', sid 90-92 | |||
'''Effekt''' | '''Effekt''' | ||
Rad 108: | Rad 254: | ||
'''Lösningar till uppgifterna:''' [[Media:514-522.pdf|514-522]] | '''nexus: Lösningar till uppgifterna:''' [[Media:514-522.pdf|514-522]] | ||
''' | '''Överkursuppgift:''' Dessa två sidor på wikipedia är en smula oklara när de skriver om Joule, Watt och Wattsekunder. Gå in och redigera detta så det blir bättre: http://sv.wikipedia.org/wiki/Watt och http://sv.wikipedia.org/wiki/Effekt. | ||
<br /> | |||
{{läxa|Läs sidorna i Heureka-boken och gör uppgifterna: | |||
: 5.36 - 5.43 om Effekt | |||
: 5.4 - 5.46 om Verkningsgrad | |||
}} | |||
{{Flipped|'''Flippa!''' Förbered laborationen om [[Media:5_Laboration_Energiomvandling.pdf|Instruktion: Energiomvandling]]}} | |||
== Felix Baumgartner == | |||
''Inbäddat’' | |||
{{:Felix Baumgartner}} | |||
== Fysik och programmering == | |||
{{jspel| | |||
Hela lektionen ägnas åt programmering om du inte absolut vill göra uppgifterna i boken. | |||
}} | |||
Vi ska programmera med Javascript och lära oss fysik på samma gång. Först kommer vi att använda en känd rörelseekvation och sedan kommer vi att ta med formlerna för lägesenergi och rörelseenergi i syfte att vi ska bekanta oss mer med de fysikaliska modellerna. Vi kommer därför att bli mer bekanta med energiomvandlingen som vi labbade på. | |||
{{uppgfacit| | |||
Här får du tre filer med en boll som rör sig till höger. Det är en html-fil och två .js-filer. Filen '''energi.js''' är den du ska ändra koden i, '''library.js''' är ett bibliotek med funktioner för att rita bollen och '''Fysik.html''' kopplar samman energi.js och library.js och visar resultatet i en webb-sida. | |||
<br />Alla filer måste ligga i samma mapp på din dator för att det ska fungera, spara även filerna med samma namn som står ovan. | |||
<br />När du gjort en ändring i energi.js måste du spara ändringarna och sedan uppdatera webb-sidan med Fysik.html. | |||
<br />Du kan använda Notepad++ att redigera koden i. | |||
<br />Filerna: | |||
: Använde den här sidan att titta på din fysikaliska modell: http://www.wikiskola.se/javascript/Fysik.html | |||
: koden finns här: http://www.wikiskola.se/javascript/Energi.js | |||
: Detta är den biblioteksfil som används av din kodfil: http://www.wikiskola.se/javascript/library.js Du behöver inte förstå den. Den är till för att det ska vara enklare att skapa grafik. | |||
Ändra i koden så bollen rör sig nedåt med konstant fart. | |||
Vi vet sen tidigare att läget för ett fallande objekt ges av: | |||
s {{=}} v<sub>0</sub>t + at<sup>2</sup>/2 | |||
Ändra nu i koden så att bollen faller med en accelererande rörelse. | |||
Det finns textrader i koden för potentiella energin och kinetiska energin. | |||
<br />Lägg in formlerna för dessa i koden. | |||
|Kika inte på lösningen om du inte absolut måste! | |||
: Fysikaliska modell av energiomvandling vid fritt fall: http://www.wikiskola.se/javascript/Energi_demo.html | |||
: Koden finns här: http://www.wikiskola.se/javascript/Energi_demo.js | |||
Höjden är fallhöjden - s därför att canvas har y-axeln nedåt. Annars skulle den potentiella energin öka under fallet. | |||
Vi dividerar med tusen för att få hanterbara siffror. Decimalerna rundas av. | |||
}} | |||
{{clear}} | |||
== Räkneövning == | |||
Hitta på några uppgifter... eller en quiz ... | |||
{{TIS | Åke Dahllöf | [[Media:Övningsuppgifter_Energi.pdf | Övningsuppgifter Energi]] }} | |||
== Repetition inför provet == | |||
'''Nexus:'''[[Media:523-533-FysikA.pdf|Lösningar till uppgifterna 523-533]]. | |||
'''Övningsprov''' | '''Övningsprov''' | ||
Rad 150: | Rad 321: | ||
Gamla prov att titta på: jag delar ut papperskopia på provet version 1 som det finns lösningar på nedan. | Gamla prov att titta på: jag delar ut papperskopia på provet version 1 som det finns lösningar på nedan. | ||
[[Media:Frukt-29112011163401.pdf|Facit med lösningar]] till Prov - Energi ver1. | : [[Media:Frukt-29112011163401.pdf|Facit med lösningar]] till Prov - Energi ver1. | ||
: [[Media:Fysik_1_Energi_och_impuls.pdf|Övningsprov från Kunskapsmatrisen]] | |||
=== Andra sajter === | |||
* http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/3.4_Arbete,_energi_och_effekt | |||
* http://www.ne.se/static/school/packages/pdf/energi/aktivitetsblad7_energi.pdf | |||
* http://www.studerasmart.se | |||
=== Enerig impuls effekt verkningsgrad === | |||
{{#ev:youtube | WoQmJrOjR1o | 340 | right}} | |||
{{clear}} | |||
== Prov med formativ bedömning == | |||
=== 2012 === | |||
Det här provet på energi och värme bedömdes formativt tillsammans med eleverna. | |||
Här finns [https://docs.google.com/document/d/1qWQPt15KgMg7t407raiQUmdDgyvSxrzh1pYgYxwQBpw/edit?usp=sharing provet med ett facit] som eleverna utarbetade. Det är ett arbetsdokument som kan innehålla fel och brister men det ingår i själva processen. Ett facit för jämförelse med elevernas lösningar. Ett facit som kan diskuteras. | |||
=== 2013 === | |||
Den här gången siktar vi på att räkna igenom provet igen. Vi jobbar två och två på ett ungefär, så vi täcker in alla tio uppgifterna. Gärna någon osäker ihop med någon säkrare. | |||
==== Syfte: ==== | |||
De som kommer att behöva ett omprov får en nyttig repetition. | |||
De som klarat provet lär sig mer, befäster sina kunskaper och skaffar sig en djupare förståelse genom att förklara för någon annan. | |||
Det har visat sig att det är svårt att bära med sig kunskaperna från kapitelproven till de nationella proven. Förhoppningsvis underlättas det av att man får diskutera uppgifterna i par. | |||
==== Skapa facit i Driven ==== | |||
Vi använder presentationsprogrammet i Google Drive. | |||
Tänk på att: | |||
* Klippa in en bild på uppgiften från provet: [[media:Prov_Fysik_Rörelse_och_Energi_version_2_1.pdf | Prov Fysik Rörelse och Energi version 2.1]] | |||
* Skapa en fullständig lösning | |||
* Skriva en separat kommentar som förklarar hur man bör bedöma lösningar på olika nivåer från e till eventuella A. | |||
'''Resultatet''' syns i detta dokument. [https://docs.google.com/presentation/d/1yEZpCtLvJ9dB0oj0ATEyvaRg7LxFrzs-tipDOQl6zpc/edit?usp=sharing Rättningsmall till Prov Kap 4-5 ver 2.1] | |||
===== Tips för grekiska tecken och formler ===== | |||
: [http://www.codecogs.com/latex/eqneditor.php on-line-editor för LaTex] | |||
: shift - alt - d ger <math> \Delta </math> | |||
==== Elevaktiv bedömning ==== | |||
Detta blir lektion två. | |||
Rätta efter mallen ovan. | |||
Vi går igenom mallen med projektorn och diskutera de bedömingsfrågor som uppstår. | |||
== Flippat hemprov i Fysik 1 Rörelse och Energi == | |||
{{uppgruta | '''Filma när du löser uppgifterna''' | |||
Du ska göra en hemtenta med fyra provuppgifter och du ska få visa att du verkligen behärskar detta. Så här går det till: | |||
# Titta igenom provet [[Media:Prov_Fysik_Rörelse_och_Eneergi_kap_4-5_Flippad_Film.pdf | Flippat hemprov i Rörelse och Energi]] och tänk ut hur du ska lösa uppgifterna. | |||
# Ta fram papper och penna samt en filmkamera, telefon eller liknande. | |||
# Filma din hand och papperat när du löser uppgifterna. | |||
# Berätta hela tiden vad du gör och varför. | |||
# Ladda upp filmen (som olistad om du vill vara privat) på Youtube och skicka länken till mig | |||
Nu har du gjort en typisk flippfilm på samma sätt som många lärare gör. | |||
'''Bedömning''': Den här uppgiften lämpar sig väl till att bedöma begrepps-, problemlösnings- och kommunikationsförmåga. | |||
}} |
Nuvarande version från 10 januari 2019 kl. 13.38
Flippat intro till Energin
Uppgift |
---|
Jämför med denna andra film
Var den bättre eller sämre varför då? |
Lektion 1 - Arbete och energi
Arbete
Arbete betekcnas med bokstaven [math]\displaystyle{ W }[/math], vilket kommer från engelsakns Work. Ofta envänds även bosataven [math]\displaystyle{ E }[/math] vilket betyder Energ och är ett vidare begrepp. Det finns ju även kemisk energi, elektrisk energi, värme och många fler.
[math]\displaystyle{ Arbete = kraft * str \ddot{a} cka }[/math]
Kraften överför en mängd energi. Kraften uträttar ett arbete. Förkortas W (Work)
[math]\displaystyle{ W = Fs }[/math]
där F = kraften och s = sträckan
Demo: vagn på lutande plan
Det kan demonstreras med en vagn som dras up för ett lutande plan med en dynamometer. Multiplicera kraft med sträcka och jämför för några olika lutningar.
Mekanikens gyllende regel
Genomgång
- [math]\displaystyle{ Det \ man \ vinner \ i \ kraft \ f \ddot{o} rlorar \ man \ i \ v \ddot{a} g }[/math]
Mekanikens gyllene regel kallas den lag inom mekaniken som lyder "Det du tjänar i kraft förlorar du i väg". Hävstångsprincipen är ett exempel på den gyllene regeln, där man till exempel kan utnyttja ett långt spett för att lyfta på en tung sten som annars inte skulle gå att rubba.
Exempel En tung cylinder ska rullas upp på ett flak med hjälp av en bräda. Det finns två olika brädor att välja mellan; en lång och en kort. Den korta brädan skapar en brantare lutning än den långa. För att rulla upp cylindern längst den långa brädan så krävs inte lika stor kraft, men sträckan blir således längre.
Arbetet som utförs är det samma i båda fallen. / Texten ovan från svenska Wikipedia
Räkna
- Fler enkla energiuppgifter för att träna formelhantering. Facit får du om du söker på ett primatal närmast över 1994.
- Räkna sedan uppgifterna: 507-514. Lösningar till uppgifterna 510-514.
Lägesenergi
Kallas också potentiell energi.
Häredning:
Utgå ifrån att
- [math]\displaystyle{ E = W = Fs = mgs = mgh }[/math]
Vi kallar det potentiell energi eller lägesenergi:
- [math]\displaystyle{ E_P = mgh }[/math]
där m = massan, g = tyngdaccelerationen och h = höjden
Elastisk energii
Exempel:
- En uppblåst ballong
- En studsande boll
- En hoptryckt fjäder
- En pilbåge
Fjäderkonstant
Formeln som beskriver kraften som förlänger fjädern kallas Hookes lag.
- [math]\displaystyle{ F = kx }[/math]
där F är fjäderkraften, k är fjäderkonstanten och x är förlängningnen av fjädern
Energin i spänd fjäder ges av (överkurs):
- [math]\displaystyle{ E_s =\tfrac{1}{2} kx^2 }[/math]
Simulering av fjädrar och Hookes lag. Den ligger på en egen sida för att den låter ludligt varje gång sidan laddas. Ev kommer en kllickbar bild in här.
neXus FYSIK A: Sidorna 65-69.
Lektion 2 -Rörelseenergi
Rörelseenergi kallas även kinetisk energi. Det är en form av arbete som ofta har storheten [math]\displaystyle{ E_k }[/math].
Häredning: Vi vet sedan tidigare att [math]\displaystyle{ s = \tfrac{at^2}{2} }[/math] och att [math]\displaystyle{ v = at }[/math]. Utgå ifrån att
- [math]\displaystyle{ E_k = W = Fs = ma*s = ma \tfrac{at^2}{2} = m \tfrac{a^2t^2}{2} = \tfrac{m(at)^2}{2} = \tfrac{mv^2}{2} }[/math]
Vi kan alltså skriva ett uttryck för den kinetiska energin:
- [math]\displaystyle{ E_k =\tfrac{1}{2} mv^2 }[/math]
Uppgift |
---|
Elastisk kollision
Simuleringen nedan visar en elastisk kollision. Använd formeln för rörelseenergi för att räkna ut hur mycket energi som överförs från den röda kulan till den gröna. Försvinner det någon energi? Pröva med olika värden på massorna och hastigheten. Använd gärna Wolfram Alpha till dina beräkningar |
Lektion 3 - Övergången mellan lägesenergi och rörelseenergi
Energin omvandlas
Tänk dig att du lyfter en sten 2m upp från golvet. Om golvet är nollnivån så har du ökat den potentiella energin med mgh.
Om du sen släpper stenen kommer den att falla med ökande hastighet och allt större rörelseenergi. Just innan den når golvet har all lägesenergi omvandlats till rörelseenergi:
- [math]\displaystyle{ E_k =\tfrac{1}{2} mv^2 }[/math]
Den här energiomvandlingen innebär att vi kan säga att:
- [math]\displaystyle{ E_p = E_k }[/math]
vilket innebär att:
- [math]\displaystyle{ mgh =\tfrac{1}{2} mv^2 }[/math]
Förkortar man bort m och löser ut v får vi:
- [math]\displaystyle{ v =\sqrt{2gh} }[/math]
Energiövningar
Skateparken
I skateparken kan du se hur energin är konstant men växlar mellan lägsenergi och rörelseenergi.
Lämpliga räkneuppgifter i boken
Här kräver jag att alla skriver av mina lösningar på tavlan.
Syfte: Att få till snygga lösningar. Att öva sig att snabbt lösa fysikuppgifter.
- 5.7
- 5.10
- 5.12
- 5.13
- 5.17
- 5.18
- 5.22
- 5.23
- 5.32
- 5.35
Räkneövning
Innan du börjar med bokens uppgift ska du göra dessa .
Facit: (klicka expandera till höger)
1. F = W/s
2. s = W/F
3. F = 5 N
4. s = W / F = 7000/15 = 500 m
5. h = WP/mg = 3700/(7*9.82) = 53.8 m
6. v = (2*WK/m)^0.5 = (2*11*10^6/0.32)^0.5 = 8291 m/s
- Nexus: Lösningar till 501-505. Jag har inte löst 506 eftersom den innehåller trigonometri som vi inte jobbar med just nu.
Tänk till 6 sid 111 - två kulbanor
Vilken kula kommer först i mål?
- Diskutera
- Sök formler i boken
- Gör ett experiment
- Sök info på nätet
Tips
- http://www.chaostoy.com/cd/html/rollin_e.htm
- http://galileoandeinstein.physics.virginia.edu/lectures/gal_accn96.htm
- http://www.youtube.com/watch?v=qN6amRT1UaM
Krafter, vektorer och arbete
Effekt och verkningsgrad
Nexus, sid 90-92
Effekt
P = W / t där P = effekt, W = arbetet, t = tiden. Effekt mäts i Watt (vilket också är samma som J/s)
Verkningsgrad
η = Wnyttig/Wtillförd
nexus: Lösningar till uppgifterna: 514-522
Överkursuppgift: Dessa två sidor på wikipedia är en smula oklara när de skriver om Joule, Watt och Wattsekunder. Gå in och redigera detta så det blir bättre: http://sv.wikipedia.org/wiki/Watt och http://sv.wikipedia.org/wiki/Effekt.
Felix Baumgartner
Inbäddat’'
Felix Baumgartner - Fysikens hopp
Länkar Felix Baumgartner
- Felix baumgartner på Wikipedia
- Red Bull Stratos
- Baumgartner tech
- http://www.wired.com/wiredscience/2012/10/the-physics-of-the-red-bull-stratos-jump/
- http://www.jimmo.org/the-physics-of-the-felix-baumgartner-jump/
En presentation av Fysiken bakom
Så här ser en presentation ut som gjordes av TEINF11 och TE11 vårterminen 2012, ett tag efter hoppet.
Uppgift |
---|
Vi ska göra en presentation tillsamans
Innan ni börjar vill jag att ni loggar in på Google. Ni kan logga in med ett Youtubekonto eller vilken Googletjänst som helst. Det gör at man ser vem som skriver vad. Här finns arbetsdokumenten på Drive: |
'’’TEINF11:s och TE11:s presentationer
Bedömning
bedömningen sker på CI 3-4.
Övrigt
Tänkvärt: What if? Vad händer om en jättediamant faller mot jorden?
Fysik och programmering
Vi ska programmera med Javascript och lära oss fysik på samma gång. Först kommer vi att använda en känd rörelseekvation och sedan kommer vi att ta med formlerna för lägesenergi och rörelseenergi i syfte att vi ska bekanta oss mer med de fysikaliska modellerna. Vi kommer därför att bli mer bekanta med energiomvandlingen som vi labbade på.
Facit: (klicka expandera till höger)
- Fysikaliska modell av energiomvandling vid fritt fall: http://www.wikiskola.se/javascript/Energi_demo.html
- Koden finns här: http://www.wikiskola.se/javascript/Energi_demo.js
Höjden är fallhöjden - s därför att canvas har y-axeln nedåt. Annars skulle den potentiella energin öka under fallet.
Vi dividerar med tusen för att få hanterbara siffror. Decimalerna rundas av.
Räkneövning
Hitta på några uppgifter... eller en quiz ...
Repetition inför provet
Nexus:Lösningar till uppgifterna 523-533.
Övningsprov
Gamla prov att titta på: jag delar ut papperskopia på provet version 1 som det finns lösningar på nedan.
- Facit med lösningar till Prov - Energi ver1.
- Övningsprov från Kunskapsmatrisen
Andra sajter
- http://wiki.math.se/wikis/forberedandefysik/index.php/3.4_Arbete,_energi_och_effekt
- http://www.ne.se/static/school/packages/pdf/energi/aktivitetsblad7_energi.pdf
- http://www.studerasmart.se
Enerig impuls effekt verkningsgrad
Prov med formativ bedömning
2012
Det här provet på energi och värme bedömdes formativt tillsammans med eleverna.
Här finns provet med ett facit som eleverna utarbetade. Det är ett arbetsdokument som kan innehålla fel och brister men det ingår i själva processen. Ett facit för jämförelse med elevernas lösningar. Ett facit som kan diskuteras.
2013
Den här gången siktar vi på att räkna igenom provet igen. Vi jobbar två och två på ett ungefär, så vi täcker in alla tio uppgifterna. Gärna någon osäker ihop med någon säkrare.
Syfte:
De som kommer att behöva ett omprov får en nyttig repetition.
De som klarat provet lär sig mer, befäster sina kunskaper och skaffar sig en djupare förståelse genom att förklara för någon annan.
Det har visat sig att det är svårt att bära med sig kunskaperna från kapitelproven till de nationella proven. Förhoppningsvis underlättas det av att man får diskutera uppgifterna i par.
Skapa facit i Driven
Vi använder presentationsprogrammet i Google Drive.
Tänk på att:
- Klippa in en bild på uppgiften från provet: Prov Fysik Rörelse och Energi version 2.1
- Skapa en fullständig lösning
- Skriva en separat kommentar som förklarar hur man bör bedöma lösningar på olika nivåer från e till eventuella A.
Resultatet syns i detta dokument. Rättningsmall till Prov Kap 4-5 ver 2.1
Tips för grekiska tecken och formler
- on-line-editor för LaTex
- shift - alt - d ger [math]\displaystyle{ \Delta }[/math]
Elevaktiv bedömning
Detta blir lektion två.
Rätta efter mallen ovan.
Vi går igenom mallen med projektorn och diskutera de bedömingsfrågor som uppstår.
Flippat hemprov i Fysik 1 Rörelse och Energi
Uppgift |
---|
Filma när du löser uppgifterna
Du ska göra en hemtenta med fyra provuppgifter och du ska få visa att du verkligen behärskar detta. Så här går det till:
Nu har du gjort en typisk flippfilm på samma sätt som många lärare gör. Bedömning: Den här uppgiften lämpar sig väl till att bedöma begrepps-, problemlösnings- och kommunikationsförmåga. |